Militära titlar & yrken
Titlar och yrken inom det militära. Här hittar du Ord från förr och Yrken från förr.
Adelsbussar
Adelsbussar var soldater som hade lägre rang och lön än en underofficerare men högre rang än en vanlig soldat. Även adelsmän som gör personlig krigstjänst.Adjutant
Adjutant är en militär befattning för en officer vars uppgift är att biträda en kunglighet, minister eller militär chef i praktiska detaljer.Amiral
Amiral är en officersgrad och i allmänhet den högsta militära graden i ett lands flotta. En ställföreträdande amiral kallas viceamiral.Amiralitetskollegium
Amiralitetskollegium hade överinseende över kronans örlogsfartyg, skeppsbyggeri med tillhörande redovisning, och även uppsikt över sjöfolkets inklusive båtmanshållets villkor och underhåll. Chefen för amiralitetskollegium kallades för riksamiral.Amirallöjtnant
Sjöofficer med amiralsgrad.Ansättare
Den som laddade ett större vapen, till exempel en kanon.Arkebusier
Soldat som var beväpnad med hakebössa.Arklimästare
Arklimästaren var den lägsta underofficeren vid svenska flottans artilleristat och hade uppsikt över kronans artilleri, svavelförråd och krut och annan krigsmateriel.Artilleribåtsman
Tjänstgjorde vid sjöartilleriet.Artilleriprofessor
Militär titel på civil lärare som utbildade inom högre undervisning inom artilleriet.Artilleri-uppbördskonstapel
Titel på den äldste ombordvarande kommenderande artillerikonstapeln till sjöss. Hade hand om uppbörden, det vill säga driva in skatter och andra allmänna avgifter.Banérherre
Under medeltiden var en banérherre en riddare som hade rätt att föra eget banér och som i fält skulle ställa upp med tio beväpnade män med hjälmar och pikar. De var också godsherrar med halsrätt över sina underlydande. Med halsrätt menas att de hade rätt att åtala och bestraffa sina undersåtar, vilket kunde innebära stympning eller dödsstraff.Bantlärryttare
En bantlärryttare var under 1600-talet benämning på karabinjärerna, det vill säga en ryttare beväpnad med karbin och som var uttagen till en särskild spaningstjänst. Senare benämning på kavallerist som tillhörde ett visst slags truppförband inom det medeltunga kavalleriet.Bataljonskommissarie
Var en militär tjänsteman, intendenturtjänsteman, med underofficers rang som ansvarade för den allmänna hushållningen i fält såsom kläder och livsmedel.Bataljonspredikant
Titel på en präst med löjtnants grad som var anställd vid värvade och indelta regementen eller bataljoner. Bataljonspredikanten hade samma arbetsuppgifter som regementspastorn men hade lägre grad än denne.Batterikonstapel
En batterikonstapel var en underofficer som arbetade till sjöss med uppgift att vaka över ordning och reda inom artilleribatteriet ombord på fartyget.Besoldningsryttare
Militära ryttare (cirka 1520-1611) som anskaffades genom värvning. Besoldningsryttaren hade årslön, foderpengar och inkvartering, men höll sig själva med vapen, utrustning och hästar.Beställningsman
Soldat i den svenska armén som var avsedd för speciella tjänstegrader som till exempel sjukvårdssoldat, hovslagare och liknande.Beväring
Manskap som utför den allmänna värnplikten som infördes 1812. Beväring indelades i fem klasser och man flyttades upp en klass varje år. En beväringsman hade rätt att sätta en annan man i sitt stället. Namnet byttes 1885 till värnplikt.Beväringselit
Var enligt 1860 års förordning en benämning på beväringsmän som mot vissa förmåner förband sig till längre tjänstgöring. En från beväringseliten kan befordras till beväringskorpral. Beväringselit upphörde 1885.Brandknekt
Benämning på en soldat som under krigstid hjälpte brandmästaren att driva in brandskatt.Brandmästare
Benämning på en person som under krigstid drev in brandskatt och även ledde släckningsarbeten. Hans medhjälpare kallades för brandknekt.Distinktionskorpral
Mellan åren 1858-1914 var distinktionskorpralen (från början en hedersgrad) den högsta manskapsgraden i svenska armén, förutom i artilleriet där benämningen var förste konstapel. 1914 byttes benämningen distinktionskorpral till furir av första eller andra graden.Drabant
Förutom att vara livvakt åt furstliga personer var drabanten under Gustav II Adolfs tid en organisation av ryttare och fotfolk.Dragon
Kavallerist som förflyttade sig till häst, men för det mesta till fots. En dragon är ett mellanled mellan lätt och tung kavalleri.Dubbelsoldnär
Knekt med dubbel lön på grund av att han beväpnade sig med både pik och harnesk.Flaggjunkare
Från början en underofficer inom arméns flotta som avlagt officersexamen med rätt att bruka officers fälttecken. Från 1796 hade flaggjunkaren skyldighet att vid officersbrist förrätta officerstjänst vid örlogsflottan. 1824 upphörde titeln för att senare återkomma i minöravdelningen som var en yrkesavdelning inom svenska kustartilleriet.Flaggkapten
Stabschefen hos högste befälhavaren över kustflottan.Flaggstyrman
Underofficer av första graden i örlogsflottan.Flankör
Militär ryttare som red omkring i fiendens flank, sidopatrull.Foderman
Person som vaktar och sköter hästar som under krigståg transporterar arkliet (krigsmateriel).Fogderyttare
Militär ryttare som är uppsatt genom fogderusttjänst vilket var fogdarnas skyldighet att för kavalleriet räkning upprätta och utrusta ryttare för krigstjänst. Förekom från Johan III:s tid och upphörde när Gustav II Adolf omorganiserade krigsmakten.Fortifikationen
Militärisk ingenjörskår med uppgift att bygga och underhålla land- och kustbefästningar och andra militäriska byggnader. 1641 bildade fortifikationen en egen kår under krigskollegium, denna upphörde 1937.Fotknekt
Fotknekt, även infanterist, var en soldat till fots.Furir
Militär underofficer som förbereder och ombesörjer ett kompanis inkvartering och förplägning. Från 1914 är furir högsta underbefälsgraden vid alla truppslag, även vid hov anställd tjänsteman som var underställd hovmarskalken.Fältmarskalk
Fältmarskalk var titeln för den arméofficer som hade den högsta graden. I Sverige har totalt 77 fältmarskalkar utsetts, från slutet av 1500-talet till 1824. Graden under fältmarskalk är general.Fältskär
En fältskär (arméläkare) var från och med år 1556 en militär kirurg som följde med armén när de drog ut i krig, där de hjälpte sårade och skadade. Förutom att hjälpa sårade soldater utförde de även klippning, rakning och att dra ut tänder. År 1861 blev det tillåtet för kvinnor att utbilda sig till fältskär och 1905 var en tredjedel av cirka 30 fältskärer i Stockholm kvinnor.Infanteri
Infanteriet är det truppslag inom en armé som traditionellt strider till fots.Kornett
Lägsta officersgraden inom kavalleriet.Reformerad officer
Benämning på en officer vars befattning är indragen men får njuta en lägre lön med möjlighet till återanställning.Regementsadjutant
Regementsadjutant var vanligen en löjtnant som var regementskvartersmästarens närmaste man.Regementsauditör
Var en jurist, fältdomare, vid en regementskrigsrätt.Riksamiral
Riksamiralen var chef för Amiralitetskollegium. Det var den 4:e högsta titeln i landet (efter kungen, riksdrotsen och riksmarskalken)Riksmarskalk
Riksmarskalken var chef för Krigskollegium. Det var den 3:a högsta titeln i landet (efter kungen och riksdrotsen)Rikstygmästare
Rikstygmästare var ledamot i krigskollegiet, (artilleriet) och från 1676 räknades till detta även generalkvartermästaren, som då gjordes oberoende av krigskollegiet och ställdes då direkt under kungen, vilket fanns kvar till 1719. Alla riksämbeten avskaffades av Karl XI. Riksdrots- och rikskanslerämbetet förnyades dock av Gustav III och Gustav IV Adolf. Den senare återupplivade också riksstallmästare- och riksmarskalksämbetet.Rumormästare
En militär titel under 1600-talet som låg under generalgevaldigern. Rumormästaren hade makt att bestraffa förseelser i det militära lägret.Rustmästare
En rustmästare var från 1600-talet och fram till ca 1833 den lägsta underofficersgraden i infanteriet, där han tog hand om- och delade ut ammunition. 1841 infördes rustmästartiteln även i flottan. Efter 1902 infördes titeln också i kustartilleriet. Mellan åren 1957-1972 var rustmästaren, då kallad artillerimästare, den högsta underbefälsgraden i armén samt flygvapnet.Ryttmästare
Under 1500-talet var ryttmästaren befälhavare för ett ryttarkompani/kavalleri. Titeln hade samma rang som kapten i armén. Senare blev ryttmästaren skvadonchef. Titeln ryttmästare avskaffades 1960.Överstearklimästare
Var på 1500- och 1600-talet titeln på högste befälhavare inom artilleriet, som senare byttes ut mot risktygmästare. Arklimästaren hade uppsikt över artilleri- och annan krigsmateriel.
Stöd historiesajten!
Källor
Böcker:
• Ordbok för släktforskare (Andersson, Anderö)
• Ordbok för släktforskare (Andersson, Anderö)
Mer historia
Inlagd 2022-03-11 | Uppdaterad 2022-04-18