Hattar & mössor

Arvid Horn
(1664-1742)

Hattar och mössor kallades de partier som växelvis satt vid makten i Sverige under större delen av frihetstiden, med början 1738 till 1772.

Efter att Karl XII blivit skjuten i Norge 1718 blev Arvid Horn (56) lantmarskalk år 1720 vilket han var fram till 1738. Som lantmarskalk fungerade han länge som landets verklige regent. Horn förde en försiktig fredspolitik och motsatte sig bestämt alla planer på krig mot Ryssland, vilket däremot många andra i rådet ville. När det svenska folket börjat hämta sig efter det stora nordiska kriget var det många som ville hämnas på Ryssland och med vapenmakt ta tillbaka det som Sverige förlorat till ryssarna vid freden i Nystad 1721. Vid fredsavtalet hade Sverige bland annat förlorat Livland, Estland, Ingermanland, Viborg med län, södra delen av Kexholms län samt öarna Ösel och Dagö.

För krigsivrarna gällde det alltså att få bort Horn ur rådet och ledningen för rikets styrelse. För att få Horn illa omtyckt i landet spreds det ut att Horn var 'ryssvän' – vilket var något av det värsta man kunde säga till en svensk man på den tiden. Med smädesskrifter hånades Horn och hans anhängare och kallades för 'mössor' eller 'nattmösso. De som ville ha krig mot Ryssland kallade sig själva för 'hattar' eftersom de ansåg sig vara 'karlar för sina hattar'.

Hattarnas politik
Hattarna ville alltså hämnas på Ryssland för de olyckor som drabbat Sverige under Stora nordiska kriget och utöver detta ville de också öka utvecklingen av rikets näringar, som industri och handel, verka för rikligare statsunderstöd i form av förskott, ge gåvor och premier åt näringsidkare, verka för lättare och tillgängligare samt billigare banklån, privilegier, samt uppmuntran och stöd av varjehanda art.

Mössornas politik
Mössornas egentliga program var för fredens bevarande, och de opponerade sig också mot hattarnas slöseri med statsmedlen och alltför djärva bankpolitik.

Adolf Fredrik
(1710-1771)

Tre år efter att hattarna fick styret över landet inledde de kriget mot Ryssland, som kallas för hattarnas ryska krig, och som pågick i drygt två år. Målet var alltså att återta det som Sverige förlorat vid freden i Nystad 1721. Kriget blev en katastrof - den svenska armén var mycket dåligt rustad och illa förberedd. De kom inte ens över till den ryska sidan. Ryssarna försvarade sig med att anfalla Villmanstrand och innan kriget var slut hade ryssarna ockuperat nästan hela Finland. Stort svenskt nederlag med andra ord. De som fick skulden - och även avrättades på grund av detta stora fiasko - var generalen Charles Emil Lewenhaupt (52) och generallöjtnant Henrik Magnus von Buddenbrock (58).

Istället för att återerövra den mark som Sverige mist 1721 fick Sverige istället lämna ifrån sig ännu mera land - i freden i Åbo 1743 tvingades Sverige lämna ifrån sig Kymmenegårds län till den västligaste grenen av Kymmene älv och Nyslott med angränsande område av Savolax, öster om sjön Saimen. Dessutom krävde Ryssland att Adolf Fredrik av Holstein-Gottorp (som var en släkting till ryska kejsarinnan) skulle väljas till svensk kung efter att Fredrik I avlidit.

Fredrik V
(1723-1766)

Mössorna vid makten 1765-1769
Riksdagen 1765-1766 föregick av en intensiv valkampanj där mutor ingick på bägge sidor – franska mutor till hattpartiet och ryska mutor till mösspartiet. Valet slutade dock med att mössorna fick majoriteten i de tre ofrälse stånden och orsaken sägs ha varit att man var trött på hattarnas misslyckade ekonomiska politik.

De mössor som nu fick makten var inte de samma som på Arvid Horns tid. Det var ju 27 år sedan mössorna sist hade haft makten och merparten av dem var döda, inklusive Horn själv, som vid den här tiden varit död i 23 år.
De "yngre mössorna" hade ett helt annat politiskt program som gick ut på att öka öppenheten i politiken, bekämpa de kvardröjande adliga privilegierna samt att minska beroendet av Frankrike. Deras politik gick från hattarnas överdrivna slöseri till att istället bli överdrivet sparsamt.

Gustav III
(1746-1792)

I februari 1771 dog Adolf Fredrik och Gustav III blev kung. I augusti 1772 genomförde Gustav III sin statskupp som definitivt satte stopp för både hattar och mössor.

Stöd historiesajten!