Margareta

Biografi
Margareta Valdemarsdotter (av Estridska ätten) föddes den 15 mars 1353 som dotter till den danska kungen Valdemar Atterdag (ca 33) och Heilwig av Slesvig. Exakt födelseplats är omtvistat, vissa uppger att hon föddes på Søborg slott på Nordsjälland medan andra påstår Vordingborgs slott på Själland. Margareta hade en bror och en syster som gått bort i pesten innan hon föddes. Hennes far, Valdemar, hade vid hennes födelse varit regerande kung i Danmark i tretton år.

1361
När Margareta var åtta år gammal, i juli 1361, invaderade hennes far Valdemar Gotland och Visby då ett blodigt slag stod utanför Visbys ringmur då cirka 1800 gutar stupade, varefter brandskattningen av Visby ägde rum. Gotland kom sedan att tillhöra Danmark från 1361 fram till 1645.

Uppväxt
Av Valdemar Atterdags sex barn var Margareta den enda som överlevde honom, vilket gjorde att hon senare fick en politisk betydande roll. Margareta fick en sträng uppfostran av den svenska hovmästarinnan Märta Ulfsdotter, som var dotter till den heliga Birgitta.

Margareta

Äktenskap & barn
Sex år gammal (1359) trolovades hon med Håkan Magnusson, som var son till den svenska kungen Magnus Eriksson. Håkan var då nitton år gammal och hade redan varit kung i Norge i femton år. Fyra år senare, i april 1363, gifte Margareta (10) och Håkan (22) sig i Köpenhamn. Paret fick sju år senare sonen Olof Håkonsson.

Förmyndare
Några år efter bröllopet bosatte sig Margareta på Akershus i Norge, som kom att bli hennes hemvist fram till 1375 då hon flyttade till Danmark efter att hennes far Valdemar gått bort. Margareta, som ska ha varit politisk skicklig kämpade för att sonen Olof skulle bli nästa regent i Danmark och året därpå valdes Olof (6) till Danmarks nya kung. Dock gick Margareta själv in och regerade som förmyndare åt sonen. När sedan även hennes man Håkan Magnusson dog fyra år senare (1380) blev Olof vald till kung också i Norge, och även där regerade Margareta som sonens förmyndare.

Lyckan varade dock inte länge för den 3 augusti 1387 dog Olof (17) troligen i lunginflammation. Efter sonens död lät Margareta redan veckan därpå utse sig själv till regent i Danmark och Norge, och som sådan hyllades hon av det skånska landstinget (Skåne tillhörde ju Danmark vid den här tiden). Året därpå hyllades hon även som regent av Norges riksråd.

Erik av Pommern

Bogislav blir Erik av Pommern
Margareta ville säkra tronföljden för sina riken men eftersom hennes son Olof var död och hon inte hade någon arvtagare till länderna adopterade hon 1388 sin syster Ingeborgs dotterson Bogislav (6 år) som fosterson, samt även dennes syster Katarina. Bogislav fick därefter byta namn till det mer nordiska Erik av Pommern varefter Margareta drev igenom att han skulle hyllas som kung i de nordiska länderna. I februari 1388 erkändes sedan Erik som efterträdare till Margareta i Norge och vid midsommar året därpå hyllades han som Norges arvkonung.

I slutet av 1380-talet hade de svenska stormännen tröttnat på Albrekt av Mecklenburg som varit svensk kung sedan februari 1364. Stormännen började känna sig hotade av Albrekts strävan efter att begränsa adelns inflytande över makten i Sverige och de ville också förhindra Albrekts indragning av adelns gods och gårdar. I mars 1388 vände de sig därför till Margareta och bad henne om hjälp med att försöka få Albrekt avsatt som svensk kung. Lyckades hon med detta skulle hon bli erkänd som "fullmäktiga fru och rätta husbonde” och anta henne som regent i Sverige. Avtalet slöts på slottet Dalaborg i Dalsland.

Slaget vid Falköping 1389
Margareta sände därför en dansk här till Sverige för att försöka slå Albrekts tyska armé av legoknektar och den 24 februari 1389 stod slaget mellan de två trupperna utanför Falköping i Västergötland, ibland även kallat slaget vid Åsle, eller slaget vid Falan. Margareta gick segrande ur striden varefter hon utropades till Sveriges regent. Hon var nu drottning i Danmark, Norge samt Sverige.

Kalmarunionens flagga

Kalmarunionen 1397
Den 26 juli 1396, när fostersonen Erik blivit femton år gammal, hyllades han som svensk & dansk kung vid Mora stenar varpå han sedan kröntes vid unionsmötet i Kalmar 1397. I samband med kröningen i Kalmar grundades Kalmarunionen genom att ett stort antal riksråd från Norge, Danmark och Sverige svor kungen trohet. Detta innebar dock inte att det nu var Erik som var regent, utan Margareta fortsatte att regera, tillsammans med Erik, de tre rikena fram till sin död 1412, då Erik övertog unionen. Kalmarunionen upplöstes först 1523 genom befrielsekriget.

Margareta (59) gick bort av pesten på ett skepp i Flensburgs hamn den 28 oktober 1412 och begravdes först i Sorö på Själland men flyttades senare till Roskilde domkyrka där hon begravdes under ett monument som uppfördes drygt tio år efter hennes bortgång.

Stöd historiesajten!

Mer historia

Adelsvapen Dödsår Efternamn Freder Förnamn Galleri Gamla ord Gravplatser Krig Mynt Regenter Uppfinningar Upptäckter Yrken Årtal Översikt 1400-talet 1500-talet 1600-talet 1700-talet 1800-talet

Stöd historiesajten!