Fredrika Bremer



Levde: 1801 - 1865  (64 år)
Titel:    Författarinna

Fredrika Bremer - målad av Johan Gustaf Sandberg
 Fredrika Bremer föddes 17 augusti 1801 på en gård nära Åbo i Finland (som då tillhörde Sverige) som dotter till Carl Fredrik Bremer och Brigitta Charlotta Hollström. Vid tre års ålder, 1804, flyttade familjen till Stockholm.

Hon växte upp i ett strängt hem där den slutne, dystra fadern krävde total lydnad. Det var till exempel förbjudet för henne och systern att tala med någon annan bland tjänstefolket än sin egen uppasserska, och när det kom främmande på besök till föräldrarna fick barnen gå upp till sitt rum.

När kung Karl XIV Johan åren 1813-1814 började elda upp Svenskarna mot Napoléon Bonaparte gick hon allvarligt med tanken på att klä ut sig till kille och gå med i militären för att kämpa mot "folkförtryckaren". I tonåren började hon att skriva små dikter som hon brukade läsa upp för sin familj. Hennes första skapelse var en dikt till månen. Hon var då åtta år gammal. 1828 när hon var 27 år gammal, debuterade hon strängt anonymt, (även inför sina föräldrar) med samlingen " Teckningar ur hvardagslifvet", som fick en stor framgång som inte bara stannade inom Sveriges gränser, utan skrifterna översattes på flera olika språk och de lästes både i Europa och Amerika.

Fredrika gav i sina böcker exempel på hur orättvist kvinnornas ställning i samhället var och hennes läsare måste ge henne rätt i vad hon skrev. Slutligen ledde också hennes skrivande till att de styrande påverkades av hennes ord och till slut ändrades också lagarna. Undan för undan utvidgades kvinnornas rättigheter. Och de fick tillträde till de flesta undervisningsanstalter och fick rätt att inneha statstjänster.

År 1846 reste hon till Tyskland och på hösten 1849 till Nordamerika, för att där studera hemmen och kvinnans ställning i den "nya världen". Efter hemkomsten därifrån gav hon 1853-1854 ut del 1—3 i Hemmen i Nya världen. På sina resor hade hon alltid med sig sin skissbok, där hon ritade av det hon såg. Hon skissade även av sin familj, vänner och bekanta. Vid femtifem års ålder (1856) reste hon åter iväg, denna gång till Schweiz och Italien där hon var i två år, och på hemvägen åkte hon över Turkiet och Grekland. Efter denna resa gav hon 1860-1862 ut Lifvet i Gamla världen och Dagboksanteckningar under resor i söder- och österland.

Följande verk av Fredrika kan nämnas:
* Presidentens döttrar (1834)
* Nina (1835)
* Grannarna (1837)
* Hemmet eller familjesorger och fröjder (1839)
* Strid och frid eller några scener i Norge (1840)
* En dagbok (1843)
* I Dalarna (1843)
* Hemmen i den nya världen (1853-1855)
* Hertha, eller en själs historia (1856)
* Fader och dotter (1857)
* Livet i gamla världen (1860-1862)

Hon brukade brevväxla med andra författare, som till exempel Malla Silfverstolpe, Erik Gustav Geijer, Esais Tegnér och H.C. Andersen. Hon var en varmhjärtad person som hjälpte till där hon behövdes, bland annat så uppmanade hon 1843 Sveriges kvinnor att verka för räddningshem åt vanvårdade barn. Koleraåret 1853 stod hon i spetsen för en förening av kvinnor som gav hjälp åt föräldralösa barn och nödställda familjer. 1855 försöker hon hjälpa brottslingar, genom att försöka skaffa jobb till dem som avtjänat sitt straff, så att de inte skall falla tillbaka i brottsligheten.

Fredrika dog på nyårsafton 1865 av en förkylning, 64 år gammal. Hennes sista ord skall ha varit; "O, mitt barn, låt oss tala om Kristi kärlek - den bästa, den högsta kärleken". Nitton år efter sin död (1884) fick hon ge namn till Fredrika Bremer- förbundet för främjandet "av en sund och lugn utveckling av arbetet för kvinnans höjande i sedligt och intellektuellt såväl som i socialt och ekonomiskt hänseende", eftersom hon ansågs som den moderna kvinnorörelsens förkämpe. Porträttet av Fredrika är målat av Johan Gustaf Sandberg.




Källor




Gillar du historiesajten? Skänk då gärna ett bidrag så den kan utvecklas och leva vidare


Personen inlagd 2004-11-07 | Uppdaterad 2005-08-06