Caroline Amelia av Braunschweig - Wolfenbüttel



Levde: 1768 - 1821  (53 år)
Titel:    Prinsessa av Wales 1795-1820
Drottning i Storbritannien och Irland 1820-1821

Caroline Amelia Brunswick
 Caroline Amelia av Braunschweig-Wolfenbüttel (kallas också för Brunswick) föddes den 17 maj 1768 i  Braunschweig  i Tyskland, som dotter till hertig Karl II av  Braunschweig-Wolfenbüttel och Augusta av  Hannover, som var syster till Storbritanniens kung,  George III.

Vid nästan 27 års ålder, den 8 april 1795, gifte hon sig med sin kusin prins Georg av Hannover, som senare blev kung i Storbritannien med namn Georg IV. George var sedan tio år tillbaka, i hemlighet, gift med Maria Anne Fitzherbert. Caroline och George gifte sig motvilligt och enbart för att George hade stora ekonomiska skulder, och enligt kungens önskan. George behandlade henne från början med kyla och övergav henne alldeles efter födelsen av deras enda barn, prinsessan Charlotta Augusta (1796-1817).
Tekniskt sett så var Caroline prinsessa av Wales mellan åren 1795-1820 och även drottning i Storbritannien och Irland från den 29 januari 1820 till den 7 augusti 1821.

Efter att hon blivit avvisad vistades hon sedan på olika kungliga lantgods. Dåliga och ofördelaktiga rykten om hennes privatliv orsakade att en undersökningskommission tillsattes år 1806 för att utreda hur det låg till med dessa rykten. Man fann dock dessa anklagelser falska. När man efter ett tag också höll henne fjärmad från dottern, lämnade hon i augusti 1813, med sin mans tillstånd, England och vistades de följande åren bland annat i Italien, men även på resor i Grekland, Turkiet och Palestina (Israel).

Hon omgav sig mest med italienare av lägre stånd, framför allt släktingar till en viss f.d. kurir Bartolomeo Bergami, som hon upphöjde till sin kammarherre och även försett med en siciliansk barontitel. Engelska regeringen anlitade även spioner som följde henne, och de sände hem skildringar av det sorglösa och lättsinniga liv hon förde.

Efter att Georg III avlidit påbörjade hon sin återfärd till England. Hon möttes i Normandie av ett anbud från sin man George om ett underhåll på 50,000 pund per år, om hon ville avstå från drottningtiteln och stanna i utlandet. Hon påskyndade då resan och anlände den 5 juni 1820 till Dover och mottogs sedan i London med jubel av befolkningen. Georg IV startade då en offentlig rättegång där han anklagade henne för äktenskapsbrott och att hon stått i brottslig förbindelse med kuriren Bergami. I överhuset lät han premiärministern lord Liverpool väcka förslag om att hon skulle berövas sin drottningtitel och övriga privilegier, samtidigt som hennes äktenskap med George skulle förklaras upplöst.

George, som redan förut varit allmänt föraktad, blev ännu mer avskydd och Caroline hyllades som en martyr. Två framstående whigjurister, Brougham och Denman, tog på sig att försvara henne och de bevisade att ryktena om henne var falska eller överdrivna. Hon förklarades till slut som frikänd från anklagelserna. Då George kröntes till kung i Westminster Abbey den 19 juli 1821, infann hon sig, som åskådare, men blev avvisad därifrån. Det sägs att bitterheten över detta skulle ha förorsakat den sjukdom som gjorde att hon nitton dagar senare, den 7 augusti 1821, dog i London, 53 år gammal.




Källor




Gillar du historiesajten? Skänk då gärna ett bidrag så den kan utvecklas och leva vidare


Personen inlagd 2005-04-04 | Uppdaterad 2005-04-04