Jöran Persson Tegel

Titel:
Kunglig rådgivare, kungagunstling, statssekreterare
Adel/ätt:
Adliga ätten Tegel nr 140. Adlad omkr. 1563. Adelskapet stadfäst 1627. Utdöd 1636
Levde:
153(0) - 1568 (avrättad ca. 38 år)
Bild saknas!

Historia:

Jöran (ibland även Göran) Persson föddes omkring 1530 i Sala i Västmanland som son till prästen Petrus Salemontanus.

Som ung var han i Wittenberg i Tyskland och studerade och kom därifrån med fina betyg. Han antogs därför i Gustav Vasas hov men uppförde sig där så dåligt att han dömdes till att mista livet. På hertig Johan och Svante Stures böner mildrades dock detta straff till landsflykt, men istället för att resa ifrån landet åkte han till kronprins Erik i Kalmar istället, och i hans hov blev han snart en inflytelserik person.

När sedan Erik kröntes till kung 1560 var Jöran redan kungens gunstling och förtrogne rådgivare, man kan nästan säga att han var som en statsminister. Han var också prokurator, alltså en sorts riksåklagare kan man säga.
Han lär ha haft ansvaret för åtskilliga dödsdomar mot kung Eriks fiender.

Enligt den vanliga framställningen av honom, framstår han alltid som kung Eriks onde ande, en demon av ilska och blodtörst, och det är nog sant att han inte var någon ängel precis, han blev tex. ökänd för sina hårda metoder mot trilskande ämbetsmän och mot kungens fiender.
Samtidigt så måste man säga att han var kungen uppriktigt tillgiven, och att han i Eriks första regeringsår gjorde en del gott för Sverige också, och även om han hade stort inflytande så använde han aldrig sin makt till att tjäna sitt eget syfte som att tex. samla rikedomar, som många andra kungagunstlingar har gjort.

Han ingick äktenskap år 1561 med Anna Andersdotter och de fick bland annat sonen Erik Jöransson (Tegel), som blev en ryktbar historieskrivare när han blev vuxen.

1563 ledde han processen mot den fångne hertig Johan (som senare blev Johan III), och efter Sturemorden föll han i onåd och dömdes 1567 till döden men benådades.

1568 blev han adlad med namnet Tegel. Den 28 september samma år, blev han tillsammans med kungen belägrad av de upproriska hertigarna i Stockholm. Jöran blev därefter gripen av kungens egna män, och torterad och avrättad.
Enligt Carl Grimberg skall det ha gått till så här: Först blev han bunden vid galgen och hans bägge öron avskurna långt in i huvudet. Därefter knöt bödeln ett rep om livet på honom och hissade honom upp i galgen, där han lämnades att hänga en halvtimma. Sedan togs han ned och lades på marken samt sträcktes och bands till händer och fötter vid fyra pålar. Därpå slog bödeln först sönder hans smalben, sedan hans lår och sist armarna. Under hela denna hemska pina skall han inte ha yttrat ett ord. Bödeln löste sedan upp hans händer och fötter och lät honom sedan ligga så en halvtimma, till dess att han av profossen fick befallning att slå den dömde på bröstet. Då bödeln gett honom två slag ropade Jöran "Noch nu, noch nu!".
I samma ögonblick kom hertig Karl ridande förbi. Jöran ropade då till honom: "Ack nådige herre! Förbarma er över mig och förkorta min pina, på det jag icke må falla i förtvivlan om min själ för denna stora pina!". Då befallde hertigen att de skulle hugga huvudet av honom, vilket de också gjorde.
Han blev omkring 38 år gammal.

Källor

Inlagd 2004-12-23 | Uppdaterad 2017-11-01