Upptäckter

Drygt femtio år efter att Joseph Black upptäckt magnesium kom den engelske kemisten Humphry Davy (1778-1829) på hur man kunde isolera magnesium, som han först kallade magnium, vilket senare ändrades till magnesium.

Den franska läkaren René Laënnec (1781–1826) upptäckte att man kunde lyssna på hjärta och lungor genom att rulla ihop ett pappersark som man sedan satte mot patientens bröst och sedan lyssnade i andra änden. Han utvecklade sedan ett rakt stetoskop av trä som är föregångaren till dagens stetoskop.

År 1819 konstruerade den franske läkaren och fysikern Jean-Louis Poiseuille (1799-1869) ett instrument för blodtrycksmätning. Med Poiseuilles metod var man dock tvungen att mäta trycket genom att man kopplade in instrumentet i en artär.

Den franske läkaren och epidemiologen Pierre Bretonneau (1778-1862) var den förste som utförde en lyckad trakeotomi. En trakeotomi utförs genom att man går in i luftstrupen via ett snitt strax nedanför luftstrupen för att underlätta andningen.

Den franske läkaren och epidemiologen Pierre Bretonneau (1778-1862) var den förste som beskrev och namngav difteri vilket han gjorde i sin studie "Des inflammations spéciales du tissu muqueux" där han kallade det difteritis.

Kloralhydrat är ett färglöst fast ämne som upptäcktes 1832 av den tyske forskaren Justus von Liebig (1803-1873). Många år senare (1861) beskrev den tyske farmakologen Rudolf Bucheim (1820-1879) ämnets lugnande och sömngivande egenskaper och 1869 publicerades dessa av farmakologen Oscar Liebreich (1839-1908). Ämnet användes förr som sömnmedel på mentalsjukhus och i fängelser. I Sverige kallades det för Ansopal men det används inte längre som läkemedel i Sverige utom i mycket sällsynta fall.

Polystyren, som ingår i gruppen styrenplaster, upptäcktes av en slump 1839 av den tyske apotekaren Eduard Simon (1789-1856), även om han då inte förstod vad han hade upptäckt. Det gick åttio år innan den tyske kemisten Hermann Staudinger (1881-1965) förstod vad det var Eduard Simon hade upptäckt, vilket kom att lägga grunden till plastindustrin. Polystyren (PS) ingår idag i många olika saker såsom leksaker, skyltar, behållare med livsmedel, skåp osv. Polystyren har den kemiska formeln (C₈H₈)_n

Den italienska kemisten Ascanio Sobrero (1812-1888) upptäckte 1847 nitroglycerin, som fick den kemiska formeln (C₃H₅N₃O₉). Sobrero arbetade en tid i ett privat laboratorium i Paris som Alfred Nobel besökte eftersom han var intresserad av nitroglycerin. Nobel framställde senare dynamit av ämnet.

Den tyska fysiologen och fysikern Hermann von Helmholtz (1821-1894) uppfann 1851 oftalmoskopet. Det används för att undersöka blodkärlen i ögonbotten för att diagnostisera ögonsjukdomar.

Franske kemisten och mikrobiologen Louis Pasteur (1822-1895) kom 1864 på att om man värmde upp vin eller öl till 55 grader i några minuter så dog de mikrooganismer som orsakade att vätskan surnade. Metoden fick namn efter sin upphovsman.

Den engelska läkaren Clifford Allbutt (1836-1925) uvecklade 1867 kvicksilvertermometern med en graderad skala som är som dagens, kallad medicinsk- eller klinisk termometer.

Svensken Carl Daniel Ekman (1845-1904) uppfann 1874 den kemiska processen för tillverkning av pappersmassa. Processen utnyttjar främst vätesulfitjoner för att bryta ner lignin och på så sätt frilägga fibrer i veden.

Den franske kemisten och mikrobiologen Louis Pasteur (1822-1895) och den tyske professorn och bakteriologen Robert Koch (1843-1910) har fått äran att vara grundare till mikrobiologin på grund av sina upptäcker. Pasteur utvecklade bland annat vaccin mot mjältbrand, rabier och hönskolera och Koch upptäckte kolerabakterien och tuberkolosbakterien.

Den tyske professorn och bakteriologen Robert Koch (1843-1910) och den franske kemisten och mikrobiologen Louis Pasteur (1822-1895) har fått äran att vara grundare till mikrobiologin på grund av sina upptäcker. Koch upptäckte kolerabakterien och tuberkolosbakterien och Pasteur utvecklade bland annat vaccin mot mjältbrand, rabier och hönskolera.

Den franske kemisten och mikrobiologen Louis Pasteur (1822-1895) utvecklade 1881 det första effektiva vaccinet mot den mycket allvarliga sjukdomen mjältbrand som oftas djur drabbas av. Människor kan också få mjältbrand men det är mycket ovanligt.

Den tyske professorn och bakteriologen Robert Heinrich Hermann Koch (1843-1910) upptäckte efter många och långa forskningsförsök tuberkelbacillen (mycobacterium tuberculosis) från människors lungor, lymfkörtlar, tarmar och leder. Bacillen orsakar infektionssjukdomen tuberkulos (tbc) och är en av de vanligaste infektionssjukdomarna i världen, som miljoner människor dött av. Koch fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1905.

Kolerabakterien (Vibrio cholerae) upptäcktes 1883 av den tyske professorn och bakteriologen Robert Koch (1843-1910). Bakterien ger upphov till tarmsjukdomen kolera som man kan få via intag av förorenat vatten eller mat, och sjukdomen har en mycket hög dödlighet. Koch fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1905.

Den franske kemisten och mikrobiologen Louis Pasteur (1822-1895) utvecklade 1885 ett vaccin mot hönskolera (pasteurellos). En del varianter av bakterien Pasteurella multocida medför hög dödlighet hos tamhöns medan andra ger milda symtom.

Den franske kemisten och mikrobiologen Louis Pasteur (1822-1895) utvecklade 1885 det första effektiva vaccinet mot virussjukdomen rabies. Rabies kan smitta från däggdjur till människa via saliv och är nästan alltid dödlig.

Tyske fysikern Wilhelm Conrad Röntgen uppfann 1895 röntgenstrålarna, som fick hans namn.

Barnläkaren Scipione Riva-Rocci (1863-1937) utvecklade Poiseuilles metod från 1819 med en lättanvänd blodtrycksmätare med en uppblåsbar manschett, som han använde på människor för första gången 1896.

Den franske fysikern Henri Becquerel (1852-1908) upptäckte 1896 av en slump radioaktivitet när han undersökte fluorescens hos uransalter. Han delade Nobelpriset i fysik 1903 med Marie och Pierre Curie för sin upptäckt.

Acetylsalicylsyra (ASA) upptäcktes 1897 av Felix Hoffman (1868-1946) och möjligen var även Arthur Eichengrün (1867-1949) med på upptäckten. Bägge arbetade då för det tyska kemi- och läkemedelsföretaget Bayer AG. Namnet kommer från växtsläktet Salix i vars bark salicylsyra finns. Acetylsalicylsyra har den kemiska formeln (C₉H₈O₄).

Bronkoskopet uppfanns av den tyske läkaren och laryngologen Gustav Killian (1860-1921). Ett bronkoskop används vid bronkoskopi då man undersöker i luftvägarna som luftstrupen och bronkerna (bronker är större luftrör som förgrenar sig från luftstrupens nedre delar). Det användes av Killian första gången 1897 då han plockade upp ett ben som fastnat i halsen på en patient.

Den brittiske fysikern Joseph John Thomson (1856-1940) upptäckte 1897 att elektronen var en subatomär partikel när han studerade katodstrålar (subatomär fysik beskriver atomers beståndsdelar och andra partiklar mindre än atomer). Elektronens antipartikel heter positron och har samma egenskaper som elektronen men motsatt laddning. Han fick Nobelpriset i fysik 1906.

När den engelske läkaren och forskaren Ronald Ross (1857-1932) arbetade i Indien kom han 1897 på sambandet mellan myggor, vatten och malaria och att malaria överförs via myggor till människor. Han lyckades även härleda malariaparasiten till myggarten Anopheles. Han fick 1902 Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Den polska kemisten och fysikern Marie Curie (1867-1934) upptäckte tillsammans med sin man Pierre Curie (1859-1906) det radioaktiva och sällsynta metalliska grundämnet polonium. Hon gav det namnet polonium efter sitt hemland, Polen. För upptäckten av radioaktivitet tilldelades hon nobelpriset i fysik 1903 som hon delade med Henri Becquerel (1852-1908) och Pierre Curie.

Den polska kemisten och fysikern Marie Curie (1867-1934) och hennes man Pierre Curie (1859-1906) upptäckte 1898 radium i form av radiumklorid, ett radioaktivt grundämne. Radium användes förr i tiden till att göra självlysande klockvisare, vilket förbjöds i slutet av 1950-talet efter att man kommit på vad farligt det var. Radium har atomnummer 88 och kemiska tecknet 'Ra'.