Svenska stadsbränder

Brandredskap
1407 (11 april) Stockholm
Måndagen den 11 april 1407 (även 9 april fk) var det oväder i Stockholm och ett blixtnedslag startade en eldsvåda som orsakade stora skador på staden där husen stod tätt och var byggda i trä. Elden förstörde även rådstugan där brev och böcker brann upp. Det uppges att så många som 1 600 stycken ska ha omkommit när de flydde undan elden samt drunknat när för många tog skydd på båtar som sjönk. Fler sägs ha drunknat än blivit dödade av elden.

1456 (5 april) Linköping
Måndagen den 5 april 1456 startade en häftig vådeld i Linköping som la halva staden i aska.

1458 - Stockholm
1458 gick det en stor brand över hela Stockholm där endast slottet och bykyrkan, Sankt Nicolai kyrka (Storkyrkan) och Gråmunkeklostret klarade sig.

1473 (5 juni) Strängnäs
En stor vådeld uppkom i Strängnäs lördagen 5 juni 1473 som la hela staden i aska. Domkyrkan miste sitt tak, torn och andra prydnader. Det enda som klarade sig från förödelsen var biskopens bostad.

1495 (hösten) Stockholm
År 1495 drabbades Stockholm av en stor brand där mycket gick upp i rök på Södermalm samt även Gråmunkegränd och områdena runt där. Utöver branden drabbades staden på hösten även av en större översvämning samt pesten som tog 18 000 människors liv.

Brandvaktsskramla

1543 (25 mars) Uppsala
Söndagen den 25 mars 1543 startade en stor stadsbrand i Uppsala där östra sidan av staden förstördes inklusive de två kyrkorna Sankt Per och Vårfrukyrkan. 65 gårdar brann upp vid Svartbäcken och väster om ån brann allt intill kvarnen. Eftersom elden startat på flera ställen samtidigt tror man det var mordbrand.

1564 - Uddevalla
Uddevallas första stora brand skedde 1564 under det nordiska sjuårskriget då svenskarna plundrade och brände ner staden till grunden.

1566 (juli)
I juli månad 1566 härjade danska krigshären i Västergötland och de satte bland annat Lidköping, Falköping (15 juli), Bogesund (13 juli), Skara domkyrka (23 juli), Höjentorps slott, Orreholm, Vintorp och Torpa med flera i brand.

1570 - Växjö
Under det nordiska sjuårskriget 1570 brände danskarna ner Växjö. När staden byggdes upp igen användes sten och tegel i stället för trä.

Elden är lös

1572 (24 april) Uppsala
Torsdagen den 24 april 1572 härjade en brand i Uppsala som förutom hela staden även drabbade domkyrkan och slottet. Man trodde att ryssarna lejt mordbrännare eftersom även Enköping brann dagen därpå.

1610 (19 april) Visby
I samband med storm och oväder startade en större brand i Visby måndagen den 19 april 1610. Branden pågick i sex timmar och la en mängd publika och privata hus i aska. Bland annat förstördes Österports höga spira (den byggdes aldrig upp igen) samt allt trävirke i muren från Norderport till Silverhättan brann upp och dessutom skadades ett sjuttiotal hus samt flera stall.

1665 (1 juli) Nyköping
Onsdagen den 1 juli 1665 brann stora delar av Nyköpings träbebyggelse samt stadens två kyrkor och alla broar samt det gamla slottet ned inom loppet av sex timmar. När de byggde nytt efter branden rätades gatorna ut till ett rutnät.

1668 (3 september) Västerås
Måndagen den 3 september 1668 startade en vådeld som på tolv timmar brände större delen av Västerås tillsammans med hospitalskyrkan samt rådstugan. En ansenlig mängd köpmansgods från marknaden förstördes även det i branden.

1669 (2 januari + 12 maj) Göteborg
Natten till den 2 januari 1669 startade i Göteborg en häftig vådeld på södra sidan av staden som spred sig och eldhärjade flera kvarter och ett sextiotal hus brann ner till grunden. Branden startade i Paul Rockes hus som var en rådman och flera av stadens finare köpmanshus gick upp i rök. Den 12 maj samma år bröt en ny brand ut, nu på norra sidan av staden som la större delen i aska inklusive rådhuset och Tyska kyrkan.

Elden är lös

1670 (8 april) Hudiksvall
Tisdagen den 8 april 1670 förstördes hela Hudiksvalls stad av en vådeld. Stadens hus var byggda i trä och det enda som klarade sig var kyrkan samt en bod som stod på pålar ute i vattnet. Vid återuppbyggnaden av staden gjordes gatorna raka och med större utrymme mellan husen.

1686 (8-9 juni) Stockholm
Lördagen den 8 juni 1686 började en stor eldsvåda på Norrmalm i Stockholm. Elden fortsatte att sprida sig från Ladugårdslandets gamla bro i nordöstra delen av staden (nu Östermalm) till Hamngatan, hela Regeringsgatan, Hötorget till Adolf Fredriks kyrkogård. Olika uppgifter finns om hur många gårdar som brann som gick upp i rök, vissa uppger cirka 650 och andra källor anger 1 800 hus samt tre väderkvarnar. Hur/om någon omkom är ovisst.

1697 (7 maj) Stockholm
Tisdagen den 7 maj 1697 startade en vådeld på det drygt 430-åriga gamla slottet i Stockholm som Birger Jarl grundat i mitten av tolvhundratalet. Slottet undergick för tillfället en om- och tillbyggnad efter ritningar av Nicodemus Tessin d.y. och vid brandens start låg Karl XI:s lik på lit de parade på slottet. Den döde kungens kropp räddades ut i sista minut.
Elden, som startade straxt efter middagen gjorde stor skada på både det gamla samt nya delarna och endast några av de kungliga rummen kunde räddas. Även slottskyrkan förstördes. Elden spred sig även till Skeppsholmen där Repslagarbana (en byggnad där man tillverkade rep till flottans fartyg) och flera andra byggnader brann ned. Många fattiga som under den dåvarande hungersnöden var inkvarterade där flydde lågorna och blev därefter bostadslösa.

1700 (30 januari) Linköping
På natten lördagen den 30 januari 1700 startade en vådeld i Linköping efter att en häst sparkat till en lykta som en dräng ställt på golvet i ett stall. Branden la större delen av staden i aska då hela 136 gårdar och 19 ladugårdar brann ned. S:t Lars kyrka fick stora skador och tog sex år att reparera. Gymnasiet och skolhuset gick upp i rök. Vissa stenbyggnader samt slottet och domkyrkan klarade sig dock. Drängen dömdes för sin vårdslöshet till att mista livet vilket senare ändrade sig till kåkstrykning av bödeln två gånger och därefter livstids straffarbete på Carlstens fästning. Drängen dog innan han kom iväg till fästningen och dödsorsaken är okänd.

1702 (16 maj) Uppsala
Den 16 maj startade en vådeld i Uppsala som la nästan hela delen på östra sidan om ån och nära halva delen på västra sidan i aska. Även kyrkor, slottet, akademihuset, privata hus samt hospitalet lades i aska på de fjorton timmarna som elden härjade.

1714 (5 april) Härnösand
Torsdagen den 5 april 1714 brann trivialskolan och nästan hela Härnösand stad upp efter att några pojkar tänt på skolan med hjälp av fnöske för att slippa gå i skolan. Branden spred sig därefter och härjade sedan i två dagar och förstörde 25 gårdar innan man fick bukt på den. Pojkarna dömdes till att brännas levande men domen verkställdes aldrig.

1714 (13 april) Västerås
Fredagen den 13 april 1713 brann nästan hela Västerås upp, inklusive gymnasiet, hospitalet. Kyrkan, slottet och några privata bostadshus var det enda som klarade sig från elden.

1714 (18 september) Umeå
Tisdagen den 18 september brändes hela Umeå ned av ryssarna som satte eld på staden.

1723 (1 maj) Stockholm
Lördagen den 1 maj 1723 bröt en vådeld ut i Maria församling på Södermalm i Stockholm. Olika uppgifter finns hur branden startade, en uppger att det var en fiskare som kokade tjära till sina nät som orsakat branden, en annan att det var Christian Hanssons kvarn som utlöst "Katarinabranden" som den kom att kallas. Den starka blåsten förde i alla fall med sig elden hela vägen till Katarina kyrka som antändes så kraftfullt att efter elden härjat klart stod bara murarna kvar. Elden spred sig vidare till Glasbruksgatan till Stadsgården och vidare över sjön till Skeppsholmen. Flera människor ska ha omkommit och många skadades. I branden förstördes 4 träbodar, 31 stenbodar och magasin, 48 stenhus, 374 större gårdar, 74 mindre gårdar samt 4 väderkvarnar. Värdet för allt ska i dåtida pengar ha uppgått till 1 587 800 daler silvermynt.

1746 (14 januari) Göteborg
Klockan 01 på natten mot den 14 januari 1746 började det brinna hos gördelmakaren Kristian Oberländer som bodde på Sillgatan (nu Postgatan) i Göteborg. Elden spred sig och la 196 hus i aska inklusive Tyska kyrkan och kommendanthuset medan man lyckades rädda rådhuset.

1751 (8 + 10 juni) Stockholm
Klockan tolv på dagen tisdagen den 8 juni 1751 startade en vådeld i S:t Klara församling i Stockholm. Elden ska ha startat hos den tyske färgaren Engviller i dennes färgeri på Långbrogatan (då även kallad Munklägersgatan, men idag kallad Gamla Brogatan) där en gesäll varit lite oförsiktig. Nästan hela Drottninggatan inklusive gränderna intill lades i aska. Vid Stora Vattugränd (idag Vattugatan) var elden så häftig att flera personer fick springa ut i Klara sjö för att rädda sig, och där de sedan blev stående ett bra tag och där de ofta fick doppa även huvudet i vattnet på grund av hettan. Blåste gjorde att elden fortsatte ner till Röda Bodarne (nu Rödbodtorget) där Klara kyrka eldhärjades inklusive 194 större och mindre hus. Elden fortsatte till Skinnarviken i Maria församling där 64 hus brann ned vid Besvärsgatan samt dess gränder. Flera personer dödades samt skadades.
Två dagar senare, på morgonen den 10 juni, blossade elden åter upp, nu på Ladugårdslandet där 52 hus blev till aska och inte förrän på eftermiddagen den 12 var allt släkt. Man misstänkte att den sistnämnda branden var anlagd och en belöning på 2 000 silverdaler utlovades till den som kunde få fatt i gärningsmannen.

1788 (9 februari) Ulricehamn
Lördagen den 9 februari 1788 startade en brand i Ulricehamn som utplånade de centrala delarna av staden. Branden ska ha startat när en tolvåring i rådman Södermans hus gått till köket på natten och där tänt ett ljus. Staden bestod av trähus vilket gjorde det lätt för elden att sprida sig och många byggnader förstördes såsom rådhuset, posten, apoteket, gästgiveriet och skolan.

1799 (29 mars) Växjö
På kvällen den 29 mars startade en brand i kommerseråd Christian Wesslos hus i Växjö. Elden spred sig och nästa dag var drygt 650 personer utan bostad och 2/3 av staden förstördes av branden. Inga föll offer för branden.

1806 (29 juli) Uddevalla
Uddevallas tredje stora brand startade den 29 juli 1806 vid nuvarande Kungsgatan. Branden spred sig snabbt och hela staden blev i stort sett förstörd.

1821 (24 februari) Vimmerby
Klockan tre på natten till den 24 februari 1821 utbröt en kraftig vådeld i Vimmerby i apotekaren Berzelius hus som ligger vid torget. Hela apoteket brann ned samt 100 tunnor med säd och matvaror blev lågornas rov men alla boende klarade sig. På grund av stormen som härjade spred sig elden till de övriga husen runt torget, vilka räknades till de förnämsta delen i staden. Eldsvådan höll på i tolv timmar.

1822 (30 maj) Simrishamn
Natten mot den 30 maj 1822 uppkom en eldsvåda i Simrishamn av okänd anledning. Branden startade på Fiskaregatan där 21 hus blir till rykande aska. De flesta som bodde på Fiskaregatan var fiskare och de var, när branden startade, ute på havet för att fånga sill och möttes av sina nedbrunna hem när de vid soluppgången kom hem.

1822 (12 juni) Norrköping
Halv sex på morgonen den 12 juni utbröt en brand hos bagare Malmqvist som bodde i östra delen av staden. Elden spred sig hastigt i stormen och snart hade över en tredjedel av staden brunnit ned. På kvällen låg 358 gårdar i aska och 3 259 människor var hemlösa. Även landskyrkan, stadskyrkan, prästgården, en friskola, Kronans spannmålsmagasin och en del av järnvägen samt stadens skolhus skadades. Många djur brändes inne samt sex personer miste livet.

1822 (19 december) Borås
Natten mellan den 19 och 20 december utbröt en brand i gördelmakare Wefwins hus i Borås. Han bodde mitt i staden mellan kyrkan och torget. Lågorna tog även kyrkan, rådhuset, skolan, prästens hus, lasarettet. Mer än 3/4 av stadens 415 tomter brann upp och två personer miste livet.

Kungliga Dramatiska Teaterns brand 1825

1825 (24-25 november) Stockholm
Torsdagen den 24 november 1825 uppstod en vådeld på Kungliga dramaten i Stockholm mitt under en pågående föreställning. Publiken lyckades ta sig ut såsom även skådespelarna men en vaktmästare samt två pigor som gått upp i logerna för att försöka rädda några föremål miste livet. Elden spred sig snabbt och efter endast några minuter slog det ut lågor från taket och all interiör förstördes, endast västra flygeln klarade sig någorlunda. Ruinen såldes senare för 1 700 riksdaler banko och huset, som uppförts på 1630-talet av Jakob De la Gardie och som kallats både 'Makalös' och 'De la Gardieska palatset' revs efter branden.

1827 (14 juli) Borås
För andra gången på fem år eldhärjades Borås av en stor eldsvåda som förstörde 139 hus. Närmare 2 000 blev hemlösa och en person dog.

1827 (4 september) Åbo
Klockan nio på kvällen den 4 september 1827 utbröt en brand i Åbo. Branden var så häftig att man efter en timme ansåg att allt släckning ansågs omöjlig. Nästa morgon låg sju åttondelar av staden i aska och 11 000 personer var hemlösa. Över 900 byggnader blev lågornas rov, däribland domkyrkan, akademihuset, biblioteket med dyrbara samlingar, hovrätten med alla arkiv, rådhuset, tullkammaren, packhuset med mera.

Branden vid Riddarholmskyrkan 1835

1835 (28 juli) Stockholm
Klockan halv nio på morgonen den 28 juli 1835 slog blixten ned i tornet på Riddarholmskyrkan i Stockholm. Man såg rök från två olika platser i tornet men inga lågor. När branden väl satte fart varade den i tre dagar men man hade svårt att komma åt att släcka. De gamla klocktornet med de fem klockor som skänkts av drottning Kristina förstördes och två person dog.

1835 (5 november) Söderhamn
Klockan två på morgonen den 5 november utbröt en vådeld i Söderhamn. Branden startade i änkan Högbergs gård och på nio timmar brann 48 gårdar, stadens apotek, sju magasin och tre broar ned till grunden. En person blev innebränd och cirka 300 personer och 60 hushåll blev hemlösa.

1843 (5 november) Växjö
Klockan halv nio på tisdagskvällen den 31 oktober 1843 startade en brand i fru Areschoughts ladugård i Växjö. Byggnaden låg i den tätast bebyggda delen av staden och genom stormen spred sig elden hastigt i alla riktningar. Efter arton timmar låg 88 av stadens 150 gårdar i aska.

1857 (27 augusti) Stockholm
Natten till den 27 augusti 1857 utbröt en våldsam brand i en bagarstuga i Hökens gränd (nu Hökens gata) på nordöstra Södermalm i Stockholm. Branden spred sig till intilliggande hus och förstörde 25 hus däribland den nyligen uppförda Södra Teatern. Efter branden anlades Mosebacke torg där de nedbrunna husen legat.

1863 (5 november) Varberg
Den 5 november 1863 startade en brand i en foderlada på Västra Vallgatan i Varberg. Elden spred sig snabbt i den hårda vinden och när det var över hade 16 av stadens 32 kvarter gått förlorat och cirka 1 200 personer, där de flesta redan var fattiga, var nu hemlösa. Rådhuset stod kvar med endast yttermurarna.

1865 (2 juli) Karlstad
Söndagen den 2 juli 1865, strax före lunch, startar en brand i Karlstad som kommer ödelägga nästan hela staden. Kyrkan, rådhuset, telegrafen, folkskolan, gästgivargården, teatern, boktryckeriet, fattighuset samt landshövdingeresidenset med landskansliet och kontoret för lantmäteriet blev lågorna rov. Lasarettet samt länsfängelset klarade sig medan cirka 5 000 personer blev hemlösa men alla klarade sig dock med livet i behåll.

Gävle stadsbrand 1869

1869 (10 juli) Gävle
Gävles stora stadsbrand startade vid middagstid i en snickarverkstad där de höll på med limkokning. Troligen antändes hyvelspån som spred sig i den dåvarande kraftiga blåsten. Elden spred sig så snabbt att människorna knappt hann ta med sig de allra nödvändigaste. Större delen av den norra delen av staden brann ned till grunden. Bland annat gick följande upp i rök: lokomotivstallet, tio godsvagnar, ett skeppsvarv, flera magasin där en innehöll 2 000 tunnor råg, tullhuset, alla husen längs Drottninggatan (stadens förnämsta), rådhuset, stadshuset, bägge apoteken, kvarnen, banken, posthuset med flera gator. Cirka 700 gårdar gick förlorade och 8 000 människor blev hemlösa, dock inga dödsfall. Efter branden inträffade många våldsdåd samt stölder.

1873 (12 november) Stockholm
Klockan halv två på morgonen onsdagen den 12 november 1873 startade en brand på vinden i Palinska huset (idag Gustav Horns palats) i Stockholm. Flera av hyresgästerna som sprang igenom den eldhärjade trappan fick brännskador. Andra som inte kunde springa nerför trappan kastade sig ut genom fönstren från femte våningen, vilket sex personer valde att göra. En av dem var en hotelluppassare som dog straxt efter och en var en dansös vid kungliga teatern som fick båda armarna och ryggen avbruten samt revben och huvud illa skadat. Andra klättrade ut på taket och räddade sig över till angränsande hustak.

Sundsvalls stadsbrand 1888

1876 (22 juli) Söderhamn
Den 22 juli 1876 startade den största branden i Söderhamns historia då nästan hela staden lades i ruiner och 1/3 av stadens invånare blev utan hem. Två skolor, lasarettet och rådhuset brann ned.

1888 (25 juni) Sundsvall
Stadsbranden i Sundsvall som inträffade måndagen den 25 juni 1888 är den största i Sveriges historia. Man tror att en gnista från en liten ångbåt orsakade branden som efter nio timmar ödelagt staden. Fem personer omkom och 9 000 blev hemlösa. Efter den förödande branden byggdes en ny stadskärna upp 'Stenstaden' med byggnader uteslutande i sten.

1888 (25 juni) Umeå
Samma dag som den stora branden härjade i Sundsvall brann det även i Umeå.

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Källor
Bok:
• Carl XIV Johan - Carl XV och deras tid (Lindorm)

Hemsidor:
» staden i lågor (1919-1922)
» svenska folkets seder (1846)
» eldsvådan i Stockholm 1686
» Värmlands brandhistoriska klubb
» Visby stadsmur (Falck)

Bilder:
» Klicka på texten under bilderna

Mer historia

Inlagd 2020-10-18 | Uppdaterad 2020-10-18