Läkekonstens historia

Här kan du läsa om sjukdomar som härjat under århundradena (med fokus från högmedeltiden) och om läkekonstens utveckling, framsteg och upptäckter för att finna botemedel - samt om de personer som fått sina namn odödliga genom sina upptäckter, uppfinningar och läkemedel.

Bild ur läkaren Aldobrandino da Sienas skrift ca 1285
Åderlåtning
Långt tillbaka i tiden trodde man att kroppen hade fyra vätskor och om de kom i obalans blev man sjuk (man har hittat en målning på en nästan 2500 gammal vas där åderlåtning utförs). Dessa kroppsvätskor var blod (sanguis), slem (phlegma), svart galla (melancholia) och gul galla (cholera). Teorin kallas humoralpatologi och för att göra en människa frisk använde man sig av åderlåtning, det vill säga att man tappades på blod eftersom man trodde att det sjuka skulle följa med blodet ut. Man använde sig av metoden 'koppning' eller av blodiglar.
Åderlåtning användes till många olika åkommor ända in till mitten av 1800-talet då man började inse att metoden inte alls fungerade på alla de krämpor som det användes till utan att de sjuka ofta blev ännu sämre. Idag används åderlåtning vid ett fåtal sjukdomar, till exempel vid polycytemi, då patienten producerar för många blodkroppar som kan leda till att blodet blir för tjockt, vilket kan öka risken för blodpropp.

St Göran
Spetälska (lepra)
Sjukdomen spetälska sägs vara världens äldsta kända kroniska infektionssjukdom, den nämns bland annat i Bibeln. Sjukdomen vanställer sina offer, framförallt ansiktet, och eftersom man inte visste hur sjukdomen spreds blev de som fick spetälska socialt utstötta. I det tredje laterankonciliet år 1179 (ett kyrkomöte som hölls i Lateranen i södra Rom) bestämdes det att de spetälska skulle avskiljas från samhället samt dödförklaras genom en särskild ceremoni, en symbolisk begravning, innan de isolerades på leprahospitaler. Dessutom betraktades man som borgerligt död, för den som var gift upphörde äktenskapet att gälla och allt de ägde överlämnades till de närmaste, därefter blev man på livstid insatt på dessa hospital. De skulle även bära särskilda kläder samt skallra eller klocka så man hörde dem på långt håll.
Gerhard Armauer Hansen
G. A. Hansen
(1841-1912)
Man tror idag att det på 1200-talet fanns så många som 19 000 hospitaler i Europa där de sjuka isolerades. Utanför Visbys ringmur finns ruinerna efter S:t Görans kyrkan som hade ett hospital för spetälska.

År 1873 upptäckte den norska läkaren och patologen Gerhard Armauer Hansen (32) leprabakterien Mycobacterium leprae, varefter sjukdomen började kallas för 'Hansens sjukdom'. Idag tror man att smittan sprids via luften, när man andas in bakterierna, och om diagnos ställs tidigt kan skadorna minimeras.

1100-1400
Omkring år 1180 gav den italienska läkaren Rogerius ut ett arbete om medicin med titeln 'utövandet av kirurgi' (Practica Chirurgiae). Hans arbete var den första medeltida texten om kirurgi som dominerade sitt område i hela Europa, och det användes i de nya universiteten i Bologna och Montpellier.
Under 1100-1300-talen bildades läkarskolor runt om i Europa och på 1200-1300-talen började läkare och kirurger bilda yrkesförbund. På trettonhundratalet krävde många europeiska städer att läkare skulle ha flera års studier eller utbildning innan de kunde börja utöva sitt yrke.

pesten i London 1665 dödade cirka 100 000 människor
Pesten i London 1665 dödade cirka 100 000 människor
Digerdöden (pesten)
1347 kom digerdöden (diger = 'stora' döden, även kallad den svarta döden) från Kina till Svarta havets kust och på två år spreds den via Konstantinopel (nu Istanbul) över hela Europa. Digerdöden orsakades av en bakterie som spreds av loppor som bland annat levde i pälsen på råttor eller andra smådjur och genom loppbett blev människor smittade. Man kunde även bli smittad om en redan smittad person hostade.
Pestbakterien, Yersinia pestis, förekommer i tre olika former: böldpest, då man får bölder och dödligheten utan behandling är 50-100%, lungpest, där smittan sprids via luften och dödligheten utan behandling är 100% samt blodpest, som egentligen är en komplikation av lungpest och som orsakar blodförgiftning och där dödligheten utan behandling är 100%.
År 1350 kom pesten till Sverige. Det är osäkert hur många som dog av digerdöden i Sverige och olika uppgifter existerar, allt från 30-40% till två tredjedelar av befolkningen. Organismen som orsakar sjukdomen, bakterien yersinia pestis, upptäcktes 1884 ungefär samtidigt av två olika personer, den japanska bakteriologen Kitasato Shibasaburō (31) som var elev till Robert Koch och den schweiziska läkaren Alexandre Yersin (21).

Girolamo Fracastoro
Girolamo Fracastoro
(ca 1477-1553)
Syfilis
I slutet av 1400-talet slog en epidemi av syfilis till i Europa. Det bröt ut i Neapel i Italien sedan fransmännen intagit staden 1495. Invånarna i Neapel tog för givet att smittan kommit med fransmännen och kallade därför sjukdomen för 'franska sjukan'. Fransmännen trodde däremot att de blivit smittade i Neapel så de kallade den för 'Neapolitanska sjukan'. Den italienska läkaren och forskaren Girolamo Fracastoro föreslog att sjukdomen skulle kallas för syfilis. Sjukdomen behandlades ofta med kvicksilver, som inte hade någon effekt alls, tvärtom gav den många biverkningar och i värsta fall ledde den till döden. Inte förrän 1909 framställdes den första syntetiska läkemedelssubstansen som kunde bota syfilis, Arsfenamin (Salvarsan). Det togs fram av tysken Paul Ehrlich (55) i dennes laboratorium och började sedan användas 1910.

1500-talet
Den schweiziska läkaren och alkemisten Paracelsus (34) (eg. Filippus Aureolus Theophrastus Bombastus von Hohenheim) la 1527 grunden till studier om kemisk behandling av sjukdomar. Han skrev bland annat om kirurgi och såromläggning och om kvicksilvrets förmåga att behandla syfilis.

Ambroise Paré
Ambroise Paré
(ca 1510-1590)
Italienska läkaren och forskaren Girolamo Fracastoro la 1546 fram sin teori om att infektioner kunde spridas via luften eller genom personkontakt. Han misstänkte att det kunde ske genom små levande organismer som han kallade för 'sporer' eller 'frön'. Eftersom han inte kunde bevisa sin teori avfärdades den till stora delar.

Den franska kirurgen Ambroise Paré förbättrade på 1540-talet sårbehandlingen, protes- och amputationstekniken.

1575 fick holländaren Anthonius Busenius apoteksprivilegie och öppnade samma år Stockholms första apotek för allmänheten. Busenius var hovapotekare hos Johan III.

1600-talet
William Harvey
William Harvey
(1578-1657)
År 1628 gav den engelska läkaren William Harvey (50) ut boken 'Om hjärtats och blodets rörelser' (Exercitatio anatomica de motu cordis et sanguinis in animalibus) där han var den förste att presentera en modern helhetssyn på blodomloppets funktion, han redogjorde hur hjärtat pumpar runt blod i kroppen.

År 1661 identifierade och beskrev den italienska biologen Marcello Malpighi (33) lung- och kapillärnätet som förenar artärer och vener, en av de viktigaste upptäckterna i vetenskapens historia.

Den nederländska naturforskaren Antonie van Leeuwenhoek (41) tillverkade 1673 det första mikroskopet och med den upptäckte han blodkropparnas, spermiernas och musklernas tvärstrimmighet.

1700-talet
1714 uppfann den polska fysikern och ingenjören Gabriel Fahrenheit (28) kvicksilvertermometern vilket gjorde det lättare att ta tempen på människor.

År 1752 öppnade Sveriges första sjukhus, Kungliga Serafimerordenlasarettet (Serafimerlasarettet) på Kungsholmen i Stockholm.

Kiyoshi Shiga
Kiyoshi Shiga
(1871-1951)
Dysenteri (rödsot)
Dysenteri (förr kallad rödsot) är en tarminfektion som orsakas av antingen amöbor (encellig organism) eller bakterier. Amöbadysenteri kan man få om man äter infekterad mat eller vatten. 1773-1784, under Gustav III:s tid, härjade en våldsam epidemi av rödsot i Sverige då mer än 15 000 dog varje år.

1897 upptäckte den japanska läkaren och bakteriologen Kiyoshi Shiga (26) organismen shigella dysenteriae som kan ge upphov till dysenteri, den sjukdom som förr kallades för rödsot.

Smittkoppor
Smittkoppor är en virussjukdom och kunde ha en dödlighet på 30%.
Edward Jenner
Edward Jenner
(1749-1823)
De som överlevde blev ofta vanställda, koppärriga för resten av livet. Den omnämns i Sverige 1587 och kom på allvar till Sverige på 1700-talet. I Europa beräknas att cirka 60 miljoner människor dog av sjukdomen. 1779 dog drygt 15 000 personer enbart i Sverige.
Den 14 maj 1796 ympade (vaccinerade) den engelska läkaren Edward Jenner en frisk åttaårig pojke med kokoppor. Han hade tagit smittämnet från en mjölkerska som var sjuk i kokoppor. Pojken blev sjuk i kokoppor men tillfrisknade snart. Sex veckor senare ympades pojken med sekret som tagits från en person som hade smittkoppor. Sekretet kallade Jenner 'vaccin' (ko heter 'vacca') på latin. Pojken blev inte sjuk i den mycket farligare sjukdomen smittkoppor utan han hade blivit immun. Detta blev utvecklingen av smittkoppsvaccinet.
Sista gången smittkoppor förekom i Sverige var 1963 i Stockholm då tjugosju stycken blev sjuka varav fyra dog.

År Händelse & upptäckt
1710-1713 Pesten härjar i Sverige
1714 Kvicksilvertermometern uppfinns
1752 Sveriges första sjukhus öppnas i Stockholm
1773-1784 Rödsotepidemier (dysenteri) härjar i Sverige
1796 1:a vaccinationen mot smittkoppor utförs i England

1800-talet
Den franska läkaren René Laënnec (34) utvecklade 1815 stetoskopet som gjorde det lättare att lyssna på lungor och hjärta.

Kolera
John Snow
John Snow
(1813-1858)
På sommaren 1834 kom en koleraepidemi till Sverige via en båt som ankrade i Göteborg. Sjukdomen spred sig snabb i staden och vidare ut över landet. I mitten av augusti nådde smittan Stockholm och på sin höjdpunkt i mitten av september ska så många som 200 ha dött varje dag. Under 1800-talet uppskattas att cirka 40,000 människor dog av kolera.
Den brittiska läkaren John Snow (41) kom 1854 på att kolera spreds via smittat vatten. Under koleraepidemin i London 1854 upptäckte Snow att avloppsvatten läckt in i en vattenbrunn där folk hämtade vatten och efter att han stängt ner den klingade epidemin ut. Kolera finns dock än idag och sprids alltså genom förorenat vatten eller mat.
John Snow var även duktig på smärtlindring och var därför förlossningsläkare när drottning Victorias fick sina två sista barn.

Förhindra smittspridning
1847 kom den ungerska läkaren Ignaz Semmelweiss (29) på att barnsängsfeber, alltså när kvinnor som fått barn blev sjuka och dog, var smittsam och att man kunde förhindra att smittan spreds om man tvättade händerna.

Hermann von Helmholtz
H. von Helmholtz
(1821-1894)
Den brittiska kirurgen Joseph Lister upptäckte 1865 att om han baddade sår med karbolsyra (fenol) så utvecklades inga infektioner. Han införde därefter sterilisering av kirurgiska instrument och för rengöring av sår.

Instrument
År 1851 uppfann den tyska fysiologen och fysikern Hermann von Helmholtz (30) oftalmoskopet, som är ett optiskt instrument för att undersöka blodkärlen i ögonbotten vilket kan ge indikationer på ett flertal diagnoser.

1868 bidrog den tyska läkaren Carl Wunderlich (53) till att termometern började användas inom medicinen.

Mjältbrand & rabies
Louis Pasteur
Louis Pasteur
(1822-1895)
1878 la den franska biologen och kemisten Louis Pasteur (56) fram sin teori om bakterieinfektioner då han upptäckt att många sjukdomar orsakades av mikroorganismer. 1881 upptäckte han de organismer som orsakar sjukdomen mjältbrand och som han utvecklade det första effektiva vaccinet mot. Han forskade också fram ett vaccin mot sjukdomen rabies och 1885 lyckades han bota en pojke som blivit biten av en rabiessmittad hund. Rabiessjukdomen hade dittills alltid lett till döden.

Tuberkulos (TBC)
År 1882 isolerade den tyska läkaren och bakteriologen Robert Koch (39) bakterien mycobacterium tuberculosis som orsakar infektionssjukdomen tuberkulos (TBC). För sin upptäckt hedrades han med Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1905.

Röntgen
Wilhelm Conrad Röntgen
W.C. Röntgen
(1845-1923)
Den 8 november 1895 på ett universitet i Würzburg upptäckte tysken Wilhelm Conrad Röntgen (50) röntgenstrålar när han höll på med att experimentera med elektricitet. De nya strålarna han fann kallade han för X-rays (X-strålar, X eftersom de var okända) vilket gjorde det möjligt att se inuti kroppen. Hans fynd förändrade hela världen och blev snart ett redskap för medicinsk forskning. För sin upptäckt fick han Nobelpriset i fysik 1901.

Malaria
1897 bevisade den brittiska läkaren Ronald Ross (40) hur myggor överför den ofta dödliga infektionssjukdomen malaria. För sin upptäckt fick han Nobelpriset för fysiologi eller medicin 1902. Drygt hundra år senare (2010) uppskattade världshälsoorganisationen (WHO) att så många som 220 miljoner människor smittas av malaria globalt varje år varav cirka 780 000 dör.

1897 upptäcktes acetylsalicylsyra (ASA) av Felix Hoffman (29) och möjligen var även Arthur Eichengrün (30) med på upptäckten då bägge arbetade för samma tyska kemi- och läkemedelsföretag. Namnet kommer från växtsläktet Salix i vars bark salicylsyra finns.

År Händelse & upptäckt
1801 Första smittkoppsvaccinationen i Sverige
1805 Första endoskopet utvecklas
1815 Stetoskopet uppfinns
1816 Smittkoppsvaccination på barn blir obligatoriskt i Sverige
1831 Kloroform upptäcks
1834 En koleraepidemi drabbar Sverige
1844 Lustgas används för att söva patienter
1846 Eter används för att söva patienter
1847 Hygieniska regler införs
1851 Oftalmoskopet uppfinns
1852 Aspirin framställs på syntetisk väg
1854 Man kommer på hur kolera sprids
1865 Desinfektionsmedel börjar användas för sterilisering
1869 DNA upptäcks
1873 Leprabakterien (spetälska) upptäcks
1882 Bakterien som orsakar TBC isoleras
1883 Kolerabakterien upptäcks
1884 Bakterien Yersinia pestis som orsakar pest upptäcks
1884 Kokain används som lokalt bedövningsmedel
1885 Första rabiesvaccinet prövas
1895 Röntgenstrålningen upptäcks
1896 Blodtrycksmanschetten uppfanns
1897 Man upptäcker hur malaria sprids
1897 Organismen som orsakar dysenteri (rödsot) upptäcks

Karl Landstrider
Karl Landsteiner
(1868–1943)
1900-talet
Omkring 1901-1902 beskrev den österrikiska biologen Karl Landsteiner blodgrupperna vilket gjorde det möjligt att genomföra blodtransfusioner. Några år senare (1909) upptäckte han, tillsammans med den rumänska läkaren och mikrobiologen Constantin Levaditi och den österrikiska läkaren Erwin Popper, även det virus som orsakar sjukdomen polio.

1902 utförde den engelska kirurgen Frederick Treves (49) en blindtarmsoperation på Englands kung Edvard VII, varefter sådana operationer blev vanliga vid blindtarmsinflammationer. Treves var även läkare åt Joseph Merrick, mer känd som 'elefantmannen' som hade en sjukdom som deformerade hans kropp.

Spanska sjukan
Spanska sjukan var en pandemi av en dödlig form av influensa som härjade som värst 1918-1920 då så många som 50-100 miljoner människor dog.

Insulin
1922 lyckades den kanadensiska fysiologen Frederick Banting (31), den skotska fysiologen John Macleods (46), tillsammans med fysiologen Charles Best (23) att framställa insulin. För detta belönades Banting och Macleods med Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1923, vilket de delade med Best.

Penicillin
Alexander Fleming
Alexander Fleming
(1881-1955)
En mycket viktig upptäckt var penicillinet som den skotska bakteriologen och läkaren Alexander Fleming (47) av en slump upptäckte 1928 vilket möjliggjorde botemedel mot många bakteriesjukdomar. För sin upptäckt fick han Nobelpriset i Fysiologi och Medicin 1945.

DNA
DNA har inte upptäcks av en enskild person utan av flera olika från 1869 till 1953. År 1869 hittade den schweiziska biologen Friedrich Miescher (25) en substans när han letade efter protein i vita blodkroppar. 1943 hittade forskare att DNA överför genetisk information och tio år senare upptäckte den amerikanska medicinforskaren James D. Watson (25) samt den brittiska medicinforskaren Francis Crick (37) och Maurice Wilkins DNA:s dubbelspiral. 1962 tilldelades de alla tre Nobelpriset i fysiologi eller medicin för upptäckten av byggstenarna i DNA.

År Händelse & upptäckt
1902 En blindtarmsoperation utförs i England
1909 Läkemedelssubstansen som botar syfilis framställs
1918-1920 Spanska sjukan härjar med uppemot 100 miljoner döda i Europa
1922 Insulin mot sockersjuka framställs
1943 Forskare upptäcker att DNA överför genetisk information.
1950-talet Syntetiskt insulin börjar användas
1953 Dubbelspiralen hos DNA upptäckts
1954 Första framgångsrika njurtransplantationen
1955 Poliovaccinet introduceras
1960 Första pacemakern
1960-talet Höftproteser och andra leder införs
1963 Första lungtransplantationen
1963 Sista smittkoppsutbrottet i Sverige
1964 Första hjärttransplantationen
1980 WHO meddelar att smittkoppor utrotats i världen
1983 HIV-viruset upptäcks

Källor
Böcker:
Läkekonstens historia (Brian Ward)
Läkekonsten genom tiderna (Brian Inglis)
Gamla tiders sjukdomsnamn (Olof Cronberg)
Svenska sjukdomsnamn i gångna tider (Gunnar Lagerkranz)
Medeltidens ABC (Statens historiska museum)

Hemsidor:
» Folkhalsomyndigheten.se
» Paracelsus (lakartidningen.se)
» Lakartidningen.se
» Slakthistoria.se
» Ancestry.se
» Blekingemuseum.se
» Agrarhistoria.se
» Bilden ur Aldobrandinos skrift

Inlagd 2019-11-27 | Uppdaterad 2019-12-07