Missgärningsbalken

cap. XLII
Om hustiufnad, och nidings stöld.

§1
Stiäl, snattar, eller upsåteliga förfar, eller undandöljer tienstehion, eller annar betient, något af thes husbondas egendom; thet ligge alt i tweböte mot annat snatteri och tiufnad.
§2
Stiäl man litet eller mycket, tå wådeld, watunöd, skiepsbrott, wåldswärkan, eller fiende åkommer och tränger, eller ock något undan sådan fahra och nöd bärgadt är; warde hängd.
§3
Stiäl skieppare, forman, eller theras folk, thet them gifwit är at föra eller förwara; gälde thet åter , och böte fyradubbelt tiufnadens wärde. I thy fall ware samma lag, ther gästgifware, eller krögare, från gästen stiäl.
§4
Tager någor swikeliga af barn, som yngre är, än tolf åhr, eller af then, som afwita är, kläder, smide, eller annat, hwad helst the å sig bära; eller stiäl någor i badstufwu; eller af then, i swår siukdom ligger; eller af någon död menniskia; eller af sofwande å marken; eller ther almän farsot i hus är: ware ock lag samma.
 Innehållsförteckning

Källa: Sweriges rikes lag från 1734 (tryckt 1740) sidan: 259-260