August Blanche



Levde: 1811 - 1868  (57 år)
Titel:    Politiker, folklivsskildrare, författare och skald

August Blanche
 August Theodor Blanche föddes i Stockholm den 17 september 1811. Hans mamma Catharina Christina Hedberg, gifte sig 1811 med hovslagaren Johan Jakob Blanck, men ett rykte säger att en helt annan är far till August, nämligen magister och senare kyrkoherde Bergvall i Ladugårdslands församling.

August blev student vid Uppsala universitet 1829 och bestämde sig sedan för den civila tjänstemannabanan. Han tog juridisk filosofisk examen 1832 och samma år började han i räkenskapsverken i Stockholm.
Efter fyra års arbete där, vände han dock tillbaka till universitetet och tog 1838 juris utriusque kandidatexamen. Samma år blev han extra ordinarie kanslist i justitierevisionen och vice auditör vid Svea artilleriregemente (till 1853).

Som skriftställare uppträdde han första gången 1838 med ett par politiska broschyrer som väckte sån uppmärksamhet, att han blev tillfrågad om han ville ta över redaktionen av tidningen "Freja", vilket han också gjorde. Denna tjänst hade han till år 1842.

Hans första dramatiska stycke Positivhataren uppfördes den 21 mars 1843 på Nya teatern och mottogs med stormande bifall. Den följdes snart av en mängd andra pjäser, som till exempel:
* Magister Bläckstadius 1844
* Läkaren 1845
* Rika Morbror 1845
* Järnbäraren 1846
* Engelbrekt och hans Dalkarlar 1846
* Herr Dardanell 1846
* Hittebarnet 1847
* Ett resande teatersällskap 1848, m.fl.

Efter hand lämnade han dramatiken, för att börja skriva noveller och romaner istället. Hans gjorde bland annat skildringar av Stockholmslivet. Här är några av de romaner han skrev:
* Vålnaden 1847
* Flickan i Stadsgården 1847
* Banditen 1848
* Första älskarinnan 1848
* Sonen af Söder och Nord 1851, m.fl.

Hans arbeten har nått en stor popularitet och hans samlade skrifter ha getts ut i åtskilliga upplagor, bland annat en illustrerad sådan åren 1889-91.
Han arbetade även på äldre dagar som publicist i "Illustrerad Tidning" 1857-1863. Efter att han ärvt en större förmögenhet började han delta i det politiska livet med stort intresse. 1859 utsågs han med högsta röstantal till representant för huvudstadens fjärde valkrets (Ladugårdslandet), och detta uppdrag förnyades också på de båda följande ståndsriksdagarna.
Han var också ledamot av Andra kammaren 1867-68.

Det var också på hans initiativ som borgare- och bondestånden vid 1859-1860 års riksdag ansökte hos kungen om ett förslag till representationsreform, och han var en av ledamöterna i den centralkommitté som hade hand denna kampanj. Han talade även på många möten och banketter.

Sista gången han offentligt uppträdde som talare var vid avtäckandet av Karl XII:s skulptur, den 30 november 1868. Omedelbart efter det att han hållit sitt tal, greps han av illamående och dog efter en kort stund, 57 år gammal och ogift.




Källor




Gillar du historiesajten? Skänk då gärna ett bidrag så den kan utvecklas och leva vidare


Personen inlagd 2005-01-13 | Uppdaterad 2005-01-13