Sonja Kovalevsky



Levde: 1850 - 1891  (41 år)
Titel:    Sveriges första kvinnliga professor i matematik

Sonja Kovalevsky
Sonja Kovalevsky (Sophie Vasiljevna) föddes i Moskva den 15 januari 1850 som dotter till general  Vasiljevitj Corvin-Krukovsky och  Elisaveta Feodorovna . 

Sonjas far var artillerigeneral och godsägare och hennes mor kom från en tysk baronsläkt i Baltikum. Sonja växte upp dels i S:t Petersburg och dels på familjegodset Palibino i Vitryssland. Familjen hade godsförvaltare, guvernanter och livegna. I S:t Petersburg umgicks de bland annat med den ryska författaren Fjodor Dostojevskij (1821-1881), som beundrade Sonjas storasyster Anjuta.

Sonja ville bli författare precis som sin storasyster (och det blev hon långt senare) men hon tyckte även matematik var intressant, och eftersom det fanns personer i hennes omgivning som såg hennes begåvning för matematik satsade hon på det istället. Åren 1866-1868 undervisades hon i elementär och högre matematik av Alexander Strannoljubskij (1839-1903) som var professor i matematik vid den marina akademin i S:t Petersburg. Sonja ville därefter fortsätta sina studier vid de berömda utländska universiteten - men eftersom hon var ogift ansågs detta inte lämpligt. Den vanligaste utvägen var då att ingå ett skenäktenskap som berättigade hustrun till universitetsstudier. 18 år gammal (1868), gifte hon sig därför formellt med paleontologen Vladimir Onufrevitj Kovalevsky (1843-1883).

Året efter bröllopet reste bägge till Heidelberg, Tyskland, där Sonja deltog i kurser i fysik och kemi samt föreläsningar om elliptiska funktioner. Efter att hon hört talas om Karl Weierstrass (1815-1897), som har kallats "den moderna analysens fader" reste Sonja till Berlin där Weierstrass var professor. Weierstrass, som varit ungkarl i hela sitt liv, blev förtjust i hennes begåvning och skönhet. Han var motståndare mot att kvinnor skulle studera men för Sonja gjorde han ett undantag och han undervisade henne privat åren 1871-1874.

Sonja KovalevskyUnder sin tid vid Weierstrass publicerade Sonja tre avhandlingar: "om partiella differentialekvationer", "Abelska integraler" och "ringarna hos planeten Saturnus". Resultatet av detta blev att hon i sin frånvaro, och utan någon muntlig examination promoverades till doktor i matematik vid universitetet i Göttingen, Tyskland, – en utmärkelse ingen kvinna före henne uppnått, vare sig i Göttingen, eller någon annanstans.
Trots doktorsgraden och goda vitsord från Weierstrass fick hon inte anställning vid något universitet. Hon reste tillbaka till Ryssland och till sin man, som blivit doktor i Jena 1872. Äktenskapet tycks också inte bara ha varit formellt för 1878 föddes deras dotter Sophie.

1880 reste hon tillbaka till Weierstrass i Berlin. Hon skrev en avhandling "Om ljusets fortplantning uti ett kristalliniskt medium (dubbelbrytande kristaller)" – där hon dock gjorde ett allvarligt fel som senare upptäcktes av italienaren Vito Volterra (1860-1940). Trots detta fel var hennes talang obestridlig.

Även om hennes man var biträdande professor vid universitetet i Moskva var familjens ekonomi inte den bästa. Efter att Vladimir blivit lurad in i falska spekulationer begick han självmord 1883.
Samma år i december kom Sonja till Stockholm och följande år föreläste hon med stor framgång om teorin för partiella differentialekvationer. Från och med den 1 september 1884 och fem år framåt utsågs hon till professor i högre matematisk analys vid Stockholms Högskola. 1889 ändrades denna befattning till en ständig professur.

Hon skrev ännu en avhandling: "Om en fast kropps rotation kring en fast punkt", som hon på julafton 1888 personligen fick ta emot franska vetenskapsakademins pris i Paris. Summan höjdes också från 3 000 till 5 000 francs. 1889 fick hon även Kungliga vetenskapsakademins pris och blev även ledamot av ryska vetenskapsakademin.
Hon tog på senare år även upp sina litterära idéer och tillsammans med Anne Charlotte Leffler (1849-1892) gav hon ut dramerna "Kampen för lyckan" och "Hur det kunde ha varit". 1889 kom hon själv ut med romanen "Ur ryska lifvet – Systrarna Rajevski" där hon skildrar sin uppväxt med sin syster i S:t Petersburg och på Palibino. Boken blev en framgång och översattes till flera språk.
Sonja reste mycket mellan olika länder i Europa, även efter att hon fått en fast punkt i Stockholm. Under ett besök i Genua blev hon förkyld och influensan utvecklade sig till lunginflammation som inte gick att hejda. Hon dog i Stockholm den 10 februari 1891, nyss fyllda 41 år.

Den ryska vetenskapsakademin gav 1948 ut samtliga av hennes vetenskapliga arbeten och 1950 firades hundraårsminnet av hennes födelse.




Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL) cd-skiva




Gillar du historiesajten? Skänk då gärna ett bidrag så den kan utvecklas och leva vidare


Personen inlagd 2006-12-19 | Uppdaterad 2006-12-19