Stilarter & epoker

Florens var ett centrum för den italienska renässansen. Där styrde den mäktiga ätten Medici, som var beskyddare åt konstnärer och skulptörer - bland annat åt Michelangelo. Några av de mest berömda renässansbyggnaderna är domen i Florens, Peterskyrkan i Rom och Sixtinska kapellet som ligger i anslutning till Peterskyrkan.

Epoken kan indelas i perioderna:
• Ungrenässans – när renässansen inleddes
• Högrenässans – 1500-1530
• Senrenässans – 1530-1600

Med högrenässans avses för det mesta den konst som utfördes i Rom under denna period och man brukar säga att perioden inleds 1499 med Michelangelos skulptur Pietà, och avslutas genom Roms ödeläggelse 1527 - då kejsar Karl V:s legoknektar brände och förstörde Rom. En annan av högrenässansen mästare var den italienska målaren Tizian.

Efter att den tyska uppfinnaren Johannes Gutenberg i mitten av 1400-talet uppfann boktryckarkonsten kunde konststilen spridas över Europa eftersom det då blev möjligt att trycka mönsterböcker och grafiska blad som beskrev den nya stilen. Till Sverige kom alltså denna konststil en bit in på 1500-talet och kallas ibland för vasarenässans, eftersom det var ätten Vasa som regerade landet vid denna tid.

Stilen kännetecknas av en klarare och öppnare syn på världen med ökat intresse för naturvetenskap och upptäcktsresor till andra världsdelar, samt att målerierna blir mer realistiska - både vad det gäller perspektivet i rum och landskap samt porträtt och människokropp.

Några av de största renässanskonstnärerna var flamländaren Jan van Eyck, Leonardo da Vinci, tyska konstnären Albrecht Dürer och italienarna Rafael och Michelangelo.

Konstarten utmärks av en typisk mäktig och storvulen stil laddad med dramatik där "effekt" och "rörelse" spelar stor roll. Möbler och konstföremål från den här tiden är ofta mörka med mängder av utsirade detaljer (dock inte med lika små detaljer som inom rokoko). Målningar innehåller mängder av skuggor och skildrar nästan alltid en rörelse av något slag.

En av världens största och ståtligaste barockslott är Ludvig XIV:s Versailles slott i Frankrike. I Sverige var Nicodemus Tessin d.y. och hans far, Nicodemus Tessin d.ä. en av barockens stora arkitekter. Sistnämnda har bland annat byggt Mälsåkers slott i Södermanland.

Kända konstnärer under barockens tidevarv var bland annat de italienska målarna Caravaggio (ungbarock) och Giovanni Lorenzo Bernini (högbarock), Peter Paul Rubens och Rembrandt.

Inom barockmusiken anser man att det var italienaren Claudio Monteverdi som inledde musikepoken och att det var vid Johann Sebastian Bach död 1750 som den tog slut. Dock kan Bachs son, Wilhelm Friedmann Bachs musik även klassas som barockmusik. Några andra kända barockmusiker och kompositörer var Georg Friedrich Händel och Antonio Vivaldi.

I Europeisk konsthistoria finns två utpräglade klassicistiska perioder;
• barockklassicismen på 1600-talet
• nyklassicismen under tiden från 1770-talet till omkring 1830-talet.

Sistnämnda epok började när man vid slutet av 1700-talet gjorde utgrävningar i Pompeji vilket gjorde att man fick längtan efter antiken. Kända svenskar inom nyklassicismen, som även kan kallas nyantik eller neoklassicism, var bildhuggaren och skulptören Johan Tobias Sergel samt arkitekten Carl Fredrik Sundvall (Stjernsund slott, Skottorps slott).

Rokokon delas ibland in i tre perioder, nämligen:
• Régence - efter Ludvig XV:s förmyndarregering 1715-1723
• Rocaille – efter rokokons ornamenttyp – 1723-1745
• Pompadour – efter Ludvigs XV:s älskarinna 1745-

Rokokon kom efter barocken som en medveten reaktion mot dennas stränga symmetri, stelt regelbundna och pompösa former, den bygger dock vidare på barocken varför det kan vara svårt att se skillnad på till exempel en målning som är gjord i slutet av barockens tidevarv mot en som är målad i rokokons första tid. Skillnaden är dock att rokokons målning genomgående är målade i ljusare färger än barockens. Stilen utgörs även av lättare former med glada färger, smidiga snirklar och ornament med snäck- och musselformer, girlander och blomsterrankor med färger som pärlgrått, blekt rosa, mossgrönt och gult. Stilen undviker med andra ord det kantiga och stelt regelbundna.

Den gustavianska stilen är en försvenskad variant av nyklassicismen men har vissa drag av rokoko, fast stilen är något stramare. Gustavisanska möbler, framför allt stolarna, är ännu mycket populära och tillverkas fortfarande.

En av de mest berömda formgivarna var den svenska konsthantverkaren Georg Haupt som blev känd för sina byråer, sekretärer och bord. Haupt samarbetade med professorn och inredningsarkitekten Jean Eric Rehn, som anses vara en av dem som införde denna stil i Sverige.

Som en protest mot upplysningen skapades alltså romantiken eftersom man ansåg att känslor var ett mer äkta uttryck för personligheten än förnuftet. Man satte känslan före förnuftet, man föredrog medeltiden framför antiken, landsbygden framför staden och uttryckte skönhetsdyrkan och längtan till forna tider och exotiska länder.

Inom litteraturen härskade under den här tiden poeter som engelsmannen George Gordon Byron, tyska diktaren och poeten Johann Wolfgang von Goethe, franska författaren Victor Hugo och ryssen Aleksandr Pusjkin. I Sverige leddes rörelsen av Per Daniel Amadeus Atterbom som 1824-1827 gav ut sagodramat lycksalighetens ö i två delar.

Empir, som kommer av franskans empire som betyder kejsardöme, var ursprungligen en fransk konststil som utvecklats från nyklassicismen och som dominerande under Napoleons kejsartid (1804-1815).

Stilen kännetecknas av romerska triumfbågar och kolonner och möblerna gjordes i mörka träslag, ofta med förgyllda ornament. Den största förändringen var dock i klädmodet, framför allt i damernas tunna klänningar med högt placerad midja och platta skor.

I Sverige motsvaras den franska empirstilen av Karl Johansstilen efter kung Karl XIV Johans kronprins- och regeringstid 1810-1844.

Svenska konstnärer under denna period var bland annat skulptören och bildhuggaren Johan Niklas Byström.

Nyrokoko
Stilriktning inom arkitektur och konsthantverk som hade sitt genombrott på 1820-talet.

Nyrenässans
Stilriktning inom arkitektur och konsthantverk som blev populär under första hälften av 1800-talet. I Sverige slog den genom som inredningsstil på 1860- och 1870-talen, då främst i möbler, där den tillsammans med nyrokokon dominerade.

Stöd historiesajten!