Anna Vasa
| Levde: | 1568-1625 (56 år) |
| Titel: | Prinsessa |
| Far: | Johan III (1537-1592) |
| Mor: | Katarina Jagellonica (1526-1583) |
Biografi
Anna Johansdotter (av Vasaätten) föddes på Eskilstuna slott i maj 1568 som dotter till Johan III (31) och Katarina Jagellonica (42). Hennes föräldrar hade i flera år suttit inspärrade på Gripsholms slott, men sju månader innan Anna föddes hade de blivit frisläppta. Anna var syster till Sigismund som hon kom att stå mycket nära.
Uppväxt
Om hennes uppfostran och barndom är nästan inget känt men uppgifter finns att hon skall ha deltagit i sin mors dagliga katolska andaktsövningar. Redan innan hennes mor Katarina dog 1583 skall Anna dock ha övergått till protestantismen istället.
Bröllopsplaner
Redan 1577 började man diskutera vem Anna (9) skulle gifta sig med. Hennes moster drottning Anna av Polen stödde förslaget på en österrikisk ärkehertig som hette Mattias men Annas far förkastade förslaget. Även hennes faster, prinsessan Cecilia försökte skaffa henne ett förmånligt parti med en katolsk furste, men även detta förslag avslogs av hennes far.
Polen
Under förhandlingar om Sigismunds val till polsk kung åkte Anna i september 1587 över till Polen tillsammans med sin bror. För Anna och hennes hovdamers skull hölls luthersk gudstjänst vid det polska hovet, vilket skall ha retat upp katolikerna i landet. Hon stannade i Polen till hösten 1589 då hon följde med sin bror till Reval, och sedan vidare till Sverige.
Dop
När Sigismund skulle gifta sig med Anna av Habsburg-Steiermark 1592 åkte Anna åter till Polen för att närvara vid högtiden. Hon stannade ett bra tag i landet för i juli 1593 bar hon Sigismunds dotter Anna Maria till dopet.
Ovilja
I Polen kände katolikerna fortfarande så stor ovilja mot Anna och hennes lutherska gudstjänster att ärkebiskop Stanislaw Karnkowski hotade att bannlysa både Anna och Sigismund. Hon lyckades dock avstyra detta men den allmänna uppfattningen var att hon tycktes ha ett stort inflytande över sin bror - även i politiska frågor, Sigismund fick ta emot kritik att han "lyssnade för mycket på sina kvinnliga släktingars åsikter".
Ännu var Anna själv ogift och giftermålsplaner pågick, bland annat så ville kardinal Batory att hon skulle gifta sig med fursten av Siebenbürgen, som för övrigt var en släkting till honom själv. Men planerna rann ut i sanden.
I september 1593 följde hon Sigismund tillbaka till Sverige. Båtfärden över till Sverige skall ha varit mycket stormig och dramatisk. I februari 1594 besökte hon sin farbror, hertig Karl, i Uppsala. Hennes förhållande till farbrodern var i början gott. Efter att hennes far avlidit i november 1592 hade hertig Karl lovat att bli "en trogen och huld broder".
Kyrktagning
Hon sände en faddergåva till Karls son Gustav Adolfs dop nyårsdagen 1595 och deltog även i Kristinas kyrktagning.
Mellan åren 1595-1598 bodde hon på Stegeborgs slott som hon dessa år hade som förläning tillsammans med Hammarkinds härad samt delar av Björkekinds, Östkinds och Lösings härad.
Under den här tiden diskuterade hon också sitt kommande bröllop med hertig Karl. Sigismund hade redan 1592 förhandlat om giftermål för henne och markgreven Johan Georg av Brandenburg. Hertig Karl hade inga invändningar och vigseln bestämdes till den 11 november 1596, men flyttades efter ett tag fram till 23 april 1597. Det brandenburgska huset ville nämligen ha en försäkran om att Johan Georg skulle få en varaktig upphöjelse, antingen som polsk länshertig i Preussen eller som Sigismunds ståthållare i Sverige. Sigismund verkade ha tvekat inför detta krav, och det påvliga sändebudet Germanico di Malaspina som dessutom var Sigismunds närmaste man motarbetade planen helt vilket fick till följd att bröllopet ännu en gång sköts på framtiden.
Till Polen 1598
Efter diverse konflikter med hertig Karl följde Anna 1598 med Sigismund till Polen, vilket gjorde att hennes förläningar i Sverige drogs in. Efter att Sigismund blivit avsatt som svensk kung året därpå flydde många av hans svenska anhängare till Polen och Anna hjälpte åtskilliga av dessa, bland annat genom att ta hand om barn för uppfostran. Hon kom därefter att stanna i Polen fram till sin död, men om hennes levnadsöden där är lite känt. Sigismund skänkte henne slottet Golub-Dobrzyń i centrala Polen där hon levde mellan åren 1616-1623. Vid slottet anlade hon en örtagård och ett apotek - precis som hon även gjort vid Stegeborgs slott.
Känd i Polen
Anna är mer känd i Polen än vad hon är i Sverige. I Polen kallades hon för 'den svenska prinsessan' och sina brev signerade hon med "prinsessa av Sverige". Hon var en bildad kvinna som talade flera språk och hon sägs ha fungerat som rådgivare åt sin bror Sigismund, även om detta inte var speciellt uppskattat av andra.
Anna (56) gick bort ogift i Strassburg den 6 februari 1625. Sigismund ville att kyrkan skulle högtidlighålla hennes begravning men påven avslog det och hänvisade till hennes protestantiska tro. Inte förrän 11 år senare begravdes hon i Mariakyrkan i Toruń, Polen.
Stöd historiesajten!
1583 Mariestad får stadsprivilegier
1584 Karlstad får stadsprivilegier
1588 En pestepidemi härjar i Stockholm
1591 Sveriges första bokhandel öppnar
1592 Johan III dör
1595 Freden i Teusina
1596 Svår missväxt drabbar Sverige
1598-1599 Kriget mot Sigismund
1599 Sigismund avsätts
1600 Linköpings blodbad
1600-1629 Andra Polska kriget
1604 Karl IX blir kung
1611 Karl IX dör
1611 Gustaf II Adolf blir kung
1611-1613 Kalmarkriget
1614 Svea Hovrätt inrättas i Stockholm
1619 Halmstads slott är färdigbyggt
1621 Luleå, Piteå och Sundsvall grundas
1623 Västerås gymnasium grundas
1624 De första mynten i koppar präglas
• Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL 2)
• Kungliga släktband (Sundberg) Hemsidor:
» Biografi
» Stora bilden
Stöd historiesajten!