Johan Skytte



Levde: 1577 - 1645  (68 år)
Titel:    Lärare, riksråd, universitetskansler, generalguvernör över Livland.
President i Göta hovrätt, riddare och kammarråd m.m.

Johan Skytte
Johan Bengtsson Skytte föddes i maj 1577 i Nyköping som son till Bengt Nilsson Skräddare och Anna Andersdotter. Skyttes far var en av stadens viktigaste importörer av fina tyger från England och Tyskland. Vid flera tillfällen var fadern även borgmästare i Nyköping. Denne var även en ganska förmögen man och kunde bygga ett av de finaste husen i staden.

Han studerade i Nyköpings skola, under namnet Schroderus och tretton år gammal (1590) flyttade han till Stockholm för att där studera vid det så kallade Stockholmskollegiet. Eleverna på skolan fick läsa teologi, grammatik, matematik, fysik, astronomi, aritmetik, dialektik, algebra och geometri. Skolan hade en katolsk prägel och stängdes efter att Johan III, som varit skolans beskyddare, dog 1592. Samma år reste Skytte utomlands och studerade vid Europas ryktbaraste skolor i nio år, där han väckte en allmän uppmärksamhet för sin ovanliga skicklighet såsom latinsk vältalare, matematiker samt att han kände till främmande länders statsrättsliga förhållanden och historia.

Efter sin hemkomst blev han vid tjugofem års ålder (1602) utsedd att vara lärare till kronprins Gustav (II) Adolf och senare även till Karl Filip, och samtidigt blev han vald till sekreterare i Rikskansliet. Året därpå (1603) blev han adlad och tog då namnet Skytte, efter en utslocknad ätt på sin mors sida. Som sekreterare i Rikskansliet fick han i uppdrag att, på Karl IX:s vägnar, tala till Göta rikes ständer, som var samlade i Kalmar. Karl IX hade ett stort förtroende för honom och sände iväg honom på många olika uppdrag, bland annat sändes han tillsammans med Gustav Stenbock till London år 1610 för att diskutera om ett förbund, och om möjligt, vinna prinsessan Elisabeths hand åt Gustav Adolf. Väl hemma igen blev Skytte 1611 ståthållare på Västerås slott. Under denna tid började han även att uppföra Grönsö slott på ön Grönsö i Mälaren, Uppland.
Kungen hade, redan under sin tid som hertig över Västmanland, valt Skytte till ståthållare över denna provins, och när han blev kung lämnade han hela rikets penningverk under Skyttes uppsikt (1612). Denna befattning ansvarade Skytte sedan för i arton år - till en början med titeln kammarråd, men detta byttes 1620 till president i Kungliga räknekammaren. Skytte var en skicklig och plikttrogen man i sina uppdrag och han fick gång på gång favörer av kungen, dels i form av förläningar och dels med fina titlar. År 1615 sändes Skytte till danska hovet för att försöka sänka Älvsborgs lösen, men detta misslyckades dock. Då han 1617-1618 vistades i Holland och England för att försöka låna pengar, blev kung Jakob I så imponerad av den vältalige svensken, att han som ett bevis på sin välvilja dubbade honom till riddare. 1617 blev han också utnämnd till riksråd, och fick även norra Finlands lagmansdöme. Fem år senare förordnades han till Uppsala akademis kansler (1622). Samma år inrättades den så kallade Skytteanska professuren i statskunskap och vältalighet, som ännu idag existerar. Två år därefter (1624) blev han vald till friherre med godset Duderhoff i Livland till friherreskap, och senare även biskopsstiftet Wormditt i Västpreussen.

Skytte blev 1629 vald till generalguvernör över Livland, Ingermanland och Karelen och 1632 blev han även den förste kanslern någonsin i Dorpts universitet. Två år senare också den förste presidenten i Göta hovrätt. Vid slutet av Gustav II Adolfs regering verkade det som om hans förtroende minskat något, och han fick ofta ta emot anmärkningar för tröghet och långsamhet. Hans sista offentliga uppdrag bestod i att tillsammans med Axel Oxenstierna delta i fredsunderhandlingarna i Brömsebro. Han hann knappt börja denna uppgift förrän han blev sjuk och dog på sin gård Söderåkra nära Brömsebro den 25 mars 1645, 68 år gammal. Skytte var sedan tjugoåtta års ålder gift med Maria Näf, och de fick bland annat barnen Bengt 1614- och Jakob - 1623.




Källor




Gillar du historiesajten? Skänk då gärna ett bidrag så den kan utvecklas och leva vidare


Personen inlagd 2004-10-07 | Uppdaterad 2005-08-19