Klockupproret 1531-1533

Gustav Vasa
(149(6)-1560)

Klockupproret var det sista och allvarligaste upproret av dalkarlarna mot Gustav Vasa och hans lagar och bestämmelser.

Möte i Örebro 1531
På ett möte i Örebro 1531 beslöts att varje sockenkyrka i landet skulle lämna ifrån sig sin största eller näst största kyrkklocka (därav namnet "klockupproret"). Alternativt kunde klockan lösas med dess värde i pengar utdelat i koppar eller silver.

Orsak
Orsaken till insamlandet uppgav Gustav Vasa vara skulden som landet hade till Lübeck, som hjälpt dem med pengar. När dalkarlarna fick höra om det här beslöt de att varken lämna någon klocka ifrån sig eller ge några pengar. När kungens män kom för att inkassera klockorna, eller de eventuella pengarna, möttes de istället av hugg och slag.

Uppror
Dalkarlarna nöjde sig inte enbart med att trotsa kungen och anfalla hans utsände utan de uppmanade även allmogen i andra landskap att också göra uppror. Gustav Vasa hade emellertid inga problem att lugna de övriga landskapen, och dalkarlarna lät han hållas så länge.

Kristian II
(1481-1559)

Möte i Uppsala
I ett möte i Uppsala fördömde kungen oroligheterna i Dalarna som han ansåg vara anstiftade av Ture Jönsson och andra anhängare till den danska kungen Kristian II. I samma veva kom underrättelse om att den landsflyktige Kristian landstigit i Norge för att återerövra Sverige.

Inför hotet om ett nytt krig var Gustav Vasa tvungen att dämpa Dalkarlarnas uppror och han utlovade därför full benådning, och begärde istället 1500 armborstskyttar från Dalarna istället. Klockupproret verkade därmed vara ur världen…

Kopparberget 1533
Kristian II fullföljde aldrig sina planer att invadera landet. När hotet om kriget var över for Gustav Vasa med en välutrustad här till Dalarna där han kallade de upproriska männen från socknarna till ett möte vid Kopparberget 1533. Där omringades dalkarlarna och fick sedan höra ett strafftal som, det sägs, inte glömdes på mansåldrar. Trots den utlovade benådningen hölls sedan rannsakan med ledarna för upproret och några avrättades omedelbart. Många fick tillåtelse att återvända hem medan ett antal fördes till Stockholm där de hölls i fängsligt förvar till i början av 1534 då de av en domstol dömdes till döden varefter de avrättades.

Därmed var det slut på oron i Dalarna under Gustav Vasas tid.

Stöd historiesajten!