Boktryckarkonsten

Gutenberg
(140(0)-1468)

Man brukar säga att Johannes (Johan) Gutenberg var den som uppfann konsten att trycka böcker, men redan på 500-talet, alltså 900 år innan Gutenberg ens föddes, tryckte man böcker i Kina i stora upplagor, där de använde träblockstekniken. På 900-talet fanns till och med en stor marknad i Kina för billiga tryckta böcker.

Europa
Till Europa kom dock inte boktryckarkonsten förrän i början av 1400-talet då man använde tekniken xylografi (xylos betyder trä på grekiska) som gick ut på att använda utskurna träplattor och sedan trycka. Till en bok fick man då göra en träskiva för varje sida vilket var tidskrävande samt blev dyrt eftersom träskivorna kunde ju bara användas till en slags bok.

Ett annat sätt att framställa böcker på den här tiden gjordes av munkar som satt i sina kloster och skrev av böcker för hand med pensel eller gåspenna men deras böcker blev som dyrbara konstverk som endast de mycket rika hade råd att köpa. Innan Gutenbergs uppfinning hade man kommit på att använda lösa bokstavstyper som man kunde sätta ihop hur som helst, men det var svårt att få typerna lika och att göra raderna jämna. Det tog också lång tid att göra dessa typer.

Det var nu som Gutenberg gjorde sin uppfinning - han lät gjuta bokstäverna i metall och på så sätt kunde man göra många typer av samma slag. Dessutom var de mycket hållbara. När bokstäverna plockats samman till boksidor tog man avtryck av sidorna i särskilda tryckpressar. När boken var färdigtryckt kunde man sen plocka isär typerna och använda dem igen till någon annan bok. Genom den här uppfinningen kunde man snabbare tillverka böcker som då blev billigare så även andra än bara rika personer kunde köpa dem.

Boktryckarkonsten i Sverige
Det tog ett tag innan Gutenbergs boktryckarkonst kom till Sverige. Mycket för att landet var fattigt och den allmänna bildningen var låg och därför var böcker inte efterfrågade.

Arbetare i ett boktryckeri

De första böckerna som trycktes i Sverige kom från personer som reste länder runt med ett litet tryckeri och tryckte böcker på beställning. Den första anses var den tyska boktryckaren Johann Snell som i gråbrödernas kloster på Riddarholmen i Stockholm år 1483 tryckte boken 'Dyalogus creaturarum moralizatus' (Skapelsens sedelärande samtal). Boken hade 314 sidor och var på latin och skulle vara en hjälp till präster och munkar vid deras predikningar.

Missale Upsaliense
Lite senare blev boktryckaren Bartholomeo Ghotan kallad till Sverige för att 1484 trycka 'Missale Upsaliense', en bok på 250 tvåspaltiga sidor. Boken var en mässbok för gudstjänsten i Uppsala domkyrka. 1487 tryckte Ghotan även 'Vita Katerine' som var en 96-sidig latinsk bok med en redogörelse för de underverk som utförts av Vadstenahelgonet Katarina. Efter att arbetena var klara återvände Snell och Ghotan till sina hemländer och Sverige var därefter utan tryckeri i flera år.

Sista sidan i 'Dyalogus creaturarum moralizatus' 1483

I början av 1490-talet kom en tredje boktryckare till Stockholm, Johannes Fabri, kallad Johan Smedh på svenska. Fabri tryckte två katolska bönböcker, även de på latin, så kallade breviarier, en för Strängnäs och en till Uppsala stift. Omkring 1493 tryckte han också den första boken på svenska språket, den 58-sidiga 'Aff dyäffwlsens frästilse' (om djävulens frestelser). Fabri gick bort 1496 men hans änka, Anna Fabri, fortsatte en tid att trycka böcker och blev på så sätt Sveriges första kvinnliga boktryckare. Anna var troligen syster till den tidigare nämnda Bartholomeo Ghotan.
År 1495 fanns det även ett tryckeri i Vadstena men det förstördes av en brand samma år. Troligen fanns det då endast ett tryckeri kvar, vilket var Anna Fabris.

1500-talet
1510-1519 fanns ett trycker i Uppsala som startats av Paul Grijs som gav ut 'Lärdom huru man skall lära dö' (1514), 'legenderna om kardinal Manfred och om den heliga Anna' samt psalmen 'En rikir man' (1515). Grijs tryckeri var inhyst i ärkedjäknen Ragvaldus Ingemundis hus och Grijs var troligen föreståndare för tryckeriet.

Första boken tryckt på svenska språket 1493
aff dyäffwlsens frästilse

Även den katolske biskopen Hans Brask startade ett tryckeri i Söderköping (1523) med avsikt att med boktryckarkonstens hjälp bekämpa den lutherska läran. Föreståndare vid tryckeriet var prästen Olaus Ulrici. Två år senare startades ett även i Uppsala med samma syfte, att försvara katolicismen. Detta gillade inte protestanten Gustav Vasa så han lät flytta Uppsalatryckeriet till Stockholm där det fick trycka protestantvänliga böcker i stället och redan 1526 gav tyska boktryckaren Georg Richolff (32) ut Olaus Petris 'Een nyttwgh wnderwijsning om menniskones fall'. Richolff återvände till Tyskland och troligen tog han med sig sitt tryckeri. Han var sedan verksam i Tyskland 1526-1531.

År 1526 lät Gustav Vasa upprätta ett nytt tryckeri i Stockholm där endast svenska typografer fick anställning. Här trycktes bland annat nya testamentet på svenska och även en svensk psalmbok. För att bli av med Hans Brasks tryckeri i Uppsala gav kungen order till fogden på Stegeborg att arrestera boktryckarna i Söderköping, vilket resulterade i att tryckeriet där lades ned. Prästen Olaus Ulrici som hade varit föreståndare för tryckeriet i Uppsala flyttade då till Malmö där han 1529-1556 drev ett tryckeri som blev det första i Skåne.

När Gustav Vasa skulle trycka den svenska översättningen av bibeln kallades Georg Richolff än en gång till Sverige (1539) för att sköta arbetet. Bibeln, som var på 1,504 sidor, kom ut mellan åren 1540-1541 och upplagan var ett par tusen. Richolff återvände efter detta till Lübeck.

Utvecklingen av tryckerier gick som sagt långsamt i Sverige så i början av 1600-talet fanns det endast tre stycken i hela landet.

Arbetare i ett boktryckeri

1700-talet
Vid 1700-talets början fanns det sjutton tryckerier i Sverige och av dessa låg sex stycken i Stockholm. De övriga låg i Uppsala (2 st), Västerås, Strängnäs, Linköping, Göteborg, Lund, Jönköping, Åbo (2 st) och Viborg. (Åbo och Viborg tillhörde ju sverige vid den här tiden).

Stöd historiesajten!