Överflödsförordningar

Överflödsförordningar inrättades flera gånger under århundradena och fanns i hela Europa. De tidiga förordningarna var mest för att särskilja de olika stånden åt och de senare var mer ekonomiska som att försöka skapa välstånd i landet genom egen tillverkning. Här har jag skrivit upp några av dessa överflödsförordningar.

1575
Den första överflödsförordningen som kom i Sverige var 1575 då en lag kom som bestämde att kvinnor som tillhörde de lägre stånden i samhället inte fick använda mössa, tröja eller kjol som var gjort av sammet. Denna förordning förnyades 1589 med ännu flera påbud.

1634
Förbjöds all införsel af utländskt öl som var dyrare än svenskt öl.

1644
Detta år kom en lag som riktades sig mot adeln. En mängd inskränkningar i vad man fick äta och dricka vid adliga trolovningar, bröllop, barndop och begravningar.
Trolovningar och barndop fick hädanefter firas utan banketter och högtidliga gästabud.
Vid bröllop fick det inte förekomma någon mat utan endast konfekt och vin eller annan dryck, dock inte i överflöd. Utöver detta fick varken brudgum eller brud, eller någon annan för den delen, varken i bröllop eller i dagligt bruk använda silkessnören, silverspetsar eller andra spetsar med mera.
Vid adliga begravningar fick man inte bjuda på konfekt eller alkohol vid likvakan, inte heller när liket bars ut ur huset.
I städerna förbjöds alla banketter och gästabud i sorgehus förutom för de personerna som tillhöde hushållet.
Vidare förbjöds såväl vid bröllop som till dagligt bruk att till kläder använda silfverduk, gyllentobin, spetsar och »litzer» af guld eller silfver, perlstickarearbeten, glasbräm, snören och spetsar af silke, utländska spetsar och knytningar af tråd, som då i stor mängd infördes, samt guld och silfver på livréer. Guld- och silfverknappar, guld och silver på hattband eller stickatt på handskar, galoner, snören och pommetter var dock tillåtna.

Kongl. May.tz Stadga och Påbudh Öfwer åthskillige
Oordningars affskaffande uthi Klädedrächter så hoos
Adel som andre Ståndz Personer här i Rijket. Åht 1664

1664
År 1664 förnyades lagarna från 1644 eftersom människorna inte lydde reglerna. Därför blev flera bestämmelser tillagda. Nu bestämdes det att bröllop i städerna inte fick hålla på längre än en dag. På landsbygden fick de hålla på lite längre men man skulle tänka på kostnaderna. Man bestämde även hur många gäster och antal rätter samt hur många musikanter det fick förekomma på gästabuden.
Vid präster och borgerskapets bröllop skulle man bruka svenskt öl och inte utländskt, och använda så lite vin som möjligt.
Dessutom tillkom det att adliga kvinnor inte fick använda mer än 120 alnar (71 meter) band på varje klänning. Guld, silver, pärlor och ädla stenar fick inte följa med liken i graven och likkistorna fick inte prydas med guld eller silver. Prästerskapet samt borgerskapet delades in i olika grader och fick klä sig därefter. De som inte hade samma grad fick inte klä sig lika fint. Prästerna förbjöds att bära långt hår, höga hattar, stora fodrade mössor och peruker, utom i nödfall. Vissa personer anställdes att övervaka att reglerna följdes. Bröt man mot lagen väntade höga böter.

1716
Den 10 november 1716 kom en kunglig förordning om avgifter på vissa varor som inte var nödvändiga att ha och som man alltså kunde klara sig utan. Det gällde olika slags tyger, samt te, kaffe, choklad, konfektyr och tobak samt olika typer av vagnar.

1720-1739
I juni 1720 kom regler om vilka kläder man skulle bära inom de fyra olika samhällsklasserna. Till exempel fick inte en tjänare använda kläder gjorda av siden. Även fick man böter om man använde vissa slags tyger, vagnar, likkistor och bärstolar i Stockholm. Denna förordning avskaffades efter nitton år (1739).

1756
Vid 1756 års riksdag infördes förbud mot kaffedrickande i Sverige och om någon avslöjades med att dricka kaffe utdelades böter. Förbudet mot kaffe hävdes efter tretton år (1769). Flera kaffeförbud kom 1799-1802 och 1817-1822.

Kongl. Maj:ts förnyade Rådige Förordning Emot
Yppighet och Öfwerflöd Gifwen Stockholm i
Råd-Kammaren then 15 Martii 1770

1766-1771
Detta år kom en stor överflödsförordning som bland annat förbjöd import av många olika produkter bland annat choklad, kaffe, vissa olika likörer och viner, arrak, punsch, desserter gjort av utländskt socker och luktvatten. Dessutom förbjöds även silkesspetsar och släp på klänningar, plymer på hattar, samt att personer under 21 år inte fick använda tobak eller snus samt att drängar inte fick bära fickur och manschetter.

1770
I mars 1770 kom förbud mot att importera Arrach, punch, franskt brännvin, rom, portugisiskt och renskt vin, förutom vitt och rött franskt vin som gick bra. Om man förde in dessa produkter i landet, sålde sådana eller köpte fick man plikta 100 daler silvermynt första gången och sedan dubbelt för varje gång det inträffade.
All import av desserter förbjöds och straffet var det samma som föregående straff. Desserter av inhemska frukter gick dock bra.

Gustav III avskaffade alla överflödsförordningar 1771 och under resten av hans regeringstid infördes inga nya.

1794-1796
År 1794 kom den sista överflödsförordningen i Sverige och den föbjöd bland annat kaffe. Denna förordning avskaffades redan efter två år.

Mellan 1720-1794 utfärdades inte mindre än 58 överflödsförordningar, vissa större och vissa mindre. Förbuden ledde inte till önskade effekter så i början av 1800-talet gav myndigheterna upp alla förbud och lade i stället på lyxskatt på vissa kläder och andra produkter.

Stöd historiesajten!