Anders Chydenius



Levde: 1729 - 1803  (73 år)
Titel:    Präst, riksdagsman och skriftställare

Anders Chydenius
 Anders Chydenius föddes i Sotkamo socken i Österbotten i Finland, (som då tillhörde Sverige) den 24 februari 1729 som son till kaplanen Jakob Chydenius och Hedvig Hornæus.

Efter studier i Åbo och Uppsala akademi blev han filosofiekandidat i Åbo 1753. Samma år blev han även prästvigd och kaplan i Nedervetil, från vilken plats han 1770 förflyttades till Gamla Karleby som kyrkoherde, där han var till sin död.

Under sin studietid ägnade han sig mest åt naturvetenskapliga studier, vilket kom till nytta då han beslutade sig för att i någon mån försöka avhjälpa den rådande läkarbristen. På sitt kaplanboställe inrättade han därför ett laboratorium där han tillverkade läkemedel, skrev recept, utförde operationer - speciellt på ögonsjuka, och uppfann även ett ögonvatten. Han använde sig också mycket av koppympningen (vaccination mot smittkoppor), som Edward Jenner funnit bot mot 1796.

Därutöver visade han sig vara en både energisk pastor och jordbrukare. Sina lediga stunder använde han till nationalekonomiska studier, främst Nordencrantz och de franska fysiokraternas skrifter. Själv kom han ut med skrifterna Om bästa sättet att uppodla mosslupna ängar år 1763 och Om kärrors förbättring 1764, och för dessa fick han en medalj av vetenskapsakademien.

Han gav även ut en skrift där han gav uttryck för sin mening om att alla författningar som hämmade arbetets frihet, borde avskaffas. 1765 kom skriften Källan till rikets vanmakt där han gick till angrepp på 1724 års plakat som förbjöd främmande nationers fartyg att till Sverige frakta andra än sitt eget lands produkter.
Dessa skrifter gjorde att han blev uppmärksammad och till riksdagen 1765-1766 valdes han av Österbottens präster till sitt ombud. Hans verksamhet under riksdagen gjorde honom känd och ryktbar över hela Sverige.

En av hans viktigaste skrifter är Den nationale winsten som kom år 1765 och som avhandlar ekonomisk liberalism och den sociala effekten.
Det var också han som lyckades driva igenom förslaget om att avskaffa censuren. Innan lagen hann träda ikraft stoppades emellertid hans egen skrift Rikets hjälp genom en Naturlig Finance-system som kom ut 1766. Där belyste han de skadliga åtgärder för återförande av bankosedlarnas värde till sitt nominella belopp, som föreslagits av sekreta utskottet. Han blev, på grund av denna skrift, kallad till ett förhör vid sekreta utskottet, som under förvändning att skydda honom mot strängare straff tog ifrån honom behörigheten att vara riksdagsman för pågående och närmast följande riksdag.
Trots detta valdes han återigen av Österbottens kaplaner som fullmäktig vid 1769 års riksdag, men deras valrätt underkändes och han fick resa hem igen.

Fyrtionio år gammal (1778) gav han ut Tankar om Husbönders och Tienstehions naturliga rätt där hans åsikt var att stadgan som band tjänarna till års-tjänster och viss lön borde upphävas. Vid följande årets riksdag (1779) var han i främsta ledet för religionsfrihetens vänner, till vars förmån han lämnade in en skrivelse, som Gustav III först läste, och sedan sa: Nog är jag dock något dristig, men jag hade aldrig vågat, det Chydenius vågade. Denna skrivelse godkändes emellertid av stånden och kom sedan att ligga till grund för Gustav III:s förordning år 1781 om utvidgad religionsfrihet.

Även vid riksdagen i Gävle 1792 representerade han Österbottens kyrkoherdar, men kom för sent fram för att hinna delta i överläggningarna. Som politisk skriftställare är Chydenius en av de märkligaste snillen Sverige och Finland har haft. För övrigt är han avbildad på Finlands 1000 marksedel. Han gifte sig 1755 med Beata Magdalena Mellberg, men de fick inga barn. Chydenius dog den 1 februari 1803, 73 år och 11 månader gammal.




Källor




Gillar du historiesajten? Skänk då gärna ett bidrag så den kan utvecklas och leva vidare


Personen inlagd 2004-11-28 | Uppdaterad 2005-08-07