Fredrik V av Danmark

Titel:
Dansk-Norsk-Isländsk kung 1746-1766 (20 år)
Levde:
1723 - 1766 (42 år)
Fredrik V av Danmark

Historia:

Fredrik V föddes den 31 mars 1723 som son till Kristian VI och Sofia Magdalena av Brandenburg-Kulmbach.

Vid tjugo års ålder (1743) hade han stora chanser att bli vald till tronföljare i Sverige, eftersom det svenska kungaparet Fredrik I och Ulrika Eleonora inte hade några barn. Dalkarlarna i Sverige ställde till och med till ett uppror för att driva igenom att han blev vald, men den danska regeringen visade sig inte intresserade.

Vid tjugo års ålder, den 10 november 1743, gifte han sig i Hannover med Louise av Hannover, och den "riktige" vigseln skedde sedan i Köpenhamn den 11 december samma år.
De fick med tiden barnen:
1) Kristian 1745 (död 2 år)
2) Sofia Magdalena 1746-1813 (g.m. Gustav III)
3) Karolina 1747-1820 (g.m. Wilhelm I av Hessen-Kassel)
4) Kristian VII 1749-1808
5) Louise 1750-1831 (g.m. Karl av Hessen-Kassel)

Drottning Louise dog endast 27 år gammal (1751) i barnsäng, och Fredrik gifte året därpå om sig med Juliana Maria av Braunschweig-Wolfenbüttel. Med henne fick han sonen Fredrik 1753, som senare kom att bli far till kung Kristian VIII.

Han hade också en älskarinna som kallades "Madam Hansen" och med henne fick han fem barn, 4 döttrar och en son, som alla föddes inom åren 1746-1751. Så Fredrik V var far till minst elva barn.

Så snart Fredrik bestigit tronen, vid 23 års ålder (6 aug. 1746), togs den stela hållning som härskat vid hovet under hans pietistiske fars tid bort, och förbuden mot offentliga nöjen avskaffades. Han hade ett intagande väsen och stor personlig mildhet, och vann därför i hög grad folkets tillgivenhet, och den blev ännu större, då hans hustru, Louise av England (i motsats till många föregående tyskfödda drottningar) visade kärlek till det danska språket. För statens styrelse hade han däremot inget intresse och lämnade därför över den åt sina ministrar.

Det spända förhållande, som varit mellan det danska kungahuset och Adolf Fredrik av Holstein-Gottorp (som till slut blev vald som tronföljare i Sverige) hävdes genom en uppgörelse 1750, och för att stärka vänskapen avtalades 1751 ett giftermål mellan Adolf Fredriks son, Gustav (III), och Fredrik V:s dotter Sofia Magdalena, och de gifte sig också 1766.

1755 slöts ett neutralitetsförbund mellan de nordiska länderna. Däremot uppnåddes inget avtal med hertigen Karl Peter Ulrik av Holstein-Gottorp om att överta hans del av Holstein mot Oldenburg och en stor summa pengar, och ett nytt förslag 1761 gick inte bättre det, utan höll på att dra in Danmark i krig med Ryssland, eftersom Karl Peter Ulrik 1762 blivit kejsare där (med namnet Peter III).

Efter Peters avsättning samma år öppnades dock nya förhandlingar, där Danmark 1765 slöt ett förbund med Ryssland och förband sig att upprätthålla den då gällande författningen i Sverige. Man ägnade stor tillsyn om handel och sjöfart, men det var endast den ostindiska handeln som blomstrade. Industrin gynnades genom monopol, införselförbud och stora statsbidrag. Tyska nybyggare inkallades (1759) för att bruka de jylländska hedarna. Samtidigt gick dock jordbruket tillbaka, till följd av bondeståndets förtryckta ställning, vilket förvärrades ännu mer 1765 när man började sälja kronogodsen.

Konst och vetenskap gynnades på många sätt, en ny dansk teater öppnades 1748, målar- och bildhuggarskolan utvidgades 1754 till en konstakademi, Sorö akademi återupprättades 1747, en botanisk trädgård anlades 1753, och ett stort hospital stiftades i Köpenhamn 1756. En mängd tyska och franska författare och vetenskapsmän inkallades också och fick bidrag av staten. Statens finanser var emellertid dåliga, och statsskulden växte betydligt.

Under sina sista år var han begiven på dryckenskap och utsvävningar, och hans levnadssätt väckte missnöje hos många. Han dog den 14 januari 1766, 42 år och 9 månader gammal, och ligger begravd i Roskilde. Nästa att bli kung i Danmark-Norge var hans son Kristian VII.

Källor

Inlagd 2005-02-08 | Uppdaterad 2005-02-08