Betty Pettersson

Biografi
Betty (Bethy) Maria Carolina Pettersson föddes den 14 september 1838 i Visby som dotter till sadelmakare Olof Pettersson och Carolina Kullberg (40).

Betty växte upp i Visby där det tidigt upptäcktes att hon hade fallenhet för studier och hon fick därför gå i fröknarna Molanders privatskola. Hon tog dessutom lektioner i engelska och i dans. Betty sägs ha varit ett undantag bland eleverna som vanligen kom från välbärgade familjer. Efter att hon gått ut skolan reste hon till fastlandet men återvände troligen till Gotland för att undervisa i en privatskola. 22 år gammal (1860) reste hon på nytt över till fastlandet för att arbeta som guvernant hos olika adliga familjer.

Första kvinnliga student vid Nya elementarskolan
När kvinnor fick rätt att avlägga studentexamen, år 1870, anmälde sig Betty samma år men fullföljde aldrig denna. Följande år, den 16 maj 1871, tog hon dock som första kvinna studenten som privatist vid Nya elementarskolan i Stockholm med tre AB, fyra B+ och sex B. För flit och uppförande fick hon vitsordet A och som mogenhetsbetyg och examen fick hon B. Enligt examensprotokollet lyckönskade rektorn särskilt Betty. Hennes studentexamen uppmärksammades emellertid endast med korta notiser i tidningarna.

Studier vid universitetet
Först år 1873 fick kvinnor tillträde till studier vid universitet, med undantag för den teologiska fakulteten. Betty sökte dessförinnan dispens för att få avlägga filosofie kandidatexamen och hänvisade i sin ansökan till att kvinnor sedan 1870 hade möjlighet att studera medicin. Dispensen beviljades dels på grund av hennes egen hänvisning och dels för att det inte fanns någon bestämmelse som uttryckligen förbjöd kvinnor att studera vid universitet.

Den 27 februari 1872 blev hon inskriven vid Uppsala universitet (Gotlands nation) och sina aktiva studier påbörjade hon i oktober samma år. Motståndet mot kvinnliga studenter var dock stort vid den här tiden. Även långt efter att Betty avslutat sina studier sjöngs på studentnationerna en visa med refrängen ”Och därför jag väcker motion att ej fröken Betty tas in i nation”.

Filosofie kandidatexamen
Den 1 januari 1875, vid 36 års ålder, avlade hon sin filosofie kandidatexamen med nyeuropeisk lingvistik (språkvetenskap) och modern litteratur som huvudämnen. Hon sökte sig till Stockholm och ansökte om provår och samma år på hösten började hon sitt provår vid Ladugårdslands lägre elementarläroverk som var ett pojkläroverk (nu Östra Reals Gymnasium).

Som slutbetyg för den ena delen av provårskursen fick hon i undervisningsskicklighet betyget (Icke utan beröm) Godkänd. Dessutom hade hon visat 'Med beröm godkänd flit och Mycket god fallenhet för lärarkallet'. Hon beviljades rätt av kungen Oscar II att söka och inneha adjunkts- och kollegabefattning. Hösten 1877 stadgades hon som extra lärare vid sitt provårsläroverk. Hon undervisade där till och med hösten 1884 och var samtidigt klassföreståndare. Elever har vittnat om att hon var omtyckt och att hon i sin bostad gav extra undervisning åt dem som behövde.

Betty (46) drabbades av lungtuberkulos och gick bort, ogift, i Stockholm den 7 februari 1885 och begravdes på Norra kyrkogården i Stockholm.

I årsberättelsen för Ladugårdslands läroverk gavs följande omdöme om Betty: 'Att detta sitt kall hängav hon sig med hela sin själ; därjämte ägde hon i ovanligt hög grad förmågan att fästa lärjungarna vid sig och vinna deras förtroende och utövade härigenom ett ej obetydligt inflytande på deras sedliga utveckling; hennes klass utmärkte sig också alltid för en god anda och ordning.'

Sveriges första kvinnliga läroverksläraren
Betty fick under sin levnadstid liten uppmärksamhet, trots att hon i flera avseenden var pionjär - hon var Sveriges första kvinnliga student, den första kvinna som avlade en akademisk examen och den första kvinnliga läroverksläraren. Det dröjde länge innan hon fick något officiellt erkännande.

År 1925 uppmärksammades 50-årsminnet av hennes fil kand-examen och 70 år efter hennes död (1955) överlämnades en minnestavla över henne för placering i Östra real. 1977 beslöt kulturnämnden i Visby att sätta upp en minnestavla vid det hus där hon växte upp och först 1990 restes en minnesvård på Norra kyrkogården i Stockholm där hon ligger begravd.

Stöd historiesajten!

1842 Obligatorisk skolgång införs
1844 Karl XIV Johan dör
1844 Oscar I blir ny kung
1844 Säkerhetständstickan uppfinns
1845 Förbudet mot kusingifte upphävs
1846 Skråväsendet avskaffas
1850 Dagens svenska polis grundläggs
1853 1:a svenska telegraflinjen öppnas
1855 Offentliga spö/risstraff avskaffas
1856 Sveriges första järnväg öppnas
1859 Oscar I dör Karl XV blir kung
1862 Stockholm-Göteborg järnväg invigs
1865 Svenska röda korset bildas
1872 Karl XV dör Oscar II blir kung
1873 Riksdalern ersätts av kronan
1876 L M Ericsson grundas
1877 Telefonen börjar införas i Sverige
1878 Metersystemet införs
1881 Nattarbete för barn förbjuds

Källor

Böcker:
• Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL)
• Gotland, Visby Stadsförsamling P:47 Födde,dop 1829-1842 GID: 2534.234.56600

Hemsida:
» riksarkivet.se

Mer historia

Adelsvapen Dödsår Efternamn Freder Förnamn Galleri Gamla ord Gravplatser Krig Mynt Regenter Uppfinningar Upptäckter Yrken Årtal Översikt 1400-talet 1500-talet 1600-talet 1700-talet 1800-talet

Stöd historiesajten!