De 5 högsta ämbetena

De högsta ämbetena efter kungen var från början endast hederstitlar utan någon egentlig funktion eller makt. Men från 1634 års regeringsform blev de chefer för var sitt kollegium. De fem högsta ämbetena i Sverige var från 1570-talet (cirka) i ordning:
1) Riksdrots (Svea hovrätt)
2) Riksmarsk (Krigskollegium)
3) Riksamiral (Amiralitetskollegium)
4) Rikskansler (Kanslikollegium)
5) Riksskattmästare (Kammarkollegium)

Rotera mobilen för mer info

Riksdrots (drots)
Under 1300-talet var Riksdrotsen det högsta ämbetet efter kungen, och som riksdrots hoppade denne in som ställföreträdare om kungen till exempel var utomlands. Mellan åren 1386-1435 var ämbetet ej tillsatt. När Svea hovrätt inrättades 1614 blev riksdrotsen även hovrättspresident. 1684 avsattes ämbetet men återinfördes 1787-1809 och då blev drotsen chef för det svenska rättsväsendet. 1809 avskaffades drotsämbetet och ersattes av en justitiestatsminister.

Namn Levde Riksdrots Info
Ulf Karlsson (Ulvätten) ca 1247-1281 1276-1280 Riddare, riksråd
Knut Mattson (Lejonbjälke) Död 1289 1280-1288 Riddare, riksråd, lagman i Närke
Magnus Ragvaldsson Okänt 1288 Riddare, riksråd
Tyrgils Knutsson Död 1306 Före 1290-1291 Riddare, riksråd, riksmarsk. Avrättad
Abjörn Sixtensson Död 1310 1302-1304,
1307-1310
Riddare, riksråd
Leonard Ödesson (Örnfot) Okänt ca 1310-1311 Väpnare, riddare, lagman i Närke, riksråd
Knut Jonsson (Aspenäsätten) Död 1347 1311-1314 Riddare, riksråd, lagman i Östergötland
Johan von Brunkow Död 1318 1314-1318 Riddare, riksråd. Avrättad
Mats Kettilmundsson Död 1326 1318-1319 Sveriges rikshövitsman 1318-1319
Knut Jonsson (Aspenäsätten) Död 1347 1322-1333 Riddare, riksråd, lagman i Östergötland
Greger Magnusson Död 1350 1330-talet
(2 perioder)
Lagman i Västmanland, riksråd, riddare
Nils Abjörnsson (Sparre av Tofta) Död 1359 1335-1337 Riddare, riksråd, lagman i Västmanland & Dalarna
Nils Turesson (Bielke) Död 1364 1344-1348,
1350-1351,
1358-1364
Lagman på Öland & tiohärad, riddare, riksråd, ståthållare i Åbo & Viborg
Bo Jonsson (Grip) ca 1335-1386 1371-1386 Väpnare, riksråd, lagman i Östergötland, hövitsman & lagman i Finland, häradshövding i Tjust
Krister Nilsson (Vasa) ca 1365-1442 1435-1441 Riddare, riksråd, häradshövding, ståthållare i Viborg,
Karl Knutsson (Bonde) 140(8)-1470 före 1441-efter 1441 Rikshövitsman, riksföreståndare, riksmarsk, svensk kung, norsk kung
Per Brahe d.ä. 1520-1590 1569-1589 Riksråd, riddare, greve
Nils Gyllenstierna 1526-1601 1590-1595 Riksråd, riddare, rikskansler 1560-1590, friherre, ståthållare över Småland
Mauritz Leijonhufvud 1559-1607 1602-1607 Riksråd, greve, friherre, ståthållare
Magnus Brahe 1564-1633 1612-1633 Greve, riksråd, riksmarsk, president för Svea hovrätt
Gabriel Oxenstierna 1587-1640 1634-1640 Friherre, riksråd
Per Brahe d.y. 1602-1680 1641-1680 Greve, överste, lantmarskalk, riksråd, lagman, generalguvernör
Magnus Gabriel De la Gardie 1622-1686 1680-1684 Greve, riksmarskalk, rikskansler, generalguvernör, riksskattmästare
Carl Axel Wachtmeister 1754-1810 1787-1809 Greve, justitieråd, Sveriges 1:e justitiestatsminister. Sista riksdrotsen

Riksmarsk (marsk)
Riksmarsken var den 2:a i rang efter kungen och var från 1634 rikets högste militära ämbetsman som ansvarade för krigsmakten till lands. 1630 blev marsken president i krigsrätten, som 1634 ändrade namn till krigsrådet, men som för det mesta kallades för Krigskollegium. Ämbetet avskaffades 1676. År 1697 tillsattes en ny ordinarie chef för Krigskollegium med titeln president. (Riksmarsk ska ej förväxlas med riksmarskalk-ämbetet som inträttades 1607 och som finns än idag)

Namn Levde Riksmarsk Info
Karl Gustafsson Död efter 1280 ca 1280 Riddare, riksråd
Magnus Haraldsson Okänt 1280-1281 Död efter 1281
Håkan Tunesson Okänt 1281-1288 Riddare, riksråd
Håkan Mattsson d.ä. Okänt -1289
Tyrgils Knutsson Död 1306 1289-1306 Riddare, riksråd, riksdrots, avrättad 1306
Matts Håkansson Okänt 1310 Riksråd
Håkan Jonsson Läma Okänt ca 1310-1318 Riddare riksråd
Erengisle Näskonungsson Död 1328 1318-1324 Riksråd
Knut Bryniolfsson Död 1333 ca 1330-1331 Väpnare, riddare, riksråd
Håkan Mattsson d.y. Död 1337 ca 1335-1336 Marskalk
Anund Finvidsson Död 1347 1340-talet Riddare, riksråd
Karl Ulfsson (Sparre av Tofta) Död 1410 1364-1371 Riddare, riksråd, lagman i Uppland. Morfar till kung Karl Knutsson.
Sten Bengtsson (Bielke) Död 1408 1374-1387, 1389 Riddare, riksråd, häradshövding, lagman, hövitsman
Erik Kettilsson (Puke) Död 1396 1388-1389 Riddare, riksråd
Erik Erlandsson Död 1419 1414 Riddare, lagman i Västergötland. Ihjälslagen
Karl Knutsson (Bonde) 140(8)-1470 1435-1438 Rikshövitsman, riksföreståndare, riksdrots, svensk kung, norsk kung
Nils Stensson (Natt och Dag) Död 1439 1439 Riksråd, hövitsman. Dog av pesten
Tord Karlsson (Bonde) Död 1456 ca 1453 Riddare, riksråd. Kusin till kung Karl Knutsson. Mördad
Ture Turesson (Bielke) ca 1425-1490 1457-1464 Riddare, riksråd, slottshövitsman på Stockholms slott
Svante Nilsson (Sture) 1460-1512 1497-ca 1501 Riksråd, hövitsman, riksföreståndare 1504-1511
Erik Abrahamsson (Leijonhufvud) Död 1520 ca 1513 Riddare, riksråd, hövitsman, lagman. Avrättad i Stockholms blodbad
Lars Siggesson (Sparre) ca 1492-1554 1523-1554 Riksråd, riddare, fältöverste
Svante Sture d.y. 1517-1567 ca 1560-1564 Riksråd, hövitsman, lagman, riksmarskalk, greve, generalguvernör. Dödad under sturemorden
Gustaf Olofsson (Stenbock) ca 1504-1571 1569-1571 Riksråd, lagman, ståthållare i Västergötland & Vadstena slott
Klas Fleming ca 1535-1597 1590-1597 Riksråd, riksamiral 1571-1595, lagman i Uppland
Anders Lennartsson Död 1605 1600-1605 Fältöverste, kommendant på Älvsborgs fästning
Magnus Brahe 1564-1633 1607-1612 Riksråd, riksdrots, president för Svea hovrätt
Axel Ryning 1552-1620 1612-1620 Riksråd, riksamiral 1602-1611
Jakob De la Gardie 1583-1652 1620-1652 Riksråd, guvernör i Estland, fältmarskalk
Gustaf Horn 1592-1657 1653-1657 Överste, riksråd, fältmarskalk, lagman, generalguvernör över Livland
Adolf Johan av Pfalz 1629-1689 1660 Pfalzgreve, tysk-romersk hertig, prins av Sverige, riksmarskalk, generalissimus. Bror till Karl X Gustav
Lars Kagg 1595-1661 1660-1661 Greve, krigsråd, riksråd, fältmarskalk
Carl Gustaf Wrangel 1613-1676 1664-1676 General av artilleriet, rikstygmästare, riksråd, fältmarskalk, generalguvernör över Pommern, riksamiral 1657–1664

Riksamiral
Riksamiral var den högsta flaggmansgraden i Sverige och den 3:e i rang av de fem höga riksämbetsmännen under 1500-1600-talen. Riksamiralen var chef för amiralitetskollegium. Första person som blev 'Sveriges rikes amiral' var Klas Fleming 1571.

Namn Levde Riksamiral Info
Klas Fleming ca 1535-1597 1571-1595 Riksråd, lagman i Uppland, riksmarsk 1590-1597
Joachim Scheel 1531-1606 1596-1602 Ståthållare i Finland
Axel Ryning 1552-1620 1602-1611 Riksråd, riksmarsk 1612-1620
Göran Gyllenstierna 1575-1618 1611-1618 Riksråd, friherre
Carl Carlsson Gyllenhielm 1574-1650 1620–1650 Fältmarskalk, riksråd, ståthållare i Ingermanland. Utomäktenskaplig son till Karl IX
Gabriel Bengtsson Oxenstierna 1586-1656 1652-1656 Riksskattmästare 1634-1652
Carl Gustaf Wrangel 1613-1676 1657-1664 General av artilleriet, rikstygmästare, riksråd, fältmarskalk, generalguvernör över Pommern, riksmarsk 1664-1676
Gustaf Otto Stenbock 1614-1685 1664-1676 Rikstygmästare, fältmarskalk, generalguvernör, lagman, översteamiral 1676-1685, kungligt råd
Rikskansler
Rikskansler var den 4:e högsta ämbetet i Sverige. Rikskanslern var chef för Kanslikollegium som från 1626 var benämning på Kunglig Majestäts kansli i dess kollegiala form. Kanslikollegium avskaffades 1801. Kanslikollegiums huvuduppgifter var bland annat att administrera, kontrollera och sköta judiciella funktioner såsom utrikesärenden, riksråds- och ständermöten och skolor.

Namn Levde Rikskansler Info
Conrad von Pyhy ca 1500-1553 1538-1543 Född i Tyskland. Föll i onåd 1543 och satt fängslad till 1543 då han dog.
Georg Norman Död ca 1552 1543-1553 Tysk i svensk tjänst från 1539. Svenskt riksråd
Nils Gyllenstierna 1526-1601 1560-1590 Riksråd, riddare, riksdrots 1590-1595, ståthållare över Småland
Erik Sparre 1550-1600 1593-1600 Riksråd, ståthållare. Avrättad i Linköpings blodbad
Svante Bielke 1567-1609 1602-1609 Riksråd, friherre
Axel Oxenstierna 1583-1654 1612-1654 Riksråd, generalguvernör över Riga & Preussen
Erik Oxenstierna 1624–1656 1654-1656 Riksråd. Son till Axel Oxenstierna
Magnus Gabriel De la Gardie 1622-1686 1660-1680 Riksråd, riksskattmästare, riksdrots 1680-1684, president i Svea hovrätt
Ämbetet avskaffat 1680 men infördes tillfälligt åren 1792-1797
Fredrik Sparre 1731-1803 1792-1797 Riksråd, greve

Riksskattmästare
Riksskattmästaren hade den 5:e högsta ämbetet i Sverige under 1600-talet. Tidigare kallades ämbetet för kammarmästare och omnämns redan i början av 1300-talet. Under Gustav Vasas tid kallades ämbetet för översteräknemästare eller översteskattmästare och var då chef för 'kammaren', Sveriges första centrala ämbetsverk. Efter Sten Bielkes död 1684 tillsatte man ingen i ämbetet utan det togs över av presidenten i Kammarkollegium.

Namn Levde Skattmästare Info
Seved Ribbing 1552–1613 1602–1613 Riksråd, lagman i Västergötland, hovmarskalk
Jesper Matsson Krus ca 1576-1622 1615-1622 Ryttmästare, ståthållare i Pernau, riksråd
Johan Kasimir av Pfalz 1589-1652 1622–1634 Pfalzgreve vid Rhen, hertig
Gabriel Bengtsson Oxenstierna 1586-1656 1634-1652 Greve, riksamiral 1652-1656
Magnus Gabriel De la Gardie 1622-1686 1652-1660 Riksråd, rikskansler 1660-1680, riksdrots 1680-1684, president i Svea hovrätt
Gustaf Bonde 1620–1667 1660-1667 Landshövding i Södermanlands län, friherre
Seved Bååth 1615-1669 1668-1669 President för Svea hovrätt 1661-1668
Sten Nilsson Bielke 1624-1684 1672-1684 Riksråd, friherre, lagman, amiral

Dela

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Källor

Mer historia

Inlagd 2022-04-16 | Uppdaterad 2022-04-18