Carl Hårleman
| Levde: | 1700-1753 (52 år) |
| Titel: | Arkitekt, byggmästare, överintendent och friherre |
| | Friherrliga ätten Hårleman. Friherrlig 1747. Utdöd 1753 |
| Far: | Johan Hårleman (1662-1707) |
| Mor: | Eva Johanna Baartz (1679-1744) |
Biografi
Carl Hårleman föddes i Stockholm den 27 augusti 1700 som son till intendenten för de kungliga trädgårdarna Johan Hårleman (38) och Eva Johanna Baartz (21).
Studier
Fadern dog när Carl var sju år gammal och lämnade familjen med små inkomster. Detta hindrade honom ändå inte från att studera och han utmärkte sig snabbt med sin vetgirighet och studerade bland annat franska, italienska, matematik samt rit- och byggnadskonst.
Resestipendium
Med hjälp av Nicodemus Tessin d.y. fick han av ständerna ett resestipendium för studier i utlandet och begav sig därför 1721 till Paris, där han med framgång studerade arkitekturkonsten. Fyra år senare reste han till Italien där han länge uppehöll sig i Rom.
Niclas Lafrensen
Då han 1727 vistades i Venedig fick han en kallelse från Tessin att infinna sig i Stockholm och under Tessins tillsyn övertog han byggnadsarbetet på Stockholms slott. Året därpå dog Tessin och den intendenttjänsten han haft delades då så att Tessins son Carl Gustaf Tessin efterträdde fadern som överintendent och Hårleman som hovintendent.
Överintendent
År 1741 befordrades han till överintendent och från denna tid hade han hand om slottets byggnad. Han gjorde så omsorgsfulla beräkningar att kostnaden för slottsbyggnaden blev långt mindre än vad förslagskostnaden varit. Hans andel i byggnaden var i synnerhet de båda östra flyglarna samt inredning och möbleringen. 1753 var det inflyttningsklart.
Mästare
Hårleman ansågs på sin tid vara den störste mästaren i byggnadskonst samtidigt som han deltog i det politiska livet där han var knuten till hattpartiet. Redan 1738 var han ivrigt verksam för att störta mössorna. Vid 1742-1743 års riksdag var han en av dem som försökte rädda sitt parti från de hotande påföljderna för det ryska kriget. Han hade plats i det sekreta utskottet och förtroendet förnyades vid alla efterföljande riksdagar.
Hans hustru, grevinnan Henrika Juliana von Liewen, var Lovisa Ulrikas favorit och detta gjorde att de umgicks i kronprinsparets intimaste vänkrets och de gaddade också ihop sig mot Mössorna vid 1746-47 års riksdag. Efter att Adolf Fredrik intagit tronen 1751 motarbetade han dock vid riksdagen 1751-52 att kungen skulle få utvidgad makt.
Äktenskap
Den 29 maj 1748 gifte Carl (47) sig med Henrika Juliana von Liewen (38) som var dotter till riksrådet och greven Hans Henrik von Liewen och Margareta Juliana von Tiesenhausen. Carl och Henrika Juliana fick inga barn.
| Verk/delaktig (urval) |
| Strömsholms slott, upprustning |
| Karlberg, ritningar till stall och vagnshus |
| Engsö slott 1740-1747 |
| Stockholm slott, chef för bygget 1741-1753 |
| Västerås slott, 1740-1750 talen |
| Svartsjö slott, Uppland |
| Flyglarna vid Drottningholm (klar 1752) |
| Konsistoriehuset i Uppsala (1749-55) |
| Uppsala slotts ombyggnad (1744- avbröts 1762) |
| Gamla botaniska trädgården i Uppsala (-1742) |
| Observatoriet i Stockholm (1748-1752) |
| Trolleholms slott, skisser till upprustning |
| Riksbankens hus på Skeppsbron (1734-38) |
| Ekolsunds slott, Uppland |
| Hörningsholm (1748-52) |
| Ulriksdals slott, en av arkitekterna där |
| Domkyrkotornet i Linköping (1747-1758, numera rivet) |
Stöd historiesajten!
1710 Ca 100 000 svenskar dör i pesten
1713 Kalabaliken i Bender
1715 Nödmynt börjar tillverkas (sv)
1718 Karl XII stupar i Halden, Norge
1718 Puckle uppfinner maskingeväret
1720 Fredrik I blir svensk kung
1721 Ryska flottan härjar Norrlands kust
1725 Missväxt i stora delar av landet
1726 Bönemöten i hemmen förbjuds
1730 Glasögonbågarna uppfinns
1731 Ostindiska kompaniet bildas
1734 Stympning avskaffas som straff
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman föds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik införs
1751 Fredrik I dör, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
• Stora boken om Södermanlands slott och herremansgårdar
• Stora boken om Skånska slott och herrgårdar
• Svensk arkitektur (Andersson & Bedoire)
Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
» runeberg.org
Stöd historiesajten!