Här hemma har jag "
Sweriges rikes lag gillad och antagen på Riksdagen Åhr 1734".
Det är en fin liten bok som är tryckt 1740, dock tog det ett tag innan jag kunde läsa den obehindrat.
Vissa bokstäver ser inte ut som dagens och i början var det svårt att hänga med i dåtidens meningsuppbyggnad, men man lär sig efter hand.
Jag har skrivit av
missgärningsbalken och
straffbalken som jag tyckte var intressant. Klicka på länkarna nedanför
för att läsa de olika paragraferna, vissa med ordförklaringar.
| I | Om försmädelse mot GUD, och affall ifrån then rena ewangeliska läran. |
| II | Om truldom och widskepelse. |
| III | Om swordom och sabbatsbrott. |
| IV | Om förräderi. |
| V | Om then, som lasteliga talar å Konungen, eller thes och Rikets Råd. |
| VI | Om myteri och uppror. |
| VII | Om falska myntare. |
| VIII | Om then, som förfalskar och misbrukar annars namn och skrifter. |
| IX | Om twegifte. |
| X | Om tidelag. |
| XI | Om mordbrand. |
| XII | Om mord och nidingswerk. |
| XIII | Om then, som förgiör sig sielf. |
| XIV | Om dråp å föräldrar, barn och syskon; så ock ther något slår, eller oqwädar, sina föräldrar. |
| XV | Om dråp, hugg och slag, å husbonde eller förman; så ock oqwädingsord emot them. |
| XVI | Om barnamord. |
| XVII | Om förgiörning genom förgift, eller annorledes. |
| XVIII | Om Kyrkiofrid, och Rättegångsfrid. |
| XIX | Om fängelsebrott, och them, som fångar wärja, eller släppa. |
| XX | Om hemfrid och rån. |
| XXI | Om almän landsfrid, och wägafrid. |
| XXII | Om qwinnofrid. |
| XXIII | Hwad the förwärkadt hafwa, som edsöre bryta. |
| XXIV | Om annat dråp |
| XXV | Om dråpare eller ogierningsman dräpes, tå man honom fånga wil. |
| XXVI | Huru dråpare straffas skal, när han på flychten och fri fot kommen är, eller ther skiäl til äro, at han lif sitt behålla må. |
| XXVII | Om dulgadråp |
| XXVIII | Om dråp, som sker af wållande, utan upsåt at dräpa. |
| XXIX | Om dråp och bana, som timar mer af olycko, än annars wållande. |
| XXX | Om barn, eller tienstehion, dräpas med wåda. |
| XXXI | Om dråp och annan missgierning af öfwermaga. |
| XXXII | Om dråp af then, som afwita är. |
| XXXIII | Om okynnes fä, eller hund, dödar man, eller qwinno. |
| XXXIV | Om man sårar annan i ansichte, eller hals; eller hugger af lem, eller slår ut tänder. |
| XXXV | Om kiöttsår, slag, kindpust och hårdrag. |
| XXXVI | Huru bötas skal, om man slår hustru sina, eller hustru man sin; eller husbonde, eller matmoder, legohion sitt. |
| XXXVII | Huru öfwermage böta skal för sår och lyte. |
| XXXVIII | Om såramål, som ske af rätt wåda. |
| XXXIX | Huru sår skola synas, och wårdas; och om läkarelön. |
| XL | Om stöld. |
| XLI | Om flere stiäla med samnad hand, eller någor warder thertil lockad eller buden, eller eljest är i tiufnad delachtig. |
| XLII | Om hustiufnad, och nidings stöld. |
| XLIII | Om then, som stiäl ute på marken; och om någor tager annars mans båt eller häst; eller miölkar hans ko, får eller get. |
| XLIV | Om then, som lägger skatt och tunga å Konungens skattskyldiga undersåtare. |
| XLV | Om then, som swikeliga drager til sig Kronones ingäld; så ock om Upbördsman något theraf förskingrar. |
| XLVI | Om Kyrkiotiufnad. |
| XLVII | Om snatteri. |
| XLVIII | Om fynd och hittegods, och huru thet bör lysas up. |
| XLIX | Om stulit gods kiöpes, eller tages i pant; och huru man må sig urtiufwa giöra; så ock om then, som swikeliga sig tilägnar annars mans gods. |
| L | Om öfwermage stiäl. |
| LI | Om bodrägt. |
| LII | Huru man skal sitt återtaga, eller annan lagliga til tiufsak binda, och therom ransaka låta; och om man utan skiäl annan något gods frånkänna wil. |
| LIII | Om lönskaläge. |
| LIV | Om lägersmål i fästom, och under ächtenskaps löfte. |
| LV | Om enfalt hor. |
| LVI | Om twefalt hor. |
| LVII | Om kopleri och skiörlefnad. |
| LVIII | Om lägersmål med syskonebarn. |
| LIX | Om blodskam, och lägersmål i andra förbudna leder. |
| LX | Om then, som liuger å annan, och om oqwädins ord. |
| LXI | Om delachtighet i missgierningar. |
|
Straffbalken |
| I | Om missgierningars angifwande, och Fångars underhåll. |
| II | Om them, som i fängelse är. |
| III | Om doms fullbordan i lifssaker. |
| IV | Om skarprättare. |
| V | Om kropsplicht med arbete, spö och ris, så ock hächte wid watn och bröd. |
|
|
| Sweriges rikes lag innehåller följande kapitel: |
1) Giftermåls balk
2) Ärfda balk
3) Jorda balk
4) Bygninga balk
5) Handels balk
6) Missgiernings balk
7) Straff balk
8) Utsöknings balk
9) Rättegångs balk
Den 16 februari 1864 upphörde missgärningsbalken och straffbalken att gälla då en ny strafflag infördes. Läs gärna om Brott & straff i gångna tider. |
Stöd historiesajten!