George I av Storbritannien



Levde: 1660 - 1727  (67 år)
Titel:    Kurfurste av Hannover 1698-1727
Kung av Storbritannien och Irland 1714-1727 (23 år)

George I av Hannover
 George I av Hannover föddes som George Ludwig (Louis) von Guelph-d'Este i  Osnabrück i Tyskland den 28 maj (mars uppges också) år 1660 som son till kurfursten Ernst August av  Hannover, hertig av Brunswick-Lüneburg och Sophia von Simmern (kallad Sophia av Pfalz el. Sophia av Hannover).

Vid 22 års ålder (1682) gifte han sig, mot sin egen önskan, med sin kusin Sophia Dorothea von Braunschweig-Lüneburg-Celle, kallad Sophia Dorothea av Celle (16).
De fick barnen:
1) George II av Hannover 1683-1760
2) Sophia Dorothea 1687-1757 (mor till Fredrik den store)

Som 23-åring (1683) kämpade han mot turkarna i slaget vid Wien och stred sedan i Belgien mot fransmännen. Efter att hans far avlidit (1698) tillträdde han styrelsen och blev kurfurste av Hannover. Han visade sig ha goda färdigheter i regentskapet och han blev därför mycket populär i Hannover.

Genom den engelska tronföljdsordningen "the act of settlement" (från år 1701) överflyttades arvsrätten av den engelska kronan på hans mor, Sophia, eftersom inte drottning Anne Stuart hade några vuxna barn. Hans mor Sophia var dotterdotter till den engelske kungen Jakob I Stuart.
Georges mor dog i juni 1714 (83 år gammal) och när sedan drottning Anne Stuart dog mindre än två månader senare, den 1 augusti, blev George kung över Storbritannien och Irland, 54 år gammal. Han kom till Storbritannien i september 1714 och den 20 oktober kröntes han till kung i Westminster Abbey.

År 1715 bröt det ut ett jakobitiskt uppror i Skottland men det kuvades utan större svårigheter, och några flera komplotter inträffade sedan inte under hans regeringstid. Eftersom han visste att torypartiet i hemlighet var jakobitiskt inställt, stödde han sig under hela sin regeringstid på whigpartiet, där hans ledande ministrar var Charles Townshend, James Stanhope och Robert Walpole.

Fastän han var enväldig härskare i Hannover, verkade det inte som att han ville styra egenmäktigt i sitt nya land, Storbritannien, utan fogade sig i landets politik nästan undantagslöst. Man klagade till och med på honom att han inte verkade bry sig så mycket om sitt nya land, han lärde sig till exempel inte att prata engelska, och han verkade offra mer tid till att styra sitt furstendöme Hannover istället för Storbritannien. Hans hannoveranska politik, i vars omtanke han 1715 hänsynslöst ryckte till sig de svenska provinserna Bremen och Verden, gjorde att England kom i krig med Sverige mot slutet av Karl XII :s regering.

George saknade intresse för konst och vetenskap, han var istället intresserad av hjortjakter och maskeradbaler. Till läggningen var han ganska respektabel, om man bortser från hans osedliga levnadssätt och hans hårdhet mot sin fru Sophia. Hon hade en kärleksaffär med den svenske greven Philip Christopher von Königsmarck. För att undvika skandal blev de tillsagda av regeringen i Hannover att sluta träffas, vilket de dock inte gjorde. Det verkar som om George då planerade att mörda Philip, och denne blev mycket riktigt mördad i juli 1694, och kroppen slängdes i floden. Mördarna verkar ha varit fyra av Georges hovmän, och det sägs också att en av dem fick en stor summa pengar (ungefär 100 gånger mer än vad den högst betalda ministern tjänade).
Georges äktenskap med Sophia upplöstes, inte för att bägge av dem var otrogna, utan för att Sophia hade "övergett sin man". Hon hölls sedan, med tillåtelse av hennes egen far, inspärrad på ett slott i hela 32 år, från 1694 till sin död 1726. Hon fick inte heller träffa sina barn, eller gifta om sig. Hon fick dock "åka i en vagn utanför slottet". På grund av Sophias fångenskap fick George en dålig relation till sin son George (II), som hade sympatier för sin mor. Han tyckte att hon blivit orättvist behandlad, och detta ledde så småningom till en total brytning mellan far och son.

Själv hade George flera älskarinnor, bland annat en tyska som hette Ehrengard Melusine von der Schulenburg, som han gjorde till hertiginna av Munster och Kendal i Storbritannien. Med henne hade han minst tre "oäkta barn".
3) Anna Luise Sophie von der Schulenburg 1692-1773
4) Melusina de Schulenburg 1693-1778
5) Margarete Gertrud von Oeynhausen 1701-1728

George var inte populär i Storbritannien, mycket därför att han inte kunde, eller inte ens verkade vilja lära sig att prata engelska, och dessutom var det inte omtyckt hur han behandlade sin hustru. Han dog under en resa till Hannover i juni 1727, 67 år gammal. Nästa att bli kung i Storbritannien och Irland var hans son George II av Hannover.




Källor




Gillar du historiesajten? Skänk då gärna ett bidrag så den kan utvecklas och leva vidare


Personen inlagd 2005-03-25 | Uppdaterad 2005-03-25