Adolph Fredric Munck (af Fulkila)
| Levde: | 1749-1831 (82 år) |
| Titel: | Kammarpage, hovstallmästare, greve, överståthållare, landshövding |
| | Grevliga ätten Munck. Friherrlig 1778. Grevlig 1788. Utdöd 1831 |
| Far: | Anders Erik Munck af Fulkila (1720-1779) |
| Mor: | Hedvig Juliana Wright (1729-1808) |
Biografi
Adolph Fredric Munck af Fulkila föddes den 28 april 1749 i Savolax i Finland (som då tillhörde Sverige) som son till överstelöjtnant Anders Erik Munck af Fulkila (29) och Hedvig Juliana Wright (20).
Kungens gunstling
Adolph Fredrics föräldrar var så fattiga att när han 1765 blev antagen som page vid hovet i Stockholm ansågs detta som en oerhörd stor tur. Två år senare anställdes han som kammarpage hos Gustav III som för hans 'raska väsen och hurtiga utseende' gjorde att han blev kungens gunstling och 1771 gjorde honom till kornett vid livdragonerna och året därpå till första kammarpage.
Många titlar
1775 blev Adolph Fredric ryttmästare vid adelsfanan, 1776 sekundmajor, 1777 till förste hovstallmästare och 1778 upphöjdes han i friherrligt stånd. Han fick då ståthållarskapet över Drottningholm slott och län och även Svartsjö län.
Landshövding & greve
1782 utnämndes Adolph Fredric till överstelöjtnant vid adelsfanan men fem år senare tog han avsked från regementet och blev året därpå istället landshövding över Uppsala län och president i kammarrevisionen. 1789 blev han även greve. Han inkallades också i regeringen under kungens frånvaro 1789-1790, och fick då också serafimerorden.
Då dessa ynnestbevis inte kunde förklaras av hans personliga egenskaper eller kunskaper, sökte man förklaringen från andra håll, och man gissade till och med på förbindelser av den mer hemlighetsfulla arten…
Han var också den som 1775 hjälpte Gustav III och hans fru Sofia Magdalena att återfå det avbrutna äktenskapliga samlivet och det gick rykten om att han själv skulle vara far till Gustav (IV) Adolf som drottningen födde 1778.
Fahnehielmare
Vid utbrottet av Gustav III:s ryska krig hade kungen låtit tillverka falska ryska guldmynt som skulle spridas i Ryssland. Detta visste Adolph Fredric om och han lät då tillverka falska så kallade fahnehielmare och påstod att detta var kungens order. När dessa prånglats ut i Finland upptäcktes detta och man angav honom. Han nekade emellertid inför kungen som inte hann slutföra saken innan han blev skjuten på maskeradbalen.
Hertig Karl (XIII) ville inte ge Adolph Fredric laga straff utan han lät honom i egenhändig skrift avsäga sig sina ämbeten, grevetiteln och ordenstecken. Han fick i alla fall en pension och hade från år 1800 till Gustav IV Adolfs avsättning år 1809 ett årligt underhåll på 1 000 holländska dukater.
Lämnade landet
Efter att Adolph Fredric lämnat landet ändrade han sitt namn till Menck och blev 1816 greve i hertigdömet Massa-Carrara.
Adolph Fredric (82) gick bort den 18 juli 1831, ogift, och begravdes i en fattigrav i Massa, Italien.
| År | Titel/händelse (urval) |
| 1760 | Volontär vid Savolax infanterireg |
| 1765 | Page vid hovet |
| 1767 | Kammarpage hos konung Adolf Fredrik |
| 1771-1775 | Kornett vid livdragonregementet |
| 1772 | Förste kammarpage hos Gustav (juni) |
| 1772 | Hovstallmästare (dec) |
| 1775-1776 | Löjtnant vid livdragonregementet |
| 1775 | Ryttmästare vid adelsfaneregementet |
| 1776 | Sekundmajor |
| Förste hovstallmästare | |
| 1778 | Deltog i riksdagen |
| 1778 | Ceremonimästare vid alla Kungliga majestäts ordnar |
| 1781 | Ståthållare på Drottningholms slott |
| 1782 | Överstelöjtnant i survivance vid adelsfaneregementet |
| ~ | Ståthållare vid Svartsjö slott och Ventholmens kungsgård |
| 1786 | Deltog i riksdagen |
| 1786-1790 | Ståthållare över Drottningholms och Svartsjö slott o län |
| 1788 | Ledamot av utredningskommissionen för krigsrustningarna |
| 1788 | Landshövding i Uppsala län (tillträdde ej) |
| 1788 | Friherre |
| 1789 | Deltog i riksdagen |
| 1788-1792 | President i kammarrevisionen |
| 1788 | Greve (juli) |
| 1789 | Förordnad att vårda och förvalta Ulriksdals och Karlbergs slott och kungsgårdar |
| 1789 | Tillförordnad överståthållare (11 febr–4 maj) |
| 1789 | Ledamot av regeringen under kungens vistelse i Finland (maj) |
| 1789 | Ordförande i hemliga krigsberedningen (maj) |
| 1789 | Ordförande i kommitté angående örlogsflottans förbättrande |
| 1790 | Serafimerriddare med rätt att bära ordens insignier i briljanter |
| 1790 | Fick av kungen 'ett års tjänstledighet ifrån början av nästkommande år till att i enskilda angelägenheter göra en utrikes resa' |
| 1792 | Avsked från samtliga ämbeten (senast 7 juli) |
| 1816 | Bosatt i Italien, greve i Parma och Piacenza |
Stöd historiesajten!
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas
1788 Anjalaförbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pågår
1792 Gustav III blir skjuten och dör
1794 Kaffe förbjuds i Sverige igen
1796 Smittkopporsvaccin uppfinns
1796 Kaffeförbudet från 1794 hävs
1799 Kaffeförbud i Sverige återigen
1801 Tiggeri straffas med ris & spinnhus
1802 Kaffeförbudet från 1799 hävs
1803-1815 Första Napoleonkriget
1806 Hela Uddevalla brinner ner
1808-1809 Finska kriget
1810-1812 Kriget mot Storbritannien
1811 Soldatutskrivningsuppror i Skåne
1813-1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fred i Kiel
1817 Kaffeförbud införs för 5:e gången
1818 Karl XIII dör
1818 Karl XIV Johan blir kung
1822 358 hus i Norrköping brinner ner
1822 Kaffeförbudet från 1817 hävs
1824 Stockholms dagblad grundas
1827 Brand förstör största delen av Åbo 1830 Hierta grundar Aftonbladet
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
Stöd historiesajten!