Johan Printz

Titel:
Guvernör i Nya Sverige i Amerika, landshövding och officer
Levde:
1592 - 1663 (70 år)
Johan Printz

Historia:

Johan Björnsson (adlad Printz) föddes i Bottnaryds prästgård i Småland den 20 juli 1592 som son till kyrkoherden Björn Hansson och Gunilla Svensdotter.

Printz började sin skolgång i Jönköping, varifrån han fortsatte till gymnasierna i Skara och Linköping. I juli 1618 skrevs han in på universitet i Rostock och i oktober samma år på Greifswald universitet. I brist på pengar blev hans studier vid de utländska skolorna inte långvarig utan redan året därpå var han tillbaka i Sverige där han blev hjälppräst i sin fars församling.
När Gustav II Adolf besökte Bottnaryd 1620 fick Printz (28) ett stipendium av denne för fortsatta studier, vilket gjorde att han i november året därpå skrev in sig på universitetet i Helmstedt, Tyskland. Under 30-åriga kriget blev han tvångsinskriven till krigstjänst under en tid där han tjänade som legoknekt i ett venetianskt, flera tyska och till slut i ett danskt förband.
1622 gifte han sig i Helmstedt med Elisabet Bock (1598-1640). Med Elisabet fick han så småningom barnen Gustaf, Armgard och Kristina. Efter giftermålet återvände de till Sverige där han tog anställning vid Gustaf Horns regemente (1624) och senare vid Adelsfanan - Sveriges första reguljära kavalleriförband. Printz sägs ha varit duktig och han steg snabbt i graderna, till slut blev han överstelöjtnant vid Västgöta kavalleriregemente.

Han deltog i kriget mot Polen och i Tyskland, där han utmärkte sig i slaget vid Wittstock 1636. År 1640 dog hans hustru, Elisabet, och samma år i maj drabbades även hans militära karriär av en stor motgång då han i Tyskland blev tvungen att överlämna staden Chemnitz (som de erövrat drygt ett år tidigare) till de kejserliga. Efter kapitulationen reste han - utan tillstånd - tillbaka till Stockholm. Detta sågs som desertering och därför ställdes han inför krigsrätt i augusti 1640. I domen som kom i februari 1641 fastslog rådet att han skulle "kasseras från regementet" – hans militära bana tycktes efter 20 år vara slut. Dock förlorade han inte sin grad som överstelöjtnant.

Konstigt nog blev han drygt 1 ½ år senare utnämnd till guvernör över kolonin Nya Sverige vid Delawarefloden i Nordamerika. För att stå i samma klass med övriga guvernörer i världsdelen blev han dessutom adlad en tid före utnämningen, den 20 juli 1642, med namnet Printz. Vid detta tillfälle fick han ett antal hemman i donation i Mo härad i Jönköpings län, där han också anlade säteriet Gunillaberg. Valet av honom till guvernör kom från Axel Oxenstierna efter rekommendationer från Per Brahe d.y.. Dessa ville ge Printz en möjlighet att rädda sin heder genom att lyckas bra med ett svårt uppdrag. Brahe hjälpte för övrigt Printz under många år av dennes karriär.

Skulptur i Rådhusparken, JönköpingPrintz anlände till Nya Sveriges huvudort Fort Christina (uppkallad efter drottning Kristina) i februari 1643. De två skeppen han kom med, Svanen och Fama, var fullastade med kolonister, inte bara lagbrytare och lösdrivare sändes till Amerika utan även andra som var duktiga på att odla upp ödemarker. Kolonin hade växt från en liten koloni som bedrev byteshandeln med indianerna till ett landområde som man försökte kolonisera med folk i syfte att framförallt bedriva tobaksodling. Printz bosatte sig på ön Tinicum där han byggde sig ett residens som han kallade Printzhall. Han härskade strängt över kolonin och försvarade den mot både holländarna och engelsmännen, som inte såg med blida ögon på den svenska kolonins uppbyggnad. Printz grundade två fort vid floden Delaware, Nya Älvsborg och Nya Göteborg. Han hjälpte även kyrkoherden Johannes Campanius (1601-1683) att etablera församlingsliv bland invandrarna och döpa infödingar. Förhållandet till indianerna var ganska bra eftersom dessa tillhörde fredliga stammar.

Så länge som nya kolonister och förnödenheter kom från Sverige gick allt ganska bra. I retur sände han tusentals bäverskinn och stora mängder tobak, som han i huvudsak köpt av engelsmännen i Virginia. När hjälpen från Sverige till slut nästan upphörde råkade han dock i svårigheter. En särskild hård motgång var när det välutrustade skeppet Kattan förliste i Västindien år 1648 eftersom skeppets vapenlast hade varit bra att ha då det gällde att försvara svenska intressen på den nya kontinenten, och ännu mera efter att holländarna fick en mer hårdför guvernör, Peter Stuyvesant (ca 1600-1672) som 1651 demonstrativt anlade en skans mellan de svenska stödjepunkterna Fort Christina och Fort Älvsborg. Printz hade inte tillräckligt med resurser för att kunna stå emot det holländska trycket, och när det 1654 även bröt ut ett myteri bland de svenska kolonisterna där de anklagade honom för hårdhet och egennytta, överlämnade han kolonin till sin måg Johan Papegoja och reste på ett holländskt fartyg tillbaka till Europa.

Efter hemkomsten utnämndes han till överste och hade ansvar för utskrivningar av soldater till kriget i Polen. 1658 blev han landshövding i Jönköpings län. Sedan 1641 var han gift med Maria von Linstow (Linneslau), (1610-1660). Med Maria fick han döttrarna Katarina, Gunilla och Elin.
Printz dog den 3 maj 1663, 70 år och 9 månader gammal.

Händelser under Johan:s livstid
1596  Svår missväxt drabbar Sverige.
1598-1599  Kriget mot Sigismund
1599  Sigismund avsätts.
1600  Linköpings blodbad.
1600-1629  Andra Polska kriget
1604  Karl IX blir kung.
1606  Rembrandt föds den 15 juli i Holland.
1611-1613  Kalmarkriget.
1611  Karl IX dör och Gustaf II Adolf blir kung.
1621  Luleå, Piteå och Sundsvall grundas.
1624  De första mynten i koppar präglas.
1623  Västerås gymnasium grundas.
1628  Regalskeppet Vasa kantrar och sjunker.
1630  Sverige går med i Trettioåriga kriget.
1632  Gustav II Adolf stupar i slaget vid Lützen.
1636  Svenska postverket grundas.
1638  Kolonin Nya Sverige grundas i Nordamerika.
1643-1645  Torstenssons krig.
1645  Fred i Brömsebro.
1649  Svenska Afrikanska kompaniet bildas.
1650  90 procent av svenska folket bor på landet.
1650  Alla måste besöka kyrkan på söndagar.
1655-1660  X Gustav:s polska krig.
1656-1661  Karl X Gustav ryska krig.
1657-1658  Karl X Gustavs första danska krig.
1658-1660  Karl X Gustav andra danska krig.
1660  Karl X Gustav dör av feber i Göteborg.
1661  Stockholm Banco ger ut de första sedlarna.

Källor
* SBL - Svenskt Biografiskt Lexikon band 29 - cd-skiva
» riksarkivet.se
» colonialswedes

Inlagd 2004-10-08 | Uppdaterad 2017-10-25