Alexander Fleming

Titel:
Läkare - upptäckte penicillinet. Nobelpristagare i Fysiologi och Medicin 1945.
Levde:
1881 - 1955 (73 år)
Alexander Fleming

Historia:

Sir Alexander Fleming föddes den 6 augusti 1881 på lantgården Lochfield i Skottland där han växte upp med åtta syskon. Bägge hans föräldrar dog när han var tolv, men eftersom Fleming ansågs vara en intelligent ung man så fick han ett stipendium så att han senare kunde börja studera på St. Marys Hospital Medical School i London.

Hans studier pågick fram till att 1: världskriget bröt ut, då han istället för att studera tjänstgjorde på ett militärsjukhus. Många av hans vänner var vid fronten av Frankrike och stred. På sjukhuset såg han alla de fasansfulla infektioner som många av de döende soldaterna hade. Efter kriget återvände han till skolan där han försökte finna ett bättre antiseptiskt medel än det som då fanns tillhands.

Fleming var inte så ordningsam och hade det ganska stökigt på sitt labb, vilket vi troligen skall vara ganska tacksamma för idag. Det var ju på grund av det som han gjorde sina upptäckter. Det första fyndet, ett enzym som han kallade för lysozyme, upptäckte han 1921 när han råkade nysa rätt ner på en mikroskops glasskiva. Några dagar senare upptäckte han att bakterierna från hans nysattack var förstörda. År 1928 när han experimenterade med bakterieodlingar, bestämde han sig för att ta en kort semester. När han kom tillbaka såg han att locket på en av skålarna halkat snett och att bakterierna i skålen var döda. Istället fanns det mögel i skålen. Han blev nyfiken och undersökte mögelsvampen som visade sig vara Penicillium notatum. Han publicerade en artikel om sin upptäckt men möttes av en del tvivel. Åtta månader efteråt gav han upp forskningen om penicillinet, som dock senare togs upp igen av australiensaren Howard Walter Florey (1898-1968) och engelsmannen Ernst Boris Chain (1906-1979).

reklam för penicillinetFlemings upptäckt - och den senare vidareutvecklingen av fyndet - ledde så småningom till framställningen av penicillinet - det första antibiotiska läkemedlet. Först tretton år efter upptäckten förstod folk vidden av hans upptäckt - att det faktiskt var en stor sensation - och detta kom man på lagom till 2:a världskriget (se bild). 1941 behandlades den första människan med penicillin och under kriget räddade penicillinet tusentals liv. Tillgången var begränsad de första åren och det var bara soldater som fick penicillin. För att de skulle räcka åt alla fick de som fått det kissa i flaskor så att penicillinet kunde återvinnas och användas igen. Tack vare penicillinet kunde man ganska enkelt bota sjukdomar som lunginflammation, syfilis, gonorré, difteri och andra bakterieinfektioner.

Fleming, som var en blygsam och tillbakadragen man, fick en enorm uppmärksamhet och vid sextiotre års ålder (1944) blev han adlad för sin upptäckt. Året därpå, år 1945, fick han också dela Nobelpriset i Fysiologi och Medicin tillsammans med Chain och Florey. Fleming var ju den som upptäckte penicillinets effekter medan Chain och Florey vidareutvecklade upptäckten. Fleming dog av en hjärtattack i London den 11 mars 1955, 73 år gammal.

Källor
Inlagd 2005-07-11 | Uppdaterad 2017-11-15