Missgärningsbalken

cap. VII
Om falska myntare.

§1
Falskar then mynt, som myntning förtrodd är; miste ära och lif, och fylle skadan af gods sitt. Slår eller giuter annar man falskt mynt; ware ärelös, och straffes med fyratijo par spö, eller en månads fängelse wid watn och bröd, och arbete sedan try åhr wid Kronones fästning eller smidia; gälde ock åter skadan, ther han någon thermed bedragit. Samma lag ware om then, som thertil rådt eller hulpit, så at gierningen theraf skedd är.
§2
Prånglar någor ut thet mynt, han wet falskt wara, äntå at han til myntningen ej rådt, eller hulpit; fylle skadan, och plichte med fängelse wid watn och bröd, eller med spö eller ris, efter som bedrägeriet är til.
§3
Warder någor med falskt mynt bedragen, och äntå han sådant märkt, gifwer thet sedan til en annan ut; plichte med fängelse efter omständigheterna, och rätte skadan up.
§4
Klipper någor mynt, ehwad slag thet helst är, eller thet eljest på hwarjehanda sätt swikeliga minskar; miste äran, och plichte med fjorton par spö, ellofwa par ris, eller flera, eller med hächte wid watn och bröd, alt efter som brottet är til, och gälde skadan åter.
Källa
Sweriges rikes lag från 1734 (tryckt 1740) sidan: 214-215