Svenska riksdrotsar
|
Första gången drots/riksdrots påträffas i dokument i Sverige är 1276 då drotsen är en riksämbetsman. Ämbetet var under vissa perioder inte besatt. Drotsen hade under olika tider även olika funktioner, t.ex. i mitten av 1300-talet då drotsen avkunnade räfstetingsdomar. Vissa drotsar skulle, tillsammans med rådet, disponera över slott, fästen, skatter och rättsaker. Riksdrots var det högsta ämbetet efter kungen. De andra fyra högsta ämbetena i landet i turordning var riksmarsk, riksamiral, rikskansler och riksskattmästare. |
1200-talet
 | |
| Ulf Karlsson (Ulv) (Ca 1247-1281) | |
| Riksråd | |
| Riksdrots 1276-1280 | |
| Riddare 1280 | |
| Övrigt: Sveriges första riksdrots. Drots under kung Magnus Ladulås som han var syssling till. Omtalas då han deltar i ett fredsmöte vid Göta älv. | |
 | |
| Knut Matsson (Lejonbjälke) (Död 1289) | |
| Riksråd (senast 1288) | |
| Riksdrots 1280-1288 | |
| Lagman i Närke 1283 | |
| Övrigt: Gift med föregående drotsen Ulf Karlssons dotter, Ingeborg Ulfsdotter. Drots under kung Magnus ladulås. Lejonbjälkes vapensköld. | |
 | |
| Magnus Ragvaldsson (Död 1285?) | |
| Riksråd | |
| Riddare | |
| Riksdrots 1282 | |
| Övrigt: Drots under Magnus ladulås tid. Enligt de flesta källor blev han drots 1288, men även 1282 förekommer. Enligt Dick Harrison dog han dock 1285, så med andra ord osäkra uppgifter. | |
 | |
| Tyrgils/Torgils Knutsson (Avrättad 1306) | |
| Riddare 1289-1306 | |
| Riksråd. Riksmarsk före 1280-talet 1306 | |
| Riksdrots före 1290-1291 | |
| Övrigt: Omnämns även som Torgils & Torkel. Var förmyndare (regent) åt kung Birger Magnusson under dennes uppväxt (1290-1298). Tyrgils grundade Viborg i Finland (då Sverige, nu Ryssland). Han fängslades och avrättades 1306 efter bråk med Birger och dennes bröder. | |
1300-talet |
 | |
| Abjörn Sixtensson (Sparre av Tofta) (Död 1310) | |
| Riksråd. Riddare senast 1296 | |
| Riksdrots åt hertig Erik 1302-1304 | |
| Riksdrots åt hertig Valdemar 1307-1310 | |
| Övrigt: Bilden föreställer Abjörns spegelvända sigillstamp | |
 | |
| Leonard Ödesson (Örnfot) (levnadsår okänt) | |
| Väpnare 1291 | |
| Lagman i Närke 1303-1305. Riddare 1307. Riksråd | |
| Riksdrots tid osäker, omkring 130(7)-131(0) | |
| Övrigt: Tillhörde frälseätten Örnfot | |
 | |
| Knut Jonsson (Aspenäsätten) (Död senast 1347) | |
| Riksråd och riddare | |
| Lagman i Östergötland 1310–1316 | |
| Riksdrots 1311-1316 | |
| Övrigt: Medlem av kung Birgers råd. Gift med Katarina Bengtsdotter (Folkungaätten) och i hans familj uppfostrades den heliga Birgitta efter sin mors död. | |
 | |
| Johan von Brunkow (Brunke) (Avrättad i nov 1318) | |
| Väpnare 1311 | |
| Riddare 1314 | |
| Riksdrots 1316-1318 | |
| Övrigt: Brunkeberg har fått sitt namn efter Brunkow (som kallades Brunke) som i november 1318 halshöggs på platsen. | |
 | |
| Mathias Kettilmundsson (Död i maj 1326) | |
| Riddare 1302 | |
| Riksdrots 1318-1319 | |
| Rikshövitsman 1318-1319 | |
| Övrigt: Ledamot av hertigarna Eriks och Valdemars råd senast juni 1307 | |
| | |
| Knut Jonsson (Aspenäsätten) (Död senast 1347) | |
| Riddare och riksråd | |
| Riksdrots 1322-1333 | |
| Lagman i Östergötland 1330-1345 | |
| Övrigt: Medlem av kung Birgers råd. Gift med Katarina Bengtsdotter (Folkungaätten) och i hans familj uppfostrades den heliga Birgitta efter sin mors död. | |
| | |
| Greger Magnusson (Bjälboättens oäkta gren) (Död omkring 1349) | |
| Riksråd 1322 | |
| Riddare 1327 | |
| Riksdrots 133(3)-1335 & 1337 | |
| Övrigt: Blev troligen slagen till riddare vid Knut Porses bröllop med kung Magnus Erikssons mor 1327. | |
 | |
| Nils Abjörnsson (Sparre av Tofta) (Död 1359) | |
| Riddare, riksråd | |
| Riksdrots 1335-1337 (2 år) | |
| Lagman i Västmanlands & Dalarnas lagsaga 1352-1359 (7 år) | |
| Övrigt: Utnämnd till drots av kung Magnus Eriksson 1335 | |
 | |
| Nils Turesson (Bielke) (Död 1364) | |
| Väpnare 1341. Riddare 1343. | |
| Riksdrots 1341-1348, 1350-1351, 1358-1363 & 1364 | |
| Riksråd 1344. Lagman på Öland 1339-1346. | |
| Övrigt: Hade efter 1357 Viborgs slott och län som förläning. Var även lagman i Tiohärad 1348-1356 samt Småland | |
 | |
| Bo Jonsson (Grip)(Ca 1335-1386) | |
| Väpnare. Riksråd 1359. Lagman i Östergötland 1366-1369. | |
| Riksdrots 1371-1386 | |
| Hövitsman i Finland 1371-1381. Häradshövding i Tjust 1381-1386. | |
| Övrigt: Bo Jonsson (Grip) har gett namnet till Gripsholms slott. Han var en av de mäktigaste i landet, efter kungen Magnus Eriksson samt Albrekt av Mecklenburg. | |
 | |
| Krister Nilsson (Vasa) (Ca 1365-1442) | |
| Riddare 1396-1442. Häradshövding i Seminghundra härad (Uppland) 1401. | |
| Riksråd 1413-1442 | |
| Riksdrots 1435-1441 (6 år) | |
| Övrigt: Ståthållare i Viborg 1417-1442. | |
 | |
| Karl Knutsson (Bonde) (Ca 140(8)-1470) | |
| Svensk riksmarsk 1435-1438 (3 år) | |
| Svensk riksföreståndare 1438-1440 (2 år) | |
| Riksdrots 1441 | |
| Övrigt: Svensk kung 1448-1457, 1464-1465, 1467-1470 (totalt 13 år). Tillhörde adliga ätten Bonde. Utdöd 1868 | |
 | |
| Per Brahe d.ä. (1520-1590) | |
| Svenskt riksråd 1544-1589 | |
| Greve till Visingsborg 1561-1590 | |
| Riksdrots 1569-1589 (20 år) | |
| Övrigt: Sveriges första greve. Grevliga ätten Brahe. Grevlig 1561, introducerad 1625. Utdöd 1930 | |
 | |
| Nils Gyllenstierna (1526-1601) | |
| Riksråd och riddare 1561 | |
| Kansler 1561. Ståthållare över Småland. | |
| Riksdrots 1590-1595 (5 år) | |
| Övrigt: Friherre till Lundholmen i Jönköpings län. | |
 | |
| Mauritz/Moritz Stensson (Leijonhufvud) (1559-1607) | |
| Hertig Karls råd 1584. Häradshövd i Oppunda härad 1584-1596. | |
| Ståthållare över Västmanland & Dalarna 1598 | |
| Riksdrots 1602-1607 (5 år) | |
| Övrigt: Även Ståthållare över Reval & Estland 1600-1602. Fick Raseborgs grevskap i donation i december 1600. | |
 | |
| Magnus Brahe (1564-1633) | |
| Riksråd 1602 | |
| Riksmarsk 1607-1612 | |
| Riksdrots 1612-1633 (21 år) | |
| Övrigt: President i Svea hovrätt 1614-1633 (19 år) | |
 | |
| Gabriel Gustafsson (Oxenstierna) (1587-1640) | |
| Riksråd och hovmarskalk 1617 | |
| Ståthållare över Stockholm, Uppsala slott samt län 1618-1624 | |
| Riksdrots1634-1640 (21 år) | |
| Övrigt: Byggherre till Tyresö slott | |
 | |
| Per Brahe d.y. (1602-1680) | |
| Lagman över Västmanland, Berslagen och Dalarna 1630 | |
| Generalguvernör över Finland 1637 | |
| Riksdrots 1641-1680 (39 år) | |
| Övrigt: Högste befälhavare över krigsmakten i kriget mot Danmark 1657 | |
 | |
| Magnus Gabriel De la Gardie (1622-1686) | |
| Generalguvernör över Livland 1649-1651 & 1655-1657 | |
| Riksmarskalk 1651-1653. Riksskattmästare 1652-1660. | |
| Riksdrots 1680-1684 (4 år) | |
| Övrigt: Även Sveriges rikskansler 1660-1680 och president i Svea hovrätt 1680-1682 (2 år) | |
1700-talet |
 | |
| Carl Axel Wachtmeister (1754-1810) | |
| Riksråd 1787 | |
| Riksdrots 1787-1809 (22 år) | |
| Sveriges 1:e justitieminister 1809-1810 | |
| Övrigt: Blev riksdrots 1787 efter att Gustav III återupprättat ämbetet efter drygt 100 år | |
Stöd historiesajten!
Källor
Böcker:
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
• Medeltidens ABC (Prisma)
• Sverige och dess regenter under 1000 år (Lagerqvist)
Hemsidor:
» riksarkivet
» fho.sls.f
» Knut Jonsson
» Johan Brunkow
» adelsvapen.com (vapensköldar)
» Ulf Karlssons vapensköld
» riksdrotsen
» sista drotsen
» Abjörns sigillstamp
» Knut Jonsson
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
• Medeltidens ABC (Prisma)
• Sverige och dess regenter under 1000 år (Lagerqvist)
Hemsidor:
» riksarkivet
» fho.sls.f
» Knut Jonsson
» Johan Brunkow
» adelsvapen.com (vapensköldar)
» Ulf Karlssons vapensköld
» riksdrotsen
» sista drotsen
» Abjörns sigillstamp
» Knut Jonsson
Mer historia
Inlagd 2020-02-23 | Uppdaterad 2020-06-14