Upptäckter

Sorterat på årtal
Vetenskapliga upptäckter inom kemi, fysik, biologi & medicin.
Klicka på raden ✛ för att läsa mer. Rotera mobilen för mer info.

Årtal

Upptäckt

Namn

Land

1901 AB0-systemet Karl Landsteiner Österrike
Den österrikiske patologen och professorn Karl Landsteiner (1868-1943) upptäckte 1901 människors blodguppsindelning A, B och 0 (noll) som kom att kallas för AB0-systemet. Landsteiner fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1930 för sin upptäckt.
1903 Ultramikroskop Richard Zsigmondy Österrike
Ett ultramikroskop används för att se submikroskopiska partiklar långt under de då tillgängliga mikroskopens gräns som till exempel att mäta elektroners laddningar. Det uppfanns 1903 av den österrikiske kemisten Richard Zsigmondy (1865-1929). Han fick 1925 Nobelpriset i kemi för sitt arbete med kolloida lösningar.
1905 Intelligenskvot (IQ) Alfred Binet Frankrike
Metoden för att bestämma en människas IQ genom tester utvecklades av de franska psykologerna Alfred Binet (1856-1911) och Théodore Simon (1873-1961). Testet som de kallade för Binet-Simon kom 1905 och bestod av 30 frågor som mätte barns minne, verbala förmåga samt uppmärksamhet.
1905 Intelligenskvot (IQ) Théodore Simon Frankrike
Metoden för att bestämma en människas IQ genom tester utvecklades av de franska psykologerna Théodore Simon (1873-1961) och Alfred Binet (1856-1911). Testet som de kallade för Binet-Simon kom 1905 och bestod av 30 frågor som mätte barns minne, verbala förmåga samt uppmärksamhet.
1922 Insulin (med Branting) John Macleod Skottland
Insulin är ett blodsockerreglerande peptidhormon som utsöndras som svar på förhöjda nivåer av glukos i blodet. Den skotska fysiologen John Macleod (1876-1935) och den kanadensiska fysiologen Frederick Grant Branting (1891-1941) upptäckte syntetisk insulin som ledde till effektiv behandling av diabetes och för sin upptäckt tilldelades bägge två Nobelpriset i fysiologi och medicin 1923.
1922 Insulin (med Macleod) Frederick Grant Branting Kanada
Insulin är ett blodsockerreglerande peptidhormon som utsöndras som svar på förhöjda nivåer av glukos i blodet. Den kanadensiska fysiologen Frederick Grant Branting (1891-1941) och den skotska fysiologen John Macleod (1876-1935) upptäckte syntetisk insulin som ledde till effektiv behandling av diabetes och för sin upptäckt tilldelades bägge två Nobelpriset i fysiologi och medicin 1923.
1926 Ultracentrifug The Svedberg Sverige
Den svenske professorn i fysikalisk kemi The Svedberg (1884-1971) utvecklade 1929 en analytisk ultracentrifugering. Metoden används för att separera renade proteiner från varandra. Han fick enheten Svedberg, S, uppkallad efter sig. Svedberg fick Nobelpriset i kemi 1926.
1928 Penicillin 1 (upptäckt) Alexander Fleming Skottland
År 1928 upptäckte den skottske bakteriologen Alexander Fleming (1881-1955) penicillinet. Fleming kom på att kolonier av bakterien Staphylococcus aureus kunde förstöras av ett mögel som kallas för Penicillium notatum vilket alltså visade att det hade ett antibakteriellt medel. Detta ledde senare till läkemedlet penicillin som kan döda vissa typer av bakterier i kroppen. Vid tiden för hans upptäck var vikten av det han kommit på inte känd. Användningen av penicillinet började inte förrän på 1940-talet när Howard Florey (1898-1968) och Ernst Boris Chain (1906-1979) isolerade den aktiva ingrediensen och utvecklade en pulverform av läkemedlet. Alla tre delade på Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1945.
1930 ~ Salazopyrin (medicin) Nanna Svartz Sverige
Den svenska läkaren Nanna Charlotta Svartz (1890-1986) blev Sveriges första kvinnliga professor vid en svensk statlig högskola. I samarbete med AB Pharmacia utvecklade hon läkemedlet salicylazosulfapyridin, som säljs under namnet Salazopyrin, och som tillhör sulfonamidgruppen. Läkemedlet används bland annat av dem som har ledgångsreumatism.
1930 ~ Virus (kristallin form) Wendell Stanley Amerika
Den amerikanske biokemisten Wendell Meredith Stanley (1904-1971) lyckades på 1930-talet framställa tobaksmosaikviruet i fast kristallin form vilket visade att virus är en sorts partiklar och inte ett flytande smittämne. Stanley delade Nobelpriset i kemi 1946 med biokemisten John Northrop och kemisten James Sumner.
1934 Artificiell radioaktivitet Irène Joliot-Curie Frankrike
Den franska fysikern och kemisten Irène Joliot-Curie (1897-1956) upptäckte 1934 tillsammans med sin man, kärnfysikern och kemisten Frédéric Joliot (1926-1958) hur man kunde framställa konstgjord radioaktivitet. Irène var dotter till fysikern och kemisten Marie Curie. Irène och Frédéric fick Nobelpriset i kemi 1935.
1935 Nylon Wallace Carothers Amerika
1935 upptäckte den amerikanska kemisten Wallace Carothers (1896-1937), som arbetade med organisk kemi på det kemiskt-tekniska företaget DuPont i Wilmington, Delaware, att han fått fram en tunn konstgjord tråd som liknade silke. Efter en depression begick Wallace självmord 1937 och företaget DuPont tog året efter hans död patent på nylon och började marknadsföra det.
1936 Heparin Erik Jorpes Finland
Heparin används för att förhindra uppkomst av blodproppar. Den finske professorn Erik Jorpes (1894-1973) vid Karolinska institutets kemiska instituion klarlade heparinets kemiska sammansättning samt utarbetade hur det skulle tillverkas. Heparinet lanserades 1936.
1939 DDT (C14H9Cl5) Paul Hermann Müller Schweiz
Insektsmedlet DDT upptäcktes av kemisten Paul Hermann Müller (1899-1965) i Schweiz 1939. DDT står för diklordifenyltrikloretan och förkortas DDT. Det var ett effektivt medel för att bekämpa insekter. DDT har den kemiska formeln (C14H9Cl5). Müller fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1948.
1940 ~ Lidokain (bedövningsmedel) Löfgren/Lundqvist Sverige
I början av 1940-talet upptäckte de svenska kemisterna Nils Löfgren (1913-1967) och Bengt Lundqvist (1922-1953) en substans som kunde användas till bedövningsmedel lokalt. Det ingår idag bl.a. i salva Xylocain. År 1943 sålde de rättigheterna till lokalbedövningsmedlet Astra för 15 000 kronor plus fyra procent royalty på försäljningen i 17 år.
1940 ~ Penicillin 2 (utvecklade) Howard Walter Florey Australien
Användningen av penicillinet som Fleming upptäckt 1928 började inte förrän på 1940-talet när australiska farmakologen Howard Walter Florey (1898-1968) och den tyska biokemisten Ernst Boris Chain (1906-1979) isolerade den aktiva ingrediensen och utvecklade en pulverform av läkemedlet. De fick dela på Nobelpriset i fysiologi eller medicin med Alexander Fleming 1945.
1940 ~ Penicillin 2 (utvecklade) Ernst Boris Chain Tyskland
Användningen av penicillinet som Fleming upptäckt 1928 började inte förrän på 1940-talet när australiska farmakologen Howard Walter Florey (1898-1968) och den tyska biokemisten Ernst Boris Chain (1906-1979) isolerade den aktiva ingrediensen och utvecklade en pulverform av läkemedlet. De fick dela på Nobelpriset i fysiologi eller medicin med Alexander Fleming 1945.
1943 Streptomycin Selman Waksman Ukraina
Streptomycin är en antibiotika som använts mot tuberkulos, dock med alvarliga biverkningar. Det upptäcktes 1943 av ukrainskfödde amerikanske biokemisten Selman Abraham Waksman (1888-1973) även om också Albert Schatz (1920-2005), en av Waksmans elever, tyckte att han varit med om upptäckten. Osämjan mellan Schatz och Waksman startade en hetsig tvist på 1950-talet efter att Waksman fått Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1952. Som ett resultat av streptomycinkonflikten antogs en lagförändring i USA för att säkerställa att doktorander får erkännande och belöning för sina bidrag.
1946 Konstgjord njure Nils Alwall Sverige
1946 utvecklade svensken Nils Alwall (1904-1986) en konstgjord njure för att hjälpa en njursjuk patient och användes första gången 3-4 september 1946. I början av 1960-talet grundade Alwall tillsammans med entreprenören Holger Crafoord (1908-1982) företaget Gambro som utvecklar konstgjorda njurar.
1950 Respirator Carl-Gunnar Engström Sverige
Den svenske läkaren Carl-Gunnar Engström (1912-1987) utvecklade den så kallade 'järnlungan'. Han kom på en maskin innehöll en cylinder som bestämde luftmängden, och en pump. En slang fördes ner i patientens luftrör och en liten ballong blåstes upp som tätning runt röret, och sedan fick respiratorn pumpa in luft i lungorna.
1950 ~ P-piller (kombinerat) Gregory Goodwin Pincus Amerika
Den amerikanska biologen Gregory Goodwin Pincus (1903-1967) var med och tog fram pillret i början av 1950-talet. Pillret består av både östrogen och progestogen och godkändes som preventivmedel i USA 1960.
1950 ~ Radioimmunologi Rosalyn Yalow Amerika
Med radioimmunologi kan ett ämne som väger mindre än en miljondels gram mätas i urin eller blod. Metoden uppfanns på 1950-talet av den amerikanska radiofysikern Rosalyn Yalow (1921-2011). Hon fick Nobelpriset i medicin 1977.
1952 Vaccin mot polio 1 (spruta) Jonas Salk Amerika
Polio är en virussjukdom som kan orsaka förlamningar. Den amerikanske virologen Jonas Salk (1914-1995) utvecklade i början av 1950-talet det första vaccinet mot polio. Vaccinet testades första gången 1952. Salk arbetade vid universitetet i Pittsburgh och hans vaccin ges med en spruta.
1953 DNA-struktur (med Crick) James Watson Amerika
Dna-strukturen, alltså hur den är uppbygd upptäcktes av den amerikanska medicinforskaren James Watson (1928-) samt av den engelske fysikern och molekylärbiologen Francis Crick (1916-2004). De fick dela på Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1962 för sin upptäckt.
1953 DNA-struktur (med Watson) Francis Crick England
Dna-strukturen, alltså hur den är uppbygd upptäcktes av den engelske fysikern och molekylärbiologen Francis Crick (1916-2004) samt den amerikanska medicinforskaren James Watson (1928-). De fick dela på Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1962 för sin upptäckt.
1953 Ekokardiogram (EKG) Hellmuth Hertz Tyskland
Den tyskfödda elektroteknikern Hellmuth Hertz (1920-1990) kom till Lunds universitet 1947 och 1953 lyckades han och den svenska hjärtläkaren Inge Edler (1911-2001) ta fram världens första ekokardiogram (EKG) som används för att kunna övervaka hjärtats rörelse och mäta hjärtats elektriska aktivitet.
1957 Vaccin mot polio 2 (oralt) Albert Sabin Ryssland
Polio är en virussjukdom som kan orsaka förlamningar. Den ryskfödde (senare amerikansk medborgare) läkaren och forskaren Albert Sabin (1906-1993) utvecklade ett poliovaccin som tas via munnen. Sabins vaccin arbetar i tarmen för att blockera poliovirus från att komma in i blodomloppet och vaccinet testades första gången 1954 varefter omfattande testningar med miljoner människor skedde mellan åren 1957-1962. Sistnämda år godkändes Sabins poliovaccin.
1958 Pacemaker Rune Elmqvist Sverige
Den svenska läkaren Rune Elmqvist (1906-1996) utvecklade pacemakern, som kirurgen Åke Senning (1915-2000) opererade in i en patient för första gången 1958. Senning blev därmed den första kirurgen som utförde detta.
1962 Titaninplantat Per-Ingvar Brånemark Sverige
Läkaren och professorn Per-Ingvar Brånemark (1929-2014) upptäckte 1962 att benvävnad växt samman med ett monterat observationsinstrument av titan. Tre år senare (1965) var han den förste att operera in tandinplantat av titan. Han tog paten 1968 på 'permanent-implantabelt fästorgan för proteser och liknande'
1968 Strålkniv Lars Leksell Sverige
Strålkniven, även kallad Leksell Gamma Knife, utvecklades 1968 av svensken och neurokirurgen Lars Leksell (1907-1986). Strålkniven använts för strålbehandling och kirugiska ingrepp i hjärnan, vilket innebär att man inte måste öppna skallbenet.
1973 Datortomografi (CT-skanning) Godfrey Hounsfield England
Den brittiska elektroingenjören Godfrey Hounsfield (1919-2004) uppfann 1973 datortomografin, alltså att kunna se bilder av hjärnan. Han började konstruera en dator som skulle kunna ta bilder av röntgenstrålar i olika vinklar för att skapa en bild av hjärnan i "skivor", tunna skikt (skiktröntgen) med variabel tjocklek. Han testade den först på en mänsklig hjärna från en död person, sedan på en färsk kohjärna och senare på sig själv. Godfrey fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1979 vilket han delade med Allan MacLeod Cormack (1924-1998) som också varit delaktig i arbetet. Hounsfields namn blev odödligt i och med 'Hounsfield-skalan' som är mätbart mått på radiotätheten som används vid utvärdering av CT-skanningar.
1973 Datortomografi (CT-skanning) Allan MacLeod Cormack Sydafrika
Allan MacLeod Cormack (1924-1998) var delaktig i arbetet av datortomografin på 1970-talet, alltså att kunna se bilder av hjärnan. Han arbetade tillsammans med den brittiska elektroingenjören Godfrey Hounsfield (1919-2004) och 1979 delade Allan Nobelpriset i fysiologi eller medicin med Godrey.


Källor
Böcker:
• Uppfinningarnas historia (Det Bästa)
• 33 uppfinningar som förändrat våra liv (Grauls)
• Berömda svenskar, tusen svenskar under tusen år (NE)
• Första gången det hände (Seth)
• Historiens största uppfinningar (Bonnier)
• Fantastiska uppfinningar från 1800-talet (de Vries)
• Uppfinnare som förändrat våra liv (Grauls)
• Boken om uppfinningar (Forum)
• Uppfinningar och upptäcktsfärder (Löfstedt, Svinhufvud, Hentzel, Alfons)

swishikon Stöd historiesajten! swishikon