Elizabeth I av England

Titel:
Drottning av England och Irland 1558-1603 (45 år)
Levde:
1533 - 1603 (69 år)
Elizabeth I av Tudor

Historia:

Elizabet Tudor föddes den 7 september 1533 i Greenwich Palace (se bild) som dotter till Henrik VIII och Anne Boleyn.
När hon var endast två år och åtta månader gammal anklagades hennes mor Anne Boleyn för otrohet och halshöggs den 19 maj 1536.

Hon vistades mest på slottet Hatfield där hon fick en omsorgsfull uppfostran. Elizabet ärvde sitt fars goda huvud med gott minne, folkliga sätt och hänsynslösa viljestyrka, men även sin mors fåfänga och tillgjordhet och lust för intriger. Hon studerade och gjorde goda framsteg i bland annat språk. När hon var fjorton år (1547) dog hennes far Henrik, och hennes halvbror Edward blev då kung, endast nio år gammal.

Hennes far hade brutit med Rom och påven och förklarat sig själv för kyrkans överhuvud och alltså lagt grunden för reformationen, som under hans son Edward sedan gjorde snabba framsteg i landet. När Edward dog 1553, blev hans halvsyster Mary, som var en fanatisk katolik, drottning. Hon återupptog förbindelsen med Rom och påven igen, och sedan förföljde hon protestanterna, som avrättades. Trakasserierna skapade ett djupt missnöje hos landets protestanter, som därför satte sitt hopp till Elizabet, som själv var protestant. Mary, som trodde att systern stod i hemlig förbindelse med dessa, höll henne en tid fången i Towern och väl fri därifrån, blev hon skuggad.

Efter Marys död 1558, blev Elizabet vid tjugofem års ålder England och Irlands drottning. Hennes första regeringshandling blev att ordna de kyrkliga förhållandena. Uppfostrad i sin fars halvkatolska protestantism och rätt så ointresserad i trosfrågor, intog hon i början en obestämd ståndpunkt i dessa frågor, ja hon var till och med inte främmande för att sluta sig till katolicismen, men då påven motsatte sig hennes rätt till kronan, då han tyckte att Henrik VIII:s giftermål med Elizabets mor hade varit ogiltigt, då ställde hon sig på protestanternas sida. Tillsammans med parlamentet hävde hon allt vad Mary gjort för katolicismens samt fastställde (1562) den engelska trosbekännelsen och gudstjänsten. De som sedan inte ville gå med på den nya kyrkoordningen, det vill säga katolikerna, blev hårt staffade.

Skottlands drottning, Maria Stuart, tog till sig den katolska läran och fick på det sättet skottarna emot sig. Sedan hennes man Henry Darnley blivit mördad bröt det ut uppror, eftersom man trodde att hon var medskyldig. Hon tvangs därför avsäga sig kronan och fly till England (1568). Där begärde hon Elizabets hjälp om att ta tillbaka makten i Skottland. Detta ville dock inte Elizabet hjälpa henne med, dessutom var Mary släkt med kung Henrik VII, och kunde därför göra anspråk på den Engelska kronan också, om hon ville. Därför lät Elizabet sätta henne under bevakning, och försökte sedan skaffa fram bevis för att Mary varit delaktig i mordet på sin man.

Ursinnig över detta gjorde Mary allt för att själv bli drottning i England. Det upptäcktes mer än en komplott där hon lär ha varit inblandad. Hon ställdes slutligen inför en domstol som dömde henne till döden, och hon avrättades den 8 februari 1587, 44 år gammal.

Englands handel växte med förvånande fart under Elizabets regeringstid. År 1600 gav hon några köpmän i London uteslutande rätt att handla på Ostindien och lade på så sätt grunden till det längre fram så mäktiga Ostindiska kompaniet. Hon gynnade näringslivet genom att bevara fred och borgerlig ordning i landet och genom att uppmuntra invandringen av flitiga nederländare, som flytt från sitt förtryckta hemland. Hennes sista bragd var att erövra Irland år 1603.
Hon dog ogift och barnlös, den 24 mars 1603 i Richmond, 69 1/2 år gammal, och efter 45 år på tronen. Med henne utslocknade ätten Tudor. Nästa att bli regent i England var den avrättade Maria Stuarts son, Jakob I Stuart.

Källor

Inlagd 2005-03-10 | Uppdaterad 2005-03-10