Uppfinningar
(P) står för patent. Klicka på raden ✛ för att läsa mer. Rotera mobilen för mer info.
Årtal |
Uppfinning |
Namn |
Land |
| 1701 | Radsåningsmaskin | |
England | ✛ |
En radsåningsmaskin är en maskin som kan så sädeskorn i perfekta rader nästan utan spill. Radsåningsmaskinen uppfanns 1701 av den engelske jordbrukaren Jethro Tull
| 1709 | Piano | |
Italien | ✛ |
Den italienske uppfinnaren och klaverbyggaren Bartolomeo Cristofori (1655-1731) uppfann 1709 ett instrument där läderklädda hammare slog mot olika strängar när man tryckte på tangenterna. Uppfinningen kallades länge för 'hammarklaver' innan det började kallas piano.
| 1709 | Sprittermometer | |
Polen | ✛ |
Sprittermometern uppfanns, av de flesta källor, av Daniel Gabriel Fahrenheit (1686-1736) år 1709. Andra hävdar att Ferdinand II de' Medici (1610-1673) år 1654 uppfunnit något liknande, men att Fahrenheits alkoholtermometer som kom drygt 50 år senare var bättre och mer pålitlig.
| 1712 | Ångmaskin | |
England | ✛ |
Den första praktiskt fungerande ångmaskinen uppfanns 1712 av engelsmannen och smeden Thomas Newcomen (1664-1729) med hjälp av sin kamrat, rörmokaren och glasblåsaren John Calley (1663-1725). De utgick ifrån den engelske ingenjören Thomas Saverys (1650-1715) samt den franske fysikern Denis Papins (1647-1713) principer när de konstruerade sin maskin.
| 1724 | Fahrenheit-skalan | |
Polen | ✛ |
Den polskfödda tysktalande fysikern Daniel Gabriel Fahrenheit (1686-1736) konstruerade 1724 den temperaturskala som bär hans namn och som numera används framför allt i USA. På Fahrenheits temperaturskala är vattnets fryspunkt 32 °F och kokpunkten 212 °F.
| 1733 (P) | Skyttel (till vävstol) | |
England | ✛ |
Den engelska uppfinnaren John Kay (1704-1780) uppfann år 1733 den 'flygande skytteln' som används när man väver. Med skytteln kunde en enda person väva lika mycket som upp till fem personer kunnat göra på samma tid förrut.
| 1742 | Celsiusskalan | |
Sverige | ✛ |
Svenska vetenskapsmannen och astronomen Anders Celsius (1701-1744) uppfann 1742 den 100-gradiga celsiusskalan, vilket även fått namn efter honom. Han benämnde dock vattnets fryspunkt till 100 grader och kokpunkten till 0. Efter Celsius död var det troligen vetenskapsakademiens instrumentmakare Daniel Ekström (1711-1755) som vände upp och ner på skalan så fryspunkten låg vid 0 grader och kokpunkten vid 100.
| 1748 | Brännvin | |
Sverige | ✛ |
Eva Ekeblad (1724-1786) var den första som beskrev hur man kan göra brännvin av potatis, vilket skedde 1748. Samma år presenterade hon också potatisen användbarhet till tillverkning av bröd, stärkelse och puder.
| 1752 | Åskledare | |
Amerika | ✛ |
Den amerikanska politikern och vetenskapsmannen Benjamin Franklin (1706-1790) uppfann 1752 åskledaren. Under ett åskväder skickade han upp en drake med en nyckel i den ena änden av linan och eftersom det regnade och snöret var vått och strömförande fick han en lättare stöt. Han konstruerade därefter en cirka tre meter lång järnstång som ledde ner strömmen från blixten tryggt ned i marken.
| 1755 | Kylskåp 1 (artificiell kylning) | |
Skottland | ✛ |
Den skotske läkaren William Cullen (1710-1790) uppfann ca 1755 grunderna till artificiell kylning vilket la grunden för senare kylskåp.
| 1757 | Sextant | |
England | ✛ |
En sextant är ett instrument man använder för att kunna navigera till sjöss där man mäter solen eller andra himlakroppars höjd över horisonten. Sextanten uppfanns 1757 av den engelske sjöofficeren John Campbell (1720-1790) och den var en utveckling av John Hadleys oktant. Den som fick i uppdrag att tillverka sextanten var instrumentmakaren John Bird (1709-1776).
| 1760 ~ | Rullskridskor 1 | |
Belgien | ✛ |
Den belgiskt födde urmakaren och uppfinnaren John Joseph Merlin (1735-1803) uppfann i början av 1760-talet den första varianten av rullskridskor. Han satte fast metallvalsar på en träplatta.
| 1764 | Spinnmaskin 1 (spinning Jenny) | |
England | ✛ |
Efter att John Kay uppfunnit den flygande skytteln 1733 gick det fortare att spinna och mer garn behövdes snabbare. Därför uppfann vävaren, snickaren och uppfinnaren James Hargreaves (ca 1720-1778) år 1764 spinnmaskinen som kallades för Spinning Jenny. Till en början kunde åtta trådar spinnas samtidigt men maskinen utvecklades och till slut kunde man spinna 100 trådar på en och samma gång.
| 1767 | Kakelugn | |
Sverige | ✛ |
Carl Johan Cronstedt (1709-1777) och Fabian Casimir Wrede (1724-1795) uppfann den värmeekonomiska svenska kakelugnen. De konstruerade de första modellerna till en kakelugn med slingrande rökgång vilket innebar att värmen kunde ackumuleras och att mycket energi kunde sparas och svenskarnas bostadsstandard förbättrades väsentligt.
| 1769 (P) | Spinnmaskin 2 (drevs av hästar) | |
England | ✛ |
Engelsmannen och uppfinnaren Richard Arkwright (1732-1792) utvecklade en spinnmaskin som han fick patent på 1769. Den drevs av så kallad hästvandring, det vill säga hästar som gick runt i en cirkel och på så sätt drev maskinen.
| 1770 | Radergummi | |
England | ✛ |
Radergummit uppfanns av engelsmannen Joseph Priestley (1733-1804). Priestley var en kemist och frikyrkopastor som omkring år 1770 gjorde sin uppfinning när han kom på att man kunde ta bort blyerts från pappersytor genom att gnugga en bit kautschuk (från gummiträdet) mot papperet.
| 1771 | Spinnmaskin 3 (drevs av vatten) | |
England | ✛ |
Två år efter sin hästdrivna spinnmaskin konstruerade Richard Arkwright (1732-1792) sin "Arkwrights water frame", en spinnmaskin som drevs med vattenkraft i stället för hästkraft och som producerade ett grovt men starkt bomullsgarn.
| 1774 | Karduser | |
Sverige | ✛ |
Maria Christina Bruhn (1732–1808) var Sveriges första kvinnliga uppfinnare inom artilleriteknik. Hon kom 1774 på en bättre konstruktion för krutladdningar till kanoner, så kallade karduser.
| 1774 | Spinnmaskin 4 (mule Jenny) | |
England | ✛ |
Den engelska uppfinnaren Samuel Crompton (1753-1827) uppfann 1774 en förbättrad spinnmaskin som kallades för 'Mule Jenny'.
Han förenade sträckcylinderparen på Richard Arkwrights vattenspinnmaskin med spindelvagnen på James Hargreaves jennymaskin. För sin uppfinning ärades han med 5000 pund sterling av det brittiska parlamentet.
| 1785 (P) | Vävstol 1 (mekanisk) | |
England | ✛ |
År 1785 uppfann den brittiska prästen och uppfinnaren Edmund Cartwright (1743-1823) en vävstol som kunde drivas av en ångmaskin. År 1809 fick han en belöning på 10.000 pund för den insats han gjort för Englands textilindustri.
| 1789 | Ullkamningsmaskin | |
England | ✛ |
År 1789 uppfann den brittiska prästen och uppfinnaren Edmund Cartwright (1743-1823) en ullkamningsmaskin.
| 1792 | Optisk telegraf 1 | |
Frankrike | ✛ |
Den optiska telegrafen var en föregångare till den elektriska telegrafin. Den uppfanns 1792 av fransmannen Claude Chappe (1763-1805) och var främst för militärt bruk i form av master med semafor-liknande vingar som kunde vinklas på olika sätt med hjälp av linor och trissor och som man sedan kunde sätta ihop till meningar.
| 1792 | Repslagningsmaskin | |
England | ✛ |
År 1792 uppfann den brittiska prästen och uppfinnaren Edmund Cartwright (1743-1823) en repslagningsmaskin.
| 1793 (P) | Bomullsrensmaskin | |
Amerika | ✛ |
Amerikanen Eli Whitney (1765-1825) uppfann 1792 bomullsrensmaskin och fick patent på den året därpå. Maskinen befriade den nyskördade bomullen från frön och kvarsittande kapseldelar.
| 1794 | Optisk telegraf 2 | |
Sverige | ✛ |
Svensken Abraham Niclas Edelcrantz (1754-1821) utvecklade fransmannen Chappes uppfinning av den optiska telegrafen genom att montera tio järnluckor på en mast och som var och en kunde ställas i två lägen, öppna eller stängda. Därigenom möjliggjordes 1 024 kombinationer som man sedan kunde sätta ihop till meningar och sända iväg. 1794 sändes en födelsedagshälsning till kungen från Katarina kyrktorn till Drottningholms slott.
| 1795 | Blyertspenna | |
Frankrike | ✛ |
Fransmannen Nicolas-Jacques Conté (1755-1805) var målare, fysiker, ballongflygare och officer. År 1795, mitt under den franska revolutionen uppfann han den moderna blyertspennan genom att blanda grafit och lera till blyertsstift.
| 1799 | Batteri 1 (första elektriska) | |
Italien | ✛ |
Det första eletriska batteriet, kallad den galvaniska cellen (även Voltas stapel) skapades 1799 av italienaren Alessandro Volta (1745-1827). Han presenterade sin uppfinning för Royal Society i England 1800 och för sin uppfinning adlades han lite senare av Napoleon till greve.
Källor
Böcker:
• Uppfinningarnas historia (Det Bästa)
• 33 uppfinningar som förändrat våra liv (Grauls)
• Berömda svenskar, tusen svenskar under tusen år (NE)
• Första gången det hände (Seth)
• Historiens största uppfinningar (Bonnier)
• Fantastiska uppfinningar från 1800-talet (de Vries)
• Uppfinnare som förändrat våra liv (Grauls)
• Boken om uppfinningar (Forum)
• Uppfinningar och upptäcktsfärder (Löfstedt, Svinhufvud, Hentzel, Alfons)
• 33 uppfinningar som förändrat våra liv (Grauls)
• Berömda svenskar, tusen svenskar under tusen år (NE)
• Första gången det hände (Seth)
• Historiens största uppfinningar (Bonnier)
• Fantastiska uppfinningar från 1800-talet (de Vries)
• Uppfinnare som förändrat våra liv (Grauls)
• Boken om uppfinningar (Forum)
• Uppfinningar och upptäcktsfärder (Löfstedt, Svinhufvud, Hentzel, Alfons)
Hemsidor:
» varldenshaftigaste
» varldenshistoria
» tekniskamuseet
» 100 innovationer
» cyberphoto
» svensktuppfinnaremuseum
» madeupinbritain
» swedish innovations
» inventors
» varldenshaftigaste
» varldenshistoria
» tekniskamuseet
» 100 innovationer
» cyberphoto
» svensktuppfinnaremuseum
» madeupinbritain
» swedish innovations
» inventors
Stöd historiesajten!