Dackefejden 1542-1543

Nils Dacke
(?-1543)

Dackefejden, eller Dackeupproret som det också kallas, är namngivet efter Nils Dacke som föddes i Blekinge. Tillsammans med en stor skara anhängare gjorde Dacke revolt mot Gustav Vasas skattelagar, kyrkopolitiken och fogdarna. Dessutom var deras gamla katolska ceremoni helig och man såg med misstro på den nya protestantiska akten, man kämpade alltså för det som var 'gammalt och fornt'. I äldre forskning har också kungens förbud mot handel över gränsen utpekats som en av orsakerna till upproret men detta sägs härstamma från kungens egen propaganda.

Midsommar 1542
Oroligheterna började kring midsommar 1542 i gränstrakterna till det danska landskapet Blekinge och det spreds sig norrut med en oroväckande fart. Efter att en kunglig styrka blivit besegrad i närheten av Kisa behärskade upprorsmännen stora delar av Småland, Öland samt södra Östergötland. Endast Kalmar befann sig fortfarande under kungligt beskydd. Gustav Vasa tyckte då att det var lämpligt att försöka utverka ett stillestånd, dock utan avsikt att nå någon överenskommelse för någon längre tid med "skogstjyven" Nils Dacke.

Gustav Vasa
(149(6)-1560)

November 1542
I november slöts därför stillestånd och under vintern styrde Dacke Småland från den gamla biskopsborgen Kronoberg utanför Växjö. Samtidigt passade han även på att förhandla med representanter från andra länder, som gärna ville komma åt Gustav Vasa.

Våren 1543
På våren 1543 hade Gustav Vasa fått ihop en tillräckligt stor styrka för att kunna bryta stilleståndet. En kunglig armé med Gustaf Olsson (Stenbock) i täten tågade söderut och i trakten av Virserum kom det till en uppgörelse mellan grupperna.

Juli 1543
Dacke sårades svårt men överlevde, dock kom detta att bli vändpunkten. De vanliga bönderna återvände hem eftersom vårbruket väntade och Dackes närmaste män var inte tillräckligt många för att kunna stoppa kungens styrkor. Upprorsmännen isolerades allt mer och i juli samma år (1543) lyckades man döda Dacke. Smålänningarna straffades med dryga böter, upprorsmännen förvisades till Finland, ledarna avrättades och hela Dackes släkt utrotades.

Stöd historiesajten!