Jacob Dubbe

Titel:
Affärsman, skeppsredare, kalkbruksägare, dykeriöverkommissarie
Levde:
1769 - 1844 (74 år)
Jacob Dubbe

Historia:

Är man gotlänning har man med all sannolikhet hört talas om Jacob Dubbe, dock kanske inte alla vet så mycket om honom annat än att han var handelsman och att en restaurang är uppkallad efter honom, så här kommer lite mer fakta.
Jacob Dubbe föddes den 11 november 1769 i Visby som son till skepparen Jacob Jacobsson Dubb (1737-1777) och Christina Callander (1737-1813). Dubbes far arbetade som skeppare för handelshuset Donner. År 1777, när Dubbe var åtta år gammal, omkom hans far när fartyget denne var kapten på gick under utanför Bornholm.

Ända fram till artonårsåldern (1787) bodde Dubbe hemma vid sin mor, Christina. I alla fall står han antecknad som närvarande vid husförhören där. 1787 fick han tjänst som handelsbetjänt hos rådmansänkan Barbara Fåhræus, och hos henne stannade han sedan i fem år tills han 1792 försvinner ur de gotländska rullorna. Först tre år senare dyker hans namn åter upp så troligt är att han vistades utomlands eller på fastlandet där han utbildade sig till handelsman.
Väl hemma igen ansökte han om burskap som handelsman, varefter han genomförde en godkänd examen och sedan förklarades behörig att "varda i handelssocieteten inskriven och därefter handel och köpenskap driva". Han öppnade en bod i sin mors fastighet och affärerna gick av allt att döma bra för 1798 köpte han det stora trappgavelhuset (Lilliehornska huset) som låg mittemot och dit både butiken samt hans mor flyttade in.

En tid senare anställde han Axel Hägg som bokhållare och som kort därpå blev kompanjon till Dubbe. 1799 gifte sig Axel Hägg med Dubbes syster Catharina Maria Dubbe (1773-1865) och de flyttade sedan till Katthammarsvik till Dubbes nyinköpta gård Katthamra. Där anlades en tid senare ett skeppsvarv, som kallades för Bolaget och som började konkurrera med Donner i Visby. Affärerna gick lysande och det var framförallt detta som grundade Dubbes förmögenhet.

Kanonerna vid Jacobsberg Kanonerna vid Jacobsberg, Follingbo. Den 23 maj 1802 gifte sig Dubbe (32) med 31-åriga Anna Bothilda Torsman (1771-1837). Bröllopet firades på Roma kungsgård. Anna hade varit gift förut – hon hade vid 16 års ålder blivit bortgift med Gustaf Björnram som var över 40 år gammal. Denne hade efter 3 dagars äktenskap tagit hemgiften och stuckit från ön för att aldrig mera återkomma. Efter att Björnram flera år senare erkänt att han fått barn med en kvinna i Finland upplöstes äktenskapet (1799).
Anna Torsman var en rik kvinna och genom giftermålet med henne kom Dubbe i besittning av gården Ungbåtels i Follingbo som han senare döpte om till Rosendal. Fastigheten var ett slottsliknande hus med mer än 30 rum (huset brann ner 1902).

Dubbes affärer gick som sagt bra och 1805 köpte han Lythbergs samtliga fastigheter i Visby. Redan 1792 hade han också börjat driva kalkbruksrörelse då han köpte Skaks gård i Östergarn med dess gamla kalkugn, och till Ungbåtels hörde också ett kalkbruk, och vidare skaffade han sig, ensam eller som delägare, äganderätt till kalkverk i Ar, Ljugarn, S:t Olofsholm, Sysne och den så kallade kronokalkugnen i Visby. Dubbe var med andra ord en av sin tids största kalkbrukspatroner.

Dessutom hade han rederiet som han tjänade mycket pengar på. Han tycks ha börjat med en liten galeas 1797, varefter en betydande utveckling följde under 1800-talets första årtionde. Kriget tycks inte ha medfört några svårare förluster, även om ett av hans fartyg kapades av danskarna 1808. Sin största omfattning hade hans rederirörelse under tiden 1810—1830, med ett växlande antal fartyg - något år uppåt 20 stycken. De flesta av hans fartyg gick på Östersjön med last av kalk och trävaror men några gick även till Turkiet.
När ryssarna ockuperade Gotland i april 1808 var Dubbe i Stockholm men fick från högsta ort order att bege sig till Visby där han bland annat blev budbärare och rådgivare när svenskarna återerövrade ön.

Jacobsberg i Follingbo
Med sin hustru Anna fick Dubbe tre döttrar som alla dog små:
* Fredrica Lovisa, född och död 1804 (1)(2)
* Jacobina Lovisa Christina, 21/10 1806 – 13/11 1811 (död 5 år gammal)
* Anna Maria Wirginia, 18/7 1808 - 30/10 1808 (14 veckor gammal)

Jacobsberg utsiktstorn på 1920-talet En bit ifrån sitt gods Rosendal i Follingbo skapade Dubbe en lustgård med ett utsiktstorn där man såg långt ut över bygden. Utsiktstornet bestod av fyra stenpelare mellan vilka ett hus i trä byggdes i tre våningar (se bild).
När Dubbes tre döttrar avlidit med några års mellanrum inrättade han, med kunglig tillstånd, ett gravkammare vid sin lustgård (som ligger precis under Follingbomasten). I en smal öppning mellan två bergsplatåer lät han mura upp en gravkammare med två kopparbeslagna dörrar och som tak lades en gravhäll från 1300-talet som kom från S:t Hans ruin i Visby. Barnen ligger där i sina kistor svagt belysta av en smalt fönster och en förgylld barockkrona.
Efter att Anna avlidit 1837 lämnade Dubbe Gotland, och arvingarna, som inte var intresserade av lustgården, lät den förfalla. Utsiktstornet brann ner 1958 och det återuppfördes inte. Lusthuset vid Jacobsberg har skildrats av författarinnan Emilie Flygare-Carlén i romanen "Jungfrutornet".

Beroende på var man läser så finns olika uppgifter om födelse och död för dottern Fredrika Lovisa.
(1) I Visby dödbok står det att hon dog 9/9 1805
(2) I husförhören åren 1790-1808 står det att hon föddes i augusti 1803.
På gravmonumentet ute vid Jacobsberg står det dock att hon föddes och dog 1804. Personligen tror jag mer på gravmonumentets inskription, jag tror inte man skriver fel på en sådan.

Gravkammaren vid Jacobsberg Dubbe har även gått till historien som en man som ofta var i tvistemål med många av Gotlands styresmän och måhända var han ingen lätthanterlig person – dock sägs det att han var generös mot sina vänner och ofta lånade ut pengar. Några månader före hustruns död upprättade de ett testamente där de bland annat donerade 11,111 riksdaler och 6 skilling banko till en understödsfond för "orkeslöse, fattige, sjuklige copwardieskeppare" och till underhåll av Jacobsberg avsattes 6,666 riksdaler, ändå fick det förfalla efter Dubbes död.

Dubbes hustru, Anna, dog den 11 november 1837 på Rosendal – vilket råkade vara Dubbes 68-årsdag. Anna blev 66 år gammal, och efter hennes död flyttade Dubbe till fastlandet (1839). Där hade han redan flera år tidigare köpt ett antal fastigheter, bland annat godset Duvnäs i skärgården där han bodde om somrarna.

Dubbe dog i Stockholm den 7 november 1844 och blev begraven den 14 nov. Jordfästningen ägde rum i Katarina kyrkas högkor, varefter kistan insattes i Rosenbladska gravkoret nr 30 på kyrkogården

Författaren Pelle Sollerman (1914-2006) har skrivit en romantrilogi om Jacob Dubbe:
Köpmannen vid Lilla Strandporten (1942)
Ryssbrödet (1943)
Jacob Dubbes testamente (1944).

Händelser under Jacob:s livstid
1774  Ny tryckfrihetsförordning skrivs.
1779  Sverige förbjuder häxjakt.
1782  Förbudet mot judisk invandring hävs.
1784  Kolonin Saint Barthélemy grundas.
1788  Anjalaförbundet.
1788-1790  Gustav III ryska krig.
1789-1799  Franska revolutionen pågår.
1792  Gustav III blir skjuten och dör.
1794  Kaffe förbjuds i Sverige igen.
1796  Smittkopporsvaccin uppfinns av E. Jenner.
1799  Kaffeförbud i Sverige återigen.
1801  Tiggeri straffas med spö, ris & spinnhus.
1802  Kaffeförbudet från 1799 hävs.
1803-1815 Första Napoleonkriget.
1806  Hela Uddevalla brinner ner.
1808-1809  Finska kriget.
1810-1812  Kriget mot Storbritannien.
1811  Uppror mot soldatutskrivningar i Skåne.
1813-1814  Andra Napoleonkriget.
1814  Fred i Kiel.
1817  Kaffeförbud införs igen (för 5:e gången)
1818  Karl XIII dör och Karl XIV Johan blir kung.
1822  Kaffeförbudet från 1817 hävs.
1824  Stockholms dagblad grundas.
1827  Brand förstör största delen av Åbo.
1830  Lars Johan Hierta grundar Aftonbladet.
1831  Första hästkapplöpningen i Sverige.
1832  Dödsstraff genom hängning avskaffas.
1834  Koleran dödar 12 500 i Göteborg.
1836  Triumfbågen i Paris färdigbyggd.
1838  Demonstrationer i Stockholm mot judar.
1841  Spö- och risstraff i.s.f. böter avskaffas.
1842  Riksdagen inför obligatorisk skolgång.

Källor
* Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL), cd-skiva, band 11
(1) Visby Stadsförsaml. Dödbok 1748-1860 bild 56 (GID:2534.245.53400)
(2) Visby Stadsförsaml. Husförhör AI:6 1790-1808 bild 129 (GID:2534.121.96100)
Visby Stadsförsaml. Husförhör AI:7 1809-1820 bild 84 (GID:2534.12.8400)
» riksarkivet.se

Inlagd 2007-07-07 | Uppdaterad 2017-10-10