Gustav av Holstein-Gottorp



Levde: 1799 - 1877  (77 år)
Titel:    Svensk kronprins 1799-1809 - kallades prins av Vasa

Gustav av Vasa
 Gustav av Holstein-Gottorp föddes som  kronprinsStockholms slott den 9 november 1799 som son till kung  Gustav IV Adolf och  Fredrika av Baden.

När han var tio år gammal, den 13 mars 1809, blev hans far avsatt från den svenska tronen via en statskupp. Fadern förlorade även arvsrätten för sina barn för all framtid. Efter det delade Gustav en tid fångenskapen på Gripsholms slott med sin familj, och i december samma år fördes hela familjen ut ur landet. Generalen och "Gustavianern" Jakob de la Gardie försökte driva igenom att Gustav skulle kunna bli tronarvinge efter Karl XIII men misslyckades med det.

När Gustav var tretton år (1812) skilde sig hans föräldrar. Efter skilsmässan stannade han hos sin mor Fredrika, som också övervakade hans uppfostran, under ledning av en schweizare, baron Pollier Vernaud. Gustav studerade med intresse både militära ämnen, svenska språket och litteratur. Hans mors svåger var kejsar Alexander I av Ryssland. Han tog på sig att vara Gustavs förmyndare. Från 1816 brukade han under resor bära det okända namnet greve av Itterburg som var namnet på en slottsruin som hans mor köpt. Vid 27 års ålder (1826) blev han överstelöjtnant i österrikisk tjänst och avancerade 1830 till generalmajor och brigadbefälhavare i Wien samt 1836 till fältmarskalk- löjtnant. Sedan 1827 var han överste för Vasa-regementet som var ett infanteriregemente och uppkallat efter honom.

Från början använde han titeln prins av Sverige, men tvingades 1829 - på grund av protester från Karl XIV Johan - byta detta namn mot titeln prins av Vasa, som han fick tilldelat av kejsar Frans I. I Österrike titulerades han kunglig höghet och hade rang närmast efter den kejserliga familjens medlemmar.

Han var en kortare tid förlovad med prinsessan Marianne av Nederländerna, men förlovningen slogs troligtvis upp efter svenska påtryckningar vid det nederländska hovet. Han gifte sig istället, på sin 29-årsdag, den 9 november 1830, med sin kusin Lovisa av Baden (1811-1854). De fick tre år senare dottern Carola (1833-1907) som senare blev drottning när hon gifte sig med kung Albert av Sachsen.

Vid det svenska tronskiftet 1844, efter att Karl XIV Johan avlidit, utfärdade han en förklaring, "att han med anledning av regentombytet i Sverige väl avhåller sig från andra demonstrationer, men likväl ingalunda för sig och sin familj avstått från de dem tillkommande rättigheter till svenska tronen". Vid tronskiftet 1859 förnyade han sin stillsamma protest, men det var också sista gången. Han sägs ha varit redbar och tillbakadragen man med gammaldags konservativa åsikter och med en orolig själ. Precis som sin far reste han oroligt runt, mest till de olika tyska furstehoven. Han var en högväxt, starkt byggd man, med mörkt hår och ett kallt, "strävt" uttryck i ansiktet.
En enda gång besökte han Sverige efter 1809, och det var i september 1862, då han under en resa i Danmark, som en vanlig turist en dag gästade Helsingborg och Ramlösa. Ända in på ålderdomen behöll han rätt god kännedom om svenska språket, men han underhöll nästan inga svenska förbindelser, allra minst några av politisk natur. Han dog på slottet Pillnitz i Sachsen den 5 augusti 1877, 77 år gammal, och gravsattes i Holstein-Gottorpska familjegraven i Eutin.
Sex år och nio månader senare forslades hans kvarlevor, tillsammans med sin far Gustav IV Adolfs kvarlevor till Riddarholmskyrkan i Stockholm, där de sedan den 29 maj 1884 gravsattes.




Källor




Gillar du historiesajten? Skänk då gärna ett bidrag så den kan utvecklas och leva vidare


Personen inlagd 2004-11-10 | Uppdaterad 2005-02-09