Lovisa Ulrika av Preussen



Levde: 1720 - 1782  (61 år)
Titel:    Svensk drottning 1751-1771 (20 år)

Lovisa Ulrika av Preussen - Jakob Björk (1726-1793)
 Lovisa Ulrika föddes i Tyskland den 24 juli 1720 som dotter till kung  Fredrik Wilhelm I av Preussen (1688-1740) och  Sofia Dorotea av Hanover. Lovisa Ulrika var syster till Fredrik II av Preussen (1712-1786) som kallades för Fredrik den store.

Hon hade många friare men dessa blev avvisade - först av hennes far och senare av hennes bror Fredrik. En tid efter att Adolf Fredrik av Holstein-Gottorp blivit vald till Svensk tronföljare (1743) friade han till henne och fick Ja. Förlovningen firades i Berlin den 17 juli 1744 genom par procuration och bröllopet firades sedan på Drottningholms slott den 29 i samma månad.
De fick med tiden barnen:
1) Gustav (III) (1746-1792)
2) Karl (XIII) (1748-1818)
3) Fredrik Adolf 1750-1803)
4) Sofia Albertina 1753-1829)

Före Lovisa Ulrikas ankomst till Sverige hade Adolf Fredrik slutit sig till mösspartiet, eftersom han tyckte de var minst fientliga mot Ryssland. Han hade ju Ryssland att tacka för att han nu var svensk tronarvinge. Lovisa Ulrika som älskade Frankrike, drogs däremot mer åt hattpartiet då de var mer fransksinnade än mösspartiet. I hattpartiet fanns ju också den snillrike och älskvärde Carl Gustaf Tessin, som hade hämtat henne till Sverige i sitt ämbete som ambassadör. Genom hennes inflytande ändrade snart Adolf Fredrik åsikt och slöt sig till hattpartiet han också. Denna tid var säkert Lovisa Ulrikas lyckligaste tid vid hovet, då hon med Carl Gustaf Tessin och även skalden Olof von Dalin vid sin sida förde ett förfinat, glatt och lysande hovliv med konst och vitterhet i olika former.
Den 24 juli 1753, samma dag hon fyllde 33 år, stiftade hon Vitterhetsakademin, och samma dag fick hon i födelsedagspresent Kina slott av sin man.

Lovisa Ulrika cirka 24 år - Antoine Pesne Det svenska konstlivet har hon gynnat på flera sätt, bland annat genom tillbyggnader och utsmyckningar av Drottningholms slott, betydande samlingar av konstskatter och etablering av myntkabinett och bibliotek. Hon hade också personliga vänskapsförbindelser med svenska vetenskapsmän som till exempel Carl von Linné. Hon lät även uppföra Drottningholms slottsteater efter ritningar av Carl Fredrik Adelcrantz. Byggnaden stod färdig 1766 och vilar på resterna av en äldre teaterbyggnad som förstördes av brand 1762.

Efter att Fredrik I (74) avlidit i mars 1751 blev hennes man Adolf Fredrik kung och de kröntes tillsamman den 26 november samma år. Lovisa Ulrika anses vara den mest verksammaste i det politiska livet av de svenska drottningarna - som inte varit regerande. Hon var maktlysten, mycket mera än sin man Adolf Fredrik.

Efter att hon blivit oense med hattpartiet, bildades ett nytt parti av kungaparets anhängare, som kallades för hovpartiet. De försökte vid riksdagen 1751-52 bevaka hovets intressen, dock förgäves. Lovisa Ulrika ville ändå att kungen skulle ha större makt - därför försökte hon med sina förtrogna i hovpartiet göra en statskupp 1756. Kuppen avslöjades dock innan de hann utföra den. För att finansiera kuppen hade hon pantsatt sina kronjuveler. Åtta personer dömdes till döden för delaktighet i planerna, bland annat Erik Brahe. Kungaparet fick också en skriftlig förmaning framfört av en präst där det sades; "hon förgätit (glömt) sin plikt mot Gud, sin gemål och Sveriges rike och att hon bar skulden för de nyligen avlivades blod". Hovpartiet blev upplöst och kungamakten blev djupt förnedrad – och svagare än någonsin. De blev också varnade av ständerna - att om detta upprepades skulle de bli avsatta.

Lovisa Ulrika – Lorens Pasch d.y. Efter att Adolf Fredrik avlidit 1771 blev hennes son Gustav kung med namn Gustav III.
Lovisa Ulrika hade svårt att dela ledningen av hovet med honom, hon var för maktlysten till det. När Gustav III genomförde sin statskupp 1772 var hon på en resa i Tyskland, och för en tid blev förhållandet mellan mor och son lite bättre.

Men snart återkom dock den förra missmodet mellan dem. När hon år 1777 var tvungen att - till Gustav - avstå från sitt älskade Drottningholm (för att få sina affärer reglerade) ökade förbittringen ännu mer. När hennes sonson Gustav Adolf föddes 1778, spred hon ut ett rykte om att kungen inte var far till barnet utan att det istället var Adolph Fredric Munck af Fulkila som var far. Då bröts kontakten helt mellan henne och Gustav. Först var hon dock tvungen att genom en högtidlig kungörelse förklara att det rykte hon spridit ut inte var sant.
Genom ett oförsiktigt uttryck retade hon på nytt upp kungen, och efter det fick hon inte längre vistas vid hovet utan hon fick tillbringa den återstående tiden i sitt liv (4 år) på Fredrikshov och Svartsjö slott.

Tre dagar innan hon dog försonades hon med sin son. Hon dog på Svartsjö slott den 16 juli 1782, åtta dagar innan hon skulle fylla 62 år.




Sveriges regenter - Lars O. Lagerqvist
Kungliga släktband - Ulf Sundberg


Gillar du historiesajten? Skänk då gärna ett bidrag så den kan utvecklas och leva vidare


Personen inlagd 2004-10-19 | Uppdaterad 2007-05-30