Hans Brask



Levde: 1464 - 1538  (74 år)
Titel:    Biskop i Linköping 1513-1527

Bild saknas!
 Hans Brask föddes 146(4) i Linköping som son till borgmästaren Per Brask  och Birgitta Nilsdotter. Brask studerade först vid Skara katedralskola innan han den 23 juni 1486 skrevs in vid Rostocks universitet. Till följd av ett stort folkuppror stängdes dock skolan i Rostock så året därpå fortsatte han sina studier vid Greifswalds universitet. Under större delen av 1490-talet befann han sig i Linköping där han arbetade som biskopens kansler. 10 april 1501 blev han domprost, och togs in i rikets råd som sådan och den 6 april 1513 konfirmerades han av påven till biskop i Linköping.

Brask var en av dem som satte sitt sigill under 1517 års riksrådsbeslut. Beslutet gick ut på att avsätta ärkebiskopen Gustav Trolle som ansågs som "danskvänlig". När Kristian II (Tyrann) intog Stockholm tre år senare och Stockholms blodbad genomfördes på sina och Gustav Trolles fiender, plockade Brask fram en vaxsigillkapsel där det fanns en lapp med skriften "Till denna besegling är jag nödd och tvungen", en lapp som han skall ha gömt undan, till denna tidpunkt, och på detta sätt undgick han dödsstraff. Allt enligt Olaus Petri som sägs ha varit på plats och tjugo år senare skrev ner allt i en krönika. Efter att Gustav Vasa tagit makten gick Brask över på dennes sida, och fick som tack för det vara med om att utdela förläningar. På grund av lappen i sigillet har vi fått ordet brasklapp!.

Brask sägs ha varit en av sin tids främste män – han var både kunnig och erfaren, såväl i ekonomiska och politiska som i kyrkliga ting, och dessutom jobbade han på att försöka främja Sveriges utveckling. Brask var ekonomisk lagd och han fick bra inkomster från sina egna egendomar som han hade i Östergötland, Småland, Västergötland och Södermanland. Han försökte även att få kännedom om andra länders framsteg i odling för att sedan införa samma uppfinningar i Sverige. Han hade även planer på att anlägga en kanal och förbinda Vättern och Vänern och på så sätt göra en direkt förbindelse mellan övre Sverige och Västerhavet. Dessutom inrättade han ett boktryckeri i Söderköping (1523) där han gav ut antilutherska skrifter. Gustav Vasa förbjöd honom efter en tid att motarbeta Olaus Petri och dennes bror Laurentius Petri, och tryckeriet måste därför läggas ner 1526.

Som politiker skapade Brask sig ryktbarhet och han blev den sista stora katolske kyrkopolitikern i Sverige. Han sägs ha varit konservativ av princip, orubblig, konsekvent och oböjlig. Brask var katolik och efter reformationsriksdagen (kyrkoomvälvningen) som Gustav Vasa genomförde i Västerås 1527 blev det omöjligt för Brask att leva i ett så protestantiskt land som Sverige. Efter en resa till Gotland i augusti 1527, drev hans fartyg (efter egen utsago) till Danzig i Polen, där han av kung Sigismund I (1467-1548) fick en säker uppehållsort. Han gick med andra ord i landsflykt. Brask blev med tiden mycket kritisk mot Gustav Vasa och protesterade mot, som han ansåg, det olagliga Västeråsbeslutet (1527) som bland annat ledde till att biskoparnas makt och förmögenhet minskade, och att kungen skulle vara kyrkans överhuvud. Påven i Rom skulle därmed inte behöva bekräfta ett biskopsval, utan det skulle kungen själv kunna göra. Alla böter som fram till dess tillfallit biskoparna skulle gå till kungen och biskoparna fick inte längre rätt att döma utan det skulle en civil domstol göra. Dessutom ökade adelns tillgångar på kyrkans bekostnad. Förutom detta skulle all egendom som adeln donerat till kyrkan efter år 1454 gå tillbaka till den som skänkt det, och var donatorn och hans ätt utdöd, skulle egendomen tillfalla kungen. Efter elva år utomlands dog Brask, ogift, i klostret Landa i Polen den 30 juli 1538, cirka 74 år gammal.




Källor




Gillar du historiesajten? Skänk då gärna ett bidrag så den kan utvecklas och leva vidare


Personen inlagd 2006-02-07 | Uppdaterad 2006-02-07