Karl II Stuart



Levde: 1630 - 1685  (54 år)
Titel:    Kung i England, Skottland och Irland 1660-1685 (25 år)

Charles II av Stuart
 Karl II Stuart (Charles II Stuart) föddes den 29 maj 1630 i London som son till  Karl I Stuart och  Henrietta Maria av Bourbon. I Sverige kallas han för Karl II. Åtta år gammal (1638) fick han titeln  prins av Wales.

Under inbördeskriget 1645 fick han befäl över de kungliga trupperna i västra England, endast femton år gammal. Efter att hans far blivit ställd inför rätta anklagad för landsförräderi, åkte han till Holland där han gjorde allt i sin makt för att försöka rädda honom. Detta lyckades dock inte och fadern blev avrättad den 30 januari 1649. Karl var då 18 år gammal. Sex dagar senare utropades han till skotsk kung i Edinburgh.

Efter en tids vistelse på Jersey (en liten ö utanför Frankrike) landsteg han åter i Skottland den 16 juni 1650. I juli angrep han England med en armé på 10,000 skottar, men fick inget stöd av de engelske rojalisterna. Hans krigshär växte till 13,000 man, men de blev ändå besegrade i slaget vid Worcester av den överlägsna parlamentshären den 3 september 1651. Befälhavaren där hette Oliver Cromwell. Efter sex veckors äventyrlig flykt, förklädd, genom England, lyckades han till slut rädda sig över till Frankrike.

Efter fyra år i Frankrike och två år i Tyskland, där han bland annat träffade den svenska före detta drottningen Kristina av Vasa 1655, flyttade han till Bryssel i Belgien.

Efter att Oliver Cromwell avlidit (3 sept 1659) blev det aktuellt att återinföra kungahuset igen. I april 1660 utfärdade Karl en deklaration (kungörelse) vilket senare underlättade hans utropande till kung i London. Han landsteg 23 maj 1660 i Dover och höll under befolkningens jubel sitt högtidliga intåg i London sex dagar senare, samma dag han fyllde trettio år (29 maj). Han tog genast itu med att straffa de som var skyldiga till hans fars död, och nio stycken blev också avrättade, dessutom grävdes Oliver Cromwells kropp upp, tre år efter dennes död, och hans huvud sattes upp på en påle över Westminster hall och kroppen grävdes ner under galgen vid en avrättningsplats.

Vid 32 års ålder gifte han sig med den Portugisiska prinsessan Catherine av Braganza (23). De fick aldrig några barn. Karls glada och godmodiga lynne gjorde att han blev mycket populär som kung, fastän den sedeslösa tonen vid hovet väckte anstöt även långt utanför den kungliga kretsen. Han hade nämligen ett stort antal älskarinnor, och han "erkände" hela 14 barn. Dessvärre hade han inga "legitima" barn inom äktenskapet.

Karl var intelligent och hade en snabb uppfattningsförmåga, men var också cynisk, opålitlig och självisk. Han var intresserad av naturvetenskap och konst. Redan före återinförandet av monarkin, hade han visat dragning åt den katolska läran och på sin dödsbädd konverterade han till den. Han dog den 6 februari 1685 i London, 54 gammal, och hans sista ord skall ha varit: - "Låt inte stackars Nelly svälta". Nelly var en av hans älskarinnor. Nästa att bli kung var hans bror Jakob II.




Källor




Gillar du historiesajten? Skänk då gärna ett bidrag så den kan utvecklas och leva vidare


Personen inlagd 2005-03-16 | Uppdaterad 2005-08-06