Gustaf Philip Creutz

Levde: 1731-1785 (54 år)
Titel: Greve, riksråd, diplomat, skald, kanslipresident, en av rikets herrar
Adel/ätt: Grevliga ätten Creutz. Grevlig 1719
Far: Carl Creutz (1685-1740)
Mor: Barbro Helena Wrede af Elimä (1705-ca 1759)

Gustaf Philip Creutz - målad av Johan Gustaf Sandberg

Biografi
Gustaf Philip Creutz föddes 1731 (troligen i maj) i Finland (som då tillhörde Sverige) som son till majoren och greven Carl Creutz (46) och friherrinnan Barbro Helena Wrede af Elimä (26). Han uppfostrades emellertid av sin morbror friherren Henrik Wrede.

Minister i Spanien
Creutz fick undervisning i hemmet. Tjugo år gammal (1751) skrevs han in i kungliga kansliet och tjänstgjorde både där och som kavaljer hos hertig Fredrik Adolf till år 1763 då han utnämndes till minister i Spanien där han stannade i tre år.

Minister i Frankrike
1766 fick han samma befattning i Frankrike som han haft i Spanien och på den posten stannade han sedan i hela sjutton år, det vill säga till 1783. Han hemkallades då till Sverige och blev kanslipresident i rådet och med sin gedigna utbildning och fina diplomatiska takt samt älskvärda och vinnande personlighet klarade han detta jobb utmärkt. Han stod inte bara på god fot med de kungliga personerna, utan även med de ledande ministrarna.

Vetenskapsakademien
Vid femtitre års ålder (1784) blev han ledamot av vetenskapsakademien, och under sin livstid gav han ut en del dikter.

Philips Creutz vapen

På dödsbädden lät Creutz kalla Elis Schröderheim till sig och sa: Jag dör: tacka min konung och säg honom att jag dör med den övertygelsen att hava tjänt honom och fäderneslandet efter all min förmåga. Säg mina vänner att jag i detta ögonblick njuter en lycklig vederkvickelse av vissheten om att icke ha velat någon annat än väl" och med dessa ord gick Creutz (54) bort, ogift, den 30 oktober 1785 och begravdes i Jakobs kyrka i Stockholm.

Kuriosa
Femtio år efter Creutzs död lät Svenska akademien ge ut en medalj över honom.

År Titel/händelse
1748 Student i Åbo
1750 Erhöll testi-monium av akademiska konsistoriet (dec)
1751 Tjänsteman i kansliets utrikesexpedition
1756-1757 Kanslist i hovkanslersexpeditionen (mars-febr)
1756-1762 Kavaljer hos hertig Fredrik Adolf
1762 Envoyé i Spanien hösten (hösten)
1766 Envoyé i Frankrike
1772 Ambassadör i Frankrike
1782 En av Rikets Herrar
1783 Riksråd och kanslipresident
1783 Kansler för Uppsala universitet (3 aug)
1783 Ledamot av krigsberedningen (19 aug)
1783-1784 Förestod som kanslipresident regeringen under Gustav III: s italienska resa

Dela

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2004-10-15 | Uppdaterad 2020-12-18

Samtida händelser 1731 - 1785
1734 Stympning avskaffas som straff
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman föds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik införs
1751 Fredrik I dör, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas

Källor
Böcker:
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
• Berömda svenskar från tolv sekler (Sahlberg)

Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
» riddarhuset.se
» runeberg.org

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon