Historia:

Gustaf Wilhelm Ladau föddes den 27 mars 1765 som son till majoren vid Savolax regemente Fredrik Wilhelm Ladau och Anna Kristina Furumarck.

Ladau började sin militära bana under lovande utsikter och var endast tjugotre år gammal när Gustav III:s ryska krig bröt ut 1788. Ändå var han redan då stabsadjutant och kapten. I det ryska kriget blev han indragen i konspirationen mot kungen och var en av dem som fick dåligast rykte. Men då han inte kunde avslöjas - eftersom han flydde över till Ryssland - dömdes han i sin frånvaro att mista liv, ära, gods och adelskap, och hans namn skulle proklameras på galgen i Stockholm, Åbo och Vasa.

Utan tillgångar försökte han sig först som handelsman, men då detta ej lyckades, tog han anställning som förvaltare på en av greve Soltikoffs egendomar. Efter några år fick han emellertid en civil befattning i ryska statens tjänst och därefter gick det uppåt med hans karriär igen. 1809 befordrades han till rysk-finskt hovråd, och blev 1811 direktör för postverket i Finland. Sex år senare (1817) blev han statsråd och senare även ledamot av kejserliga finska senaten. Han blev till slut även finsk adelsman, då han 1818 blev inregistrerad i det finska riddarhuset. I Sverige hade de förändrade politiska förhållanden gjort att hans brottslighet fallit i glömska och 1810 upplöstes domen över honom helt.
Ladau gifte sig 39 år gammal med Amalia Helena von Vegesack och 1817 med Fredrika Sofia Fock (1777-1849). Han dog i Helsingfors den 16 augusti 1833, 68 år gammal.