Felix Mendelssohn - Bartholdy

Titel:
Kompositör och dirigent
Levde:
1809 - 1847 (38 år)
Felix Mendelssohn

Historia:

Jakob Ludwig Felix Mendelssohn-Bartholdy föddes den 3 februari 1809 i Hamburg som son till bankiren Abraham Mendelssohn. Han var sonson till den tyska tonsättaren Moses Mendelssohn.

Redan tidigt visade det sig att Felix var begåvad både i musik, måleri och för språkstudier. Han undervisades i tonsats av Zelter, i pianospel av L. Berger, i violin av Henning och i språk av L. Heyse samt i teckning och målning av Rösel. Redan som nioåring (1818) uppträdde han offentligt som pianist och året därpå började han som altist i körsällskapet "Singakademie".

På söndagarna brukade familjen ha små konserter i hemmet där han testade sina nya kompositioner. 1821 blev han bekant med Weber och Goethe. När han var sjutton år gammal (1826) komponerade han inledningen till William Shakespeares "En midsommarnattsdröm", och detta mästerverk skulle han sedan inte överträffa. I Berlin uppfördes 1827 hans enda offentliga opera "Die hochzeit des Camacho". Två år senare (1829) uppförde han Johann Sebastian Bachs "Matteuspassion" som inte varit uppe sedan Bachs död.

Han besökte England 1829 och de två följande åren var han i Rom, på alla ställen flitigt komponerande. 1832 reste han till Paris och London där han dirigerade sin Hebriden spelade sin "pianokonsert i G moll" och sitt "h-mollcapriccio" samt gav ut första häftet "Lieder ohne worte". Tillbaka i Berlin framförde han "Reformationssymphonie" (med kör) och kantaten "Die erste walpurgisnacht" och uvertyren "Meeresstille und glückliche fahrt".

Tjugofyra år gammal (1833) blev han kallad till Düsseldorf som stadsmusikdirektör. Samma år dirigerade han i London sin Italienische symphonie och 1835 dirigerade han musikfesten i Köln. Flera gånger ledde han sedan dessa stora musikfester. Från 1835 var han framför allt verksam i Leipzig där han bland annat dirigerade Gewandhaus- orkestern. Tillsammans med bland annat Hauptmann och Robert Schumann var han en drivande kraft vid grundandet av stadens berömda musikkonservatorium (1843). Där övertog han själv undervisningen i komposition och pianospel. I Düsseldorf framförde han 1836 sitt oratorium Paulus som väckte förtjusning. Samma år blev han hedersdoktor vid Leipzigs universitet, och året därpå (1837) gifte han sig med Cecilia Jeanrenaud. På kung Fredrik Vilhelm IV:s beställning komponerade han 1841 musik till Sofokles` Antigone, och blev efter det (1842) utnämnd till generalmusikdirektör.

År 1847 gästade han England för tionde gången och framförde då sex "Elias -konserter". Överansträngd och sliten av sorg över sin syster Fannys död, dog han den 4 november 1847 i Leipzig, endast 38 år gammal. Hans sista ord sägs ha varit; Trött, mycket trött .

Källor

Inlagd 2005-02-03 | Uppdaterad 2005-08-06