Johannes Matthiæ

Levde: ca 1592-1670 (ca 77 år)
Titel: Biskop och lärare åt drottning Kristina
Far: Matthias Petri (1533-1611)
Mor: Anna Gubbe (1544-)

Johannes Matthiæ

Biografi
Johannes (Johan) Matthiæ föddes 1592 eller 1593 i Västra Husby prästgård i Östergötland som son till Matthias Petri och Anna Gubbe.

Han studerade i Uppsala där han 1617 blev magister. För att utvidga sina kunskaper och lättare kunna få jobb till någon högre plats i statens eller kyrkans tjänst gjorde han flera utländska resor och besökte de förnämsta universiteten i Tyskland, Holland, England och Frankrike.
I slutet av 1621 (eller i början av 1622) kallades han till Uppsala som poeseos professor, och kort därefter utnämndes han till teologi professor till "Collegium illustre" som adeln grundat i Stockholm. Denna befattning hade han till år 1629, då han blev Gustav II Adolfs hovpredikant.

Kunglig hovpredikant
Som kunglig hovpredikant följde han med kungen under alla hans fälttåg och utsågs även till lärare för kungens dotter Kristina. Året efter att Gustav II Adolf stupat vid Lützen (1632) började han undervisa den blivande drottningen, Kristina. Av henne fick han gåvor och donationer på hemman, utnämndes 1635 till hennes "äldste hovpredikant" (överhovpredikant) och hon såg också till att han blev teologidoktor vid Uppsala 1640. Tre år senare (1643) utnämndes han till biskop i Strängnäs och denna tjänst hade han sedan till 1664, då han slutade efter 21 år.

Synkretism
På sina utomlandsresor hade Johannes blivit bekant med den skotske teologen Johannes Duræus och även de synkretistiska rörelser som pågick där. Han hade efter det blivit hänförd vid tanken på att se de luterska och calvinistiska kyrkobekännelserna förenade. För att arbeta mot detta mål gav han 1644 ut skriften 'Idea bona ordinis', vilket emellertid väckte stor motvilja hos den stränga renlärigheten. Och endast genom drottning Kristinas inverkan kunde striden tillsvidare läggas ner vid riksdagen 1647.

Vid 1650 års riksdag höll han på att bli utesluten ur ståndet då han som en "försoningens vän" uppträdde till försvar för adeln och dess förläningar.

Stark åsikt
När Johannes gav ut 'Rami olivæ septentrionalis' (1656-1661) bröt stormen lös och striden hänsköts vid 1664 års riksdag under prästeståndet. Då man inte fick Johannes till att ändra åsikt blev han till hälften på egen begäran och till hälften enligt dom skild från sitt ämbete. Han levde sedan som enskild man på sina gods och bedyrade på sin dödsbädd, att han alltid varit god lutheran, även om han möjligen fällt oförsiktiga yttranden i de åtalade skrifterna.

Äktenskap 1 & barn
Den 23 november 1634 gifte Johannes (40) sig på Stockholms slott med Catharina Bohm (15) och de fick barnen:
1) Christina (1636-1636) († 4 mån)
2) Johan (1637-1658)
3) Gustav (1638-1700)
4) Anna (1639-1685)
5) Nils (1641-1690)
6) Carin (1643-1713)
7) Kristina (1644-1673)
8) Elisabeth (1646-1648) († 2 år)
9) Maria (1648-1650) († 2 år)
10) Petrus (1650-1650) († 4 mån)
11) Carl (1652-1673)
12) Maria (1654-1660) († 6 år)
13) Catharina (1656-1714)
Barnen adlades 1645 med namnet Oljeqvist.

Äktenskap 2 & barn
Den 14 december 1659 gifte Johannes (66) sig med Beata Lillieram. De fick inga barn men Beata hade tre barn från tidigare äktenskap.

Johannes (ca 77) gick bort den 18 februari 1670 i Stockholm.

År Titel/händelse (urval)
1599 Elev vid Linköpings skola
1610 Inskriven vid Uppsala universitet
1617 Magister vid Uppsala universitet
1618-1620 Studier vid tyska universitet
1622 Poeseos-professor vid Uppsala universitet
1622-1625 Utrikes resor
1625 Teologiprofessor & rektor vid collegium illustre i Stockholm
1629 Hovpredikant hos Gustav II Adolf
1633-1643 Drottning Kristinas lärare
1635 Preceptor (informator) & överhovpredikant
1643-1664 Biskop i Strängnäs stift (tillträdde maj 1644)

Dela

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2005-02-04 | Uppdaterad 2021-01-10

Samtida händelser 1592 - 1670
1599 Sigismund avsätts
1600 Linköpings blodbad
1600-1629 Andra Polska kriget
1604 Karl IX blir kung
1611 Karl IX dör
1611 Gustaf II Adolf blir kung
1611-1613 Kalmarkriget
1614 Svea Hovrätt inrättas i Stockholm
1619 Halmstads slott är färdigbyggt
1621 Luleå, Piteå och Sundsvall grundas
1623 Västerås gymnasium grundas
1624 De första mynten i koppar präglas
1628 Regalskeppet Vasa sjunker
1630 Sverige går med i Trettioåriga kriget
1632 Gustav II Adolf stupar vid Lützen
1636 Svenska postverket grundas
1638 Nya Sverige grundas i Nordamerika
1643-1645 Torstenssons krig
1645 Freden i Brömsebro
1649 Svenska Afrikanska kompaniet bildas
1650 90 % av svenskarna bor på landet
1650 Påbud på kyrkobesök på söndagar
1655-1660 X Gustav:s polska krig
1656-1661 Karl X Gustav ryska krig
1657-1658 Karl X Gustavs 1a danska krig
1658-1660 Karl X Gustavs 2a danska krig
1660 Karl X Gustav dör i Göteborg
1661 1:a sedlarna (Stockholm Banco)
1664 Karlshamn får stadsrättigheter
1665 Stora delar av Nyköping brinner
1666 Lunds universitet grundas
1668 Sveriges riksbank grundas
1669 23 st avrättas häxeri i Mora
1669 Kyrkobön mot trolldom införs

Källor
Böcker:
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)

Hemsida:
» riksarkivet.se

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon