Missgärningsbalken

cap. LX
Om then, som liuger å annan, och om oqwädins ord.

§1
Gifwer man någon an in för Rätten, eller Konungens Befalningshafwande, för then sak, som går å lif, eller ära hans, och wil honom thertil binda, men gitter thet ej, och pröfwas, at han thet falskeliga och af argt upsåt giordt; stånde samma straff, som then angifne bordt undergå, om han brotslig warit. Bär någor falskt witne i thy mål; ware lag samma.
§2
Nu hafwer han thet ej af arghet giordt; böte tiugu daler, eller mera, efter omständigheterna, och afbedje sitt brott offenteliga in för Rätten; gälde ock allan skada.
§3
Hafwer han halfwa bewis å sin sido; ware fri för tilmälet.
§4
Liuger någor å annan lönliga, och går thet å lif, eller ära; eller sprider sådant rychte ut om honom, af argt upsåt: ware ärelös, och plichte thertil med spö, eller ris, fängelse wid watn och bröd, eller landsflycht, som saken och personen är til; giöre ock offentelig afbön. Sker thet hos Konungen, eller Rikets Ständer wid theras almänna sammankomst; ware twegildt.
§5
Skrifwer och sprider någor ut sådan smädeskrift, som rörer en eller fleras, heder och ära, goda namn och rychte; ware lag, som i 4. §. stadgadt är; och warde smädeskriften af skarprättaren offenteliga upbränd. Går then ej å heder och ära, men är eljest skymfelig och förklenlig; straffes med fängelse, eller böter, efter omständigheterna, och giöre thertil offentelig afbön. Utsprider någor annar sådana skrifter i ondt upsåt, at them rychtbara giöra; straffes lika som hade han sielf them skrifwit.
§6
Kallar någor annan oqwädins ord i wredes mode, som å heder och ära går, och thet antingen genast, eller in för Domaren, rättar och återkallar; böte sex marck. För andra ohöfwiska och förachteliga ord, eller åthäfwor, bötes en daler. Sker thet i stort samqwem, eller å almän gato, ther mycket folk är; ligge i tweböte.
 Innehållsförteckning

Källa: Sweriges rikes lag från 1734 (tryckt 1740) sidan: 279-281