Ostindiska kompaniet 1731-1813






Colin Campbell

Europeiska kompanier
När det svenska ostindiska kompaniet (SOIC) bildades 1731 var det det sist grundade kompaniet i Europa. Det första som bildades var det Portugisiska Ostindiska kompaniet år 1587, och sedan kom det Brittiska 1600, Holländska 1602, Danska 1616, Franska 1664 och det Flamländska 1717.


Svenska kompaniet bildas
Tanken på ett svenskt Ostindiskt kompani hade ändå funnits ett bra tag, redan 1624 godkände Gustav II Adolf ett handelskompani som skulle driva långväga handel, och som han själv tecknade andelar i. Det trettioåriga kriget gjorde dock att företaget rann ut i sanden. Senare var det Karl XII:s krig som tröttade ut det svenska folket, plus att det saknades kapital. Niclas Sahlgren En annan faktor var att det var många som var emot ett bildande av ett ostindiskt kompani eftersom man ansåg att det var fel att föra in lyxartiklar i landet, vilket endast skulle göra några få privilegierade enormt förmögna. Dessutom var ju detta under frihetstiden och det fanns ju till och med bestämmelser mot användandet av olika "lyxartiklar".

Viljan att grunda ett kompani blev till slut större än motståndet. Den skotske köpmannen Colin Campbell var intresserad av att satsa pengar i ett svenskt företag och tog därför kontakt med svensken Niclas Sahlgren (30) när denne var i Holland - som nappade på förslaget. De fick även med sig stockholmaren Henrik König (45), som redan 1729 lämnat in en ansökan till Kommerskollegium om tillstånd att bedriva handel på Ostindien. Den drivande kraften bakom att kompaniet till slut bildades var emellertid Colin Campbell (45).

År 1731 bildades så det svenska kompaniet, Svenska Ostindiska Compagniet, förkortat SOIC. Samma dag som de fick oktroj på den ostindiska handeln, vilket för övrigt var den 14 juni 1731, blev också Henrik König, som hade tysk bakgrund, svensk adelsman vilket gjorde att han obehindrat kunde gå in i kompaniet som en av dess direktörer.
Intresserade personer kunde teckna andelar i företaget. Det minsta man kunde teckna sig för var 500 daler, vilket vid den tiden var cirka två årslöner för en duktig hantverkare.

Kompaniets förordningar
Styrelsen i kompaniet skulle bestå av minst tre personer, där König skulle vara en av dessa. Medlemmarna skulle vara födda i Sverige, var man utlänning skulle man ha svurit trohetsed till Svenska krona samt vara bosatt i landet.

Bolaget fick ensamrätt att i 15 år driva handel i Ostindien och på andra platser öster om Godahoppsudden. Skeppen måste, så långt det var möjligt, vara byggda samt utrustade i Sverige och segla under svensk flagg. Kompaniet fick också rätt att möta våld med våld eftersom det fanns gott om sjörövare och lasten måste försvaras till varje pris.
Varje expedition måste också utgå från Göteborg samt återvända med sin last till Göteborgs hamn. Utöver detta var varorna de tog hem befriade från tull.

Det var stort hemlighetsmakeri runt företaget, bland annat förbjöds kompaniet att namnge aktieägarna eller deras insatser. Efter varje resa, och när allt var sålt på auktion, brändes kassaböckerna upp.


Skeppet Götheborg

Livet ombord
Besättningen på de skepp som seglade till Ostindien var befriade från möjligheten att bli uttagna för värvning inom armén eller flottan. Den som hade högst befäl ombord, till och med högre än kaptenen, var superkargören, som för det mesta var en civil handelsman som hade satsat mycket pengar i lasten. Superkargören följde med fartygen för att sälja och köpa olika laster, göra upp redovisningar, ansvara för lasten, sköta skeppskassan, vara skeppsdomare med mera. De hade ganska hög rang och saluterades med 8 skott. Den enda som hade högre rang var den kinesiska tullmandarinen som saluterades med 16 skott.

Den 9 februari 1732 seglade första skeppet, Friedericus Rex Sveciae, iväg från Göteborg mot Ostasien. Skeppet var uppkallat efter Fredrik I som var kung i Sverige vid denna tid. Kapten ombord hette G- Herman Trolle och Superkargören var ingen mindre än Collin Campbell själv. Efter nästan 7 månaders segling kom de fram till Kanton i södra Kina.

I Kanton fylldes lastrummen med dyrbarheter och efter några månader var man åter på väg hem. Hemresan blev svårare med förseningar och dåligt väder, men den 27 augusti 1733, efter 1 ½ års resa var skeppet hemma i Göteborg igen med en last som bestod av bland annat te, kryddor, solfjädrar, silkesstrumpor, silke och porslin. Lasten såldes på auktion i Göteborg med god vinst. Mycket av lasten köptes upp av utländska köpmän som sålde det vidare utomlands, men mycket blev dock kvar i Sverige också.

Från början till slut
Kompaniet fick som sagt sin första oktroj 1731 som gällde i femton år - och denna följdes sedan ytterligare av fyra oktrojer.
Första oktrojen (1731-1746) beräknas ha gett en årlig vinst på cirka 30 procent. Andra oktrojen (1746-1766) gav en ren vinst på 17,5 procent. År 1753 inrättades en fast fond och vinstutdelningen utgick per aktie. Tidigare hade utdelningen skett efter varje resa. Tredje oktrojen (1766-1786) gav en bra vinst dock gav den fjärde oktrojen (1786-1806) ingen vinst alls och med den femte oktrojen gick kompaniet 1809 i konkurs och upplöstes 1813.
Under företagets 82-åriga historia ägde kompaniet 38 skepp som tillsammans gjorde lite drygt 130 resor, framför allt till Kina. Åtta av dessa skepp förliste, två av dem samma dag den 12 januari 1745 utanför Shetlandsöarna, Skottland. Man tror att cirka 2000 man miste livet under alla resor som kompaniet gjorde. Efter att kompaniet gått i konkurs släpptes den svenska handeln på Ostindien och Kina fri för andra svenska företag.


Ostindiefararen Götheborg, fotograf Emely Nilsson
Nybyggda Ostindiefararen Götheborg som sjösattes i juni 2003. Foto Emely Nilsson



Skeppens namn Resor Seglade åren Kommentar
Friedericus Rex Sveciae 4 1732-1745  
Ulrica Eleonora 2 1733-1735  
Tre Cronor 1 1736-1737  
Suecia 2 1737-1740 Förliste vid Orkneyöarna under 2:a hemresan
Stockholm 3 1737-1745Förliste vid Shetland vid 3:e utresan, 12/1 1745
Götheborg 3 1739-1745Förliste vid Älvsborgs under 3:e hemresan
Riddarhuset 2 1740-1745 
Calmar 3 1741-1748
Drotningen af Swerige 1 1742-1745Förliste vid Shetland vid 2:a utresan, 12/1 1745
Cronprinsessan Lovisa Ulrica 2 1746-1750
Freden 2 1746-1749
Cronprinsen Adolph Friederic 3 1746-1754
Prins Gustav 1 1746-1748
Götha Leijon 3 1746-1754
Hoppet 2 1748-1754
Enigheten 4 1748-1758
Prins Carl 6 1750-1766
Prins Friedric Adolph 4 1753-1761 Förliste 1761 i Kinesiska sjön
Prinsessan Sophia Albertina 3 1755-1761
Stockholms Slott 6 1759-1778
Riksens Ständer 4 1760-1770
Finland 7 1762-1781
Adolf Friedric 7 1766-1786
Lovisa Ulrica 4 1766-1783
Cron Prins Gustaf 7 1767-1790
Drottning Sophia Magdalena 9 1774-1801 Förliste i Engelska kanalen på 9:e hemresan 27/11 1801
Terra Nova 4 1775-1786
Gustav III 9 1779-1805
Gustaf Adolph 4 1784-1797
Götheborg (II) 3 1788-1796 Förliste 8/3 1796
Drottningen 3 1798-1803 Förliste vid utresans 1:a dag vid Arendal, Norge 9/1
Maria Carolina 3 1798-1806
Östergöthland 2 1799-1804
Wästergöthland 1 1799-(1802)
Fredrica 3 1800-1806
Prinsessan 2 1802-1805
Wasa 1 1803-1805
Hoppet 1 1808 Resan inställd, gick endast till England och tillbaka

<< Tillbaka till indexsidan




Källa:
Ostindiska kompaniet - Tore Frängsmyr
Den svenska historien, del 9 - Bonnier Lexikon
http://ostindiska.nordiskamuseet.se/



Gillar du historiesajten? Skänk då gärna ett bidrag så den kan utvecklas och leva vidare



Inlagd 2008-01-01 | Uppdaterad 2008-01-01