Berend von Melen

Titel:
Tysk legoknekt och ståthållare
Levde:
? - 1561
Bild saknas!

Historia:

Har inte lyckats hitta var eller när Berend von Melen föddes men enligt obestyrkta uppgifter skall dock hans föräldrar ha hetat Hans von Melen och Margrethe Bertramsdotter von Loben. Melen kom från en ansedd adelssläkt från Thüringen i Tyskland, där stamgodset kallades för Mila. Han skrev därför sitt namn även von Mila ibland.

Melen kom till Sverige 1520 och när Kristian II kröntes till svensk kung blev Melen – tillsammans med bland annat Sören Norby - slagen till riddare. Han anförtroddes därefter ledande militära uppgifter både till sjöss och till lands. Han var hövitsman på Stegeborgs slott från november 1520 till december året därpå. År 1522 trädde han i svensk tjänst, och på sommaren samma år (1522) var han och Lars Siggesson (Sparre) befälhavare för en förenad svensk-lübsk flotta, som erövrade Bornholm och hotade Helsingör och Köpenhamn. Året därpå ledde han ett tåg mot Skåne som svenskarna och Lübeck startat på nyåret 1523, men efter ett misslyckat försök att överskrida Skånegränsen ryckte han i stället in i Blekinge - som underkastade sig. Nya tag planerades mot Skåne, men Melen upptäckte att hans trupper var otillräckliga och dessutom kunde han inte betala knektarnas lön. Han slöt därför stilleståndsavtal med den skånska adeln.

År 1524 fattade riksdagen i Vadstena beslut om ett erövringståg mot Gotland, som då tillhörde Danmark, och Melen utsågs till ledare för expeditionen. Gotlands landsbygd erövrades utan svårighet, men när de kom till Visby blev det problem - där satt nämligen Sören Norby på Visborgs slott och försvarade sig med stor kraft. Eftersom de inte lyckades ta Visby i besittning ansågs fälttåget som misslyckat. Melen, som fram tills nu varit en av favoriterna hos Gustav Vasa, blev nu anklagad för slapp krigsföring och förrädiska komplotter med fienden. På nyåret 1525 bjöds han ändå till Stockholm. Gustav Vasa hade nämligen på hösten 1524 fått rätt att förfoga över länen och han ville nu få bort Melen från det viktiga gränsfästet Kalmar. Dessutom klagade lantbefolkningen över de utländska herrarna liksom den svenska högadeln som tyckte att Melen hade alldeles för stor makt. Från och med nu var Melen och Gustav Vasa bittra fiender.

Kalmar slottInnan han for till Stockholm lämnade han över Kalmar slott (se bild) till sin bror Henrik, antagligen för att skapa en säkerhet till sig själv och sin familj. Dock fick Nils Eriksson (Bielke) slottsloven (fullmakt) på Kalmar, och denne intog också snart länet och staden medan slottet höll stånd. Henrik von Melen vägrade dock att lämna ifrån sig slottet åt någon annan än sin bror. Man tror att Melen under den här tiden hölls som fånge i Stockholm, men man var tillslut tvungen att sända ner honom till Kalmar för att få slottet överlämnat. I samband med ett dryckeslag lyckades dock Melen ta sig in i slottet och därifrån göra ett anfall mot staden. Vid midsommartid lämnade han Kalmar sjövägen tillsammans med sin hustru, Margareta Eriksdotter (Vasa) och sin bror Henrik. Innan han reste gav han ansvaret åt Henrik Jute att se till slottet. Denne hade tidigare varit i tjänst hos Sten Sture d.y. På slottet fanns även Stures son, Nils Stensson Sture (1512-1527). Slottet stormades ändå till slut.

På väg till Tyskland uppmanade Melen smålänningarna att göra uppror och arbeta för Nils Sture och Sören Norby. Han sökte också kontakt med Kristian II, som nu var i landsflykt och utförde värvningar för dennes räkning. På olika sätt uppmuntrade han dennes planer på ett krigståg mot Sverige. Genom sin starka ställning hos bland annat den sachsiske kurfursten, var Melen länge till stort bekymmer för Gustav Vasa. När grevefejden bröt ut i juli 1534 anslöt sig Melen till Lübeck och dess allierade, och under de kommande åren anslöt han sig till Gustav Vasas fiender och arbetade intensivt för ett krigståg mot Sverige. I mars 1542 lyckades Kristian III få till att Melen – mot en ersättning på 12 000 daler – skulle lägga ner stridsyxan mot den svenska kungen, om Gustav Vasa gav ett liknande löfte. Sistnämnda ville dock inte acceptera uppgörelsen i dess ursprungliga form, och under de följande åren kom ingen försoning till stånd, utan istället tryckte de kränkande nidskrifter om varandra. Från 1539 hade Melen viktiga ämbeten i kurfurstendömet Sachsen och åren 1542-1547 var han ståthållare i hertigdömet Braunschweig-Wolfenbüttel. Från 1547 var han lanthovmästare i Thüringen, vilket då var landets högsta befattning.
Melen gifte sig för första gången den 4 oktober 1523 i Söderköping med Margareta Eriksdotter (Vasa), som var kusinbarn till Gustav Vasa. Andra giftermålet var på sommaren 1544 med Elisabeth Warberg. Melen dog den 2 september 1561 på Herbsleben i Thüringen, dödsålder okänd. Slottet på bilden är Kalmar slott.

Händelser under Berend:s livstid
1527-1600  Reformationen i Sverige.
1531-1533  Klockupproret mot Gustav Vasa.
1534  Ett nytt mynt som kallas Dalern börjar ges ut.
1534-1536  Grevefejden.
1536  Henrik VIII:s hustru Anne Boleyn avrättas.
1541  Första fullständiga bibeln på svenska ges ut.
1542-1543  Dackefejden.
1544  Sverige blir ett ärftligt kungarike.
1545  Halva Linköping förstörs i en brand.
1549  Uppsala slott börjar byggas.
1551  Drottning Margareta dör, 35 år gammal.
1554-1557  Stora ryska kriget pågår i 3 år.
1559  Vadstenabullret.
1560  Gustav Vasa dör och Erik XIV blir kung.

Källor

Inlagd 2005-11-12 | Uppdaterad 2017-10-10