Aaron Isaac

Titel:
Handelsman och gravör
Levde:
1730 - 1816 (86 år)
Aaron Isaac

Historia:

Aaron Isaac föddes i Treuenbrietzen i den tyska delstaten Brandenburg den 16 september 1730.

I unga år lärde han sig till sigillgravör och bosatte sig i den dåvarande universitetsstaden Bützow i hertigdömet Mecklenburg-Schwerin. Han arbetade där som assistent åt en sigillgravör och ägnade sig vid sidan av åt att sälja galanterivaror. Han kom även i kontakt med svenska officerare, fick av dessa många uppdrag med att gravera sigill och fick höra att det i Sverige rådde brist på personer med hans yrkeskunskaper.

Han begav sig därför 1774 till Sverige och fick, gynnad av överståthållaren i Stockholm Carl Sparres tillstånd att bosätta sig där och hämta sin hustru och sina barn. 1779 gav riksdagen tillstånd åt judarna att ha en synagoga i Stockholm och högst tre andra städer, och 1782 utfärdades det så kallade Judereglementet, som reglerade vilka näringar judarna fick utöva och i vilka städer de fick bo (förutom Stockholm även Norrköping och Göteborg – en judisk församling tillkom dock även i Karlskrona).
Förutom gravyren ägnade han sig även åt handel och blev 1788 utsedd till arméleverantör i Gustav III:s krig mot Ryssland och for därför över till Finland. På grund av bristen på pengar under kriget lät krigskommissarien Per Georg Fahnehielm utfärda anvisningar till fältkassan, kallade "fahnehjelmare", som skulle vara likvärdiga med riksgäldssedlar. Samtidigt lät Gustav III sätta upp ett sedeltryckeri för att producera falska ryska pengar och därigenom sprida oro i den ryska ekonomin.

Vid en växelaffär med greve Adolph Fredric Munck af Fulkila blev han pålurad falska så kallade fahnehjelmare, som Munck tydligen på eget bevåg hade låtit trycka. Han häktades en tid i Åbo men frikändes, medan greve Munck 1792 av hertig Karl tvingades i landsflykt.
På sin ålderdom nedtecknade han sina minnen på en med hebreiska bokstäver skriven tysk-judisk dialekt som ofta kallas västjiddisch. Memoarerna har publicerats i ett par olika upplagor och i översättningar till standardtyska och öst- eller standardjiddisch.
Memoarerna vittnar bland annat om de konflikter han hade med andra medlemmar i den judiska stockholmsförsamlingen, där hans ledarskap inte alls var oomtvistat. Han inköpte själv en begravningsplats åt stockholmsjudarna, som ännu bär hans namn, Aronsberg på Kungsholmen, medan en annan grupp i församlingen anlade en egen begravningsplats, Kronoberg, i nuvarande Kronobergsparken (också på Kungsholmen).
Han dog den 21 oktober 1816, 86 år gammal.

Källor
Inlagd 2004-10-18 | Uppdaterad 2017-10-25