Fången Jan Pehrsson Maas (43)

1817 den 12 nov Utfördes från Citadelelt härstädes Fången Jan Pehrsson Maas, som samma dag afrättades å Stadens afrättsplats, enligt Kongl. Majsts. Dom, förmedelst halshuggning för deh han wid sin flykt från denna fästning 1812 ihjelslagit och dränkt Soldaten Anders Lindberg vid Konungens eget wärfvade Reg. Han var född i Dalarna i en by vid namn Nor, nära Falun, der hans Fader warit Torpare. Tidigt redan i sin barndom blef han Fader_ och moderlös. Lemnad åt sig själv och sin egen ledning, blef han snart omgifven af likar, dem han följde, hvilket hade den olyckliga werkan, att han vid nitton års ålder för stöld blef gripen och insattes då först å denna fästning. Sen denna tid har han ända till slutet af sin lefnad, då han var nära 43 år gammal, till större delen fått widkännas brottslingarnas öde. 8ta gånger har han genom rymning sökt återvinna friheten, men har alltid något derefter blifvit ertappad, sedan han hvarje gång förnyat sina illgärningar. 7de gången han på detta sätt gick från härvarande häckte ihjelslog han ofvannämnde Soldat, som blifvit utsedd till hans och en annan arbetsfånges betäckning. Icke länge kunde han efter detta begågna mord undandölja sig, utan wardt snart gripen och hit återförd, för att efter behörig Ransakning och dom lida döden. Dock ännu en gång nemligen natten emellan d. 3 och 4 Dec 1813, kort före sin bestämda dödsdag, lyckades genom, att bortfly och till nu förlänga sitt lif, men förgäfves sökte han undgå sitt straff. Då man minst förmode och då alla efterspaningar fruklöst woro gjorda, wardt han i början af detta år efter å nyo begången stöld, återfunnen i Götheborg der han såsom Volontair på falska bevis vid Kungl: Arméns Flotta antagit tjenst, och åter derpå fängslad hit i April månad.
Belagd med de tyngsta bojor och beröfen allt hopp att vidare kunna undfly sin förestående död, war han nu i den mest fasanswärda sinnesförfattning. I denna belägenhet, då vrede och raseri intogo honom, frågade han icke heller efter Guds Ord eller de underwisningar som [Häctets] Lärare ville meddela honom. Men oaktadt hans visade köld öfverlemnades han ej i sin wildhet. Först besöktes han af Slottspredikanterne, hwilket genom den Högstes bistånd hade den efterlängtade werkan, att de blefvo för honom mera välkomna. Han blef nu benägen att emottaga de undervisningar honom meddeltes, hwarvid han i synnerhet vid slutet af sin fängelsetid utan mycken rörelse. Nu sysselsatte han sig äfven i sin enslighet med det heliga Ordets betraktande, hvilket skakade denne hårde syndare och utpressade tårar. Med nögdhet beträdde han änteligen sin dödsplats. Samma prestmän, nemligen Cederstrand och Psilander, som besökt honom under hans beredelsetid, woro tillstädes för att med Jesu läros tröst mildra hans sista stunder och styrka honom. I Slottskyrkan blef han samma morgon skriftad och undfick den Hel. Nattv. af Slotts-Predikanten Cederstrand och på afrättsplatsen hölls tal af Psilander.

Hemvist: Malmö slott
Brott: Ihjelslagit och dränkt Sold. A Lindberg
Avrättad: 1817-11-12 - Malmö
Källor: Malmö Slottsförsamling 1832-1879 sidan: 298/299 -  Malmö Slottsförsamling 1752-1831 sidan: 30-31

tillbaka till indexsidan Tillbaka till indexsidan