Lars Johan Hierta

Titel:
Filosofidoktor, notarie, publicist och Aftonbladets grundare
Adel/ätt:
Adliga och friherrliga ätterna Hierta nr 121 och 381. Introd. 1627. En gren friherrlig 1832-01-28
Levde:
1801 - 1872 (71 år)
Lars Johan Hierta

Historia:

Lars Johan Hierta föddes den 23 januari 1801 i Uppsala som son till räntmästaren Carl Didrik Hierta och Hedvig Johanna Schméer. Ännu inte fyllda fjorton tog han studentexamen och var vid tjugo års ålder redan filosofidoktor och juris kandidat – och även föräldralös.

Han tjänstgjorde i bergskollegium fram till år 1825, då han utnämndes till ordinarie notarie. Under samma tid tjänstgjorde han även en kortare tid vid protokollet i hovrätten och i kommersekollegium och hos justitiekanslären. Åren 1828-1830 var han notarie hos ridderskapet och adeln. 1829 grundade han Hiertas bokförlag.

Första numret av Aftonbladet Det Hierta dock är mest berömd för är som grundare av Aftonbladet. Efter att ha köpt ett gammalt tryckeri i Gamla stan kom det första numret av tidningen ut den 6 december 1830. Att tidningen just fick heta Aftonbladet berodde på att den kom ut om aftonen, när de andra dagstidningarna kom ut på morgonen. Hans tanke med tidningen var att skapa en lättläst och fördomsfri tidning – och den blev snart oumbärlig för många. Tidningen var modernt redigerad med officiella meddelanden, ledare, aktuella nyheter, och eftersom den kom ut på kvällen kunde de bjuda på utlandsnytt som kommit med posten på morgonen, vilket de andra tidningarna först fick med nästa dag! Artiklarna i tidningen kunde dock många gånger vara lite vassa och ibland gick de till angrepp på kungen, Karl XIV Johan, och på hans sätt att styra landet. Tidningen drogs in hela fjorton gånger av "indragningsmakten" (liknande censur) mellan åren 1835-1838. När Hierta avgick som redaktör tjugoett år senare (1851) var tidningen emellertid den mest lästa i landet.

Efter att han avgått som redaktör ägnade han mycket tid åt politiken. Som riksdagsman - först som ledamot av riddarhuset och därefter i borgareståndet, där han under 1859-1866 var en av huvudstadens representanter. Envist jobbade han för de stora kulturfrågorna och arbetade ivrigt för Sveriges politiska utveckling och upplysning, för rättvisa och mildare lagar, erkännande av varje människas naturliga rättigheter - särskilt för kvinnans, för större religionsfrihet, avskaffandet av klassindelningen, tidsenligare tullagstiftningar och sparsamhet med statens medel, och så vidare.

Även på områden som industri och handel uträttade Hierta mycket. Han var till exempel den första som med framgång sysselsatte sig med att framställa stearinljus - han grundade Liljeholmens stearinljusfabrik. Och på sin egendom Barnängen uppförde han en sidenfabrik. Han ställde sig också i spetsen för det bolag, som under namnet Gotländska Myrodlingsbolaget verkställde utdikningar och odlingar på Gotlands vattendränkta trakter. Han satte även i gång med ångbåtar - och allt detta skötte han under tiden som han även hade grosshandel och var förläggare.
Han gifte sig 1833 med Vilhelmina Fröding, som bland annat skänkte 100,000 kr. till Stockholms högskola för upprättande av en professur i nationalekonomi och år 1878 (sex år efter Hiertas död) 400,000 kr. till en fond för stiftelsen Lars Hiertas minne. Lars Johan Hierta dog i Stockholm den 20 november 1872, 71 år gammal.

Händelser under Lars Johan:s livstid
1806  Hela Uddevalla brinner ner.
1808-1809  Finska kriget.
1810  Kompositören Frédéric Chopin föds i Polen.
1810-1812  Kriget mot Storbritannien.
1811  Uppror mot soldatutskrivningar i Skåne.
1813-1814  Andra Napoleonkriget.
1814  Fred i Kiel.
1817  Kaffeförbud införs igen (för 5:e gången)
1818  Karl XIII dör och Karl XIV Johan blir kung.
1822  358 hus i Norrköping brinner ner.
1822  Kaffeförbudet från 1817 hävs.
1824  Stockholms dagblad grundas.
1830  Lars Johan Hierta grundar Aftonbladet.
1831  Första hästkapplöpningen i Sverige.
1832  Dödsstraff genom hängning avskaffas.
1834  Första mekaniska bomullsväveriet etableras.
1834  Koleran dödar 12 500 i Göteborg.
1836  Triumfbågen i Paris färdigbyggd.
1838  Demonstrationer i Stockholm mot judar.
1841  Spö- och risstraff i.s.f. böter avskaffas.
1841  Stockstraffet avskaffas.
1842  Riksdagen inför obligatorisk skolgång.
1844  Karl XIV Johan dör. Oscar I blir ny kung.
1844  Pasch uppfinner säkerhetständstickan.
1845  Förbudet att kusiner gifter sig upphävs.
1846  Skråväsendet avskaffas.
1850  Grunden till dagens polis läggs.
1853  Första svenska telegraflinjen öppnas.
1855  Offentliga spö- och risstraff avskaffas.
1856  Sveriges första järnväg öppnas.
1859  Oscar I dör. Karl XV blir kung.
1862  Järnväg mellan Stockholm-Göteborg invigs.
1865  Svenska röda korset bildas.
1867  Alexander Graham Bell uppfinner telefonen.

Källor

Inlagd 2004-11-08 | Uppdaterad 2017-11-01