Uppfinningar

Den engelska matematikern Charles Babbage (1791-1871) skapade världens första mekaniska dator under tidigt 1800-tal. Maskinen var en slags analysmaskin och den anses av många för att vara föregångare till dagens datorer. Babbage kallas också av många för "father of the computer"

Oliver Evans (1755-1819) var den första som beskrev ångkomprimeringskylning och föreslog en design för det första kylskåpet 1805, men det skulle gå tre decennier tills hans kollega Jacob Perkins skulle kunna konstruera ett fungerande exempel.

Den franska mekanikern och uppfinnaren Joseph Marie Jacquard (1752-1834) uppfann en vävstol som använde hålkort för att lagra instruktioner. Han fick patent på den 1805 och vävstolen kallas för Jacquardvävstol. Skillnaden mot en vanlig vävstol är att varje enskild varptråd kan styras oberoende av de andra.

Karbonpapper är ett tunt kalkerpapper som används för att framställa kopior. Karbonpapper ska enligt vissa uppgifter ha uppfunnits av italienaren Pellegrino Turri omkring 1806. Vissa menar även att det var Turri som uppfann skrivmaskinen, men det finns flera som vill ha äran för den.

I samma veva som italienaren Pellegrino Turri uppfann sitt karbonpapper gjorde engelsmannen Ralph Wedgwood (1766–1837) samma sak. Ralph tog dock patent på sin uppfinning, därför är det många som anser att Ralph var karbonpapperets uppfinnare.

1809 demonstrerade den tyske anatomiprofessorn Samuel von Sömmerring (1755-1830) sin elektrokemiska telegraf. Den hade 35 kablar som var inkapslade i syrafyllda rör och när ström skickades genom rören bildades bubblor i syran som mottagaren kunde läsa av. Meddelanden kunde överföras elektriskt upp till några kilometer.

Peter Durand (1766-1822) var den första som tog patent på idén med att konservera mat i plåtburkar. Själva tekniken att konservera mat fanns sedan tidigare, den utvecklades av fransman, Nicolas Appert, som 1804 öppnat världens första konserveringsfabrik. Appert konserverade dock i glasburkar medan Durand tog patent på att konservera i plåtburkar.

År 1800 utlyste Napoleon en tävling om vem som kunde komma på ett sätt att konservera mat till hans soldater vid fronten. Nicolas François Appert (1749-1841) uppfann då ett lufttätt konserveringsätt av livsmedel som han förvarade i glasburkar som han förseglade med en kork och tätande vax. 1804 öppnade han världens första livsmedelsflaskfabrik i den franska staden Massy och några år senare vann han även Napoleons tävling. Appert tog patent på sin uppfinning 1810.

George William Manby (1765-1854) fick 1813 patent på den första bärbara brandsläckaren. Den bestod av ett kopparkärl med 3 liter pärlaska (kaliumkarbonat) med tryckluft.

Innan säkerhetslampan uppfanns använde gruvarbetare ljus med öppen eld vilket ofta föranledde explosioner. År 1815 uppfann den brittiske kemisten Sir Humphry Davy (1778-1829) säkerhetslampan (gruvlampa) som bestod av en veke som var innesluten i en skärm. Lampan minskade avsevärt risken för explosioner i gruvor där metan fanns. Davy blev adlad för sina insatser för gruvdriften.

De första fotot skapades omkring år 1816 av den franska uppfinnaren Nicéphore Niépce (1765-1833) genom en teknik som kallas heliografi. Han använde en plåt belagd med bitumen (asfalt) upplöst i lavendelolja som ljuskänsligt medium. Nicéphore var den förste som lyckades framställa en varaktig fotografisk bild.

Fransmannen Charles Louis Petibled var den förste som fick patent på rullskridskor med tre hjul och ett stopp för att bromsa.

Makadam uppfanns av den skotske civilingenjören John Loudon McAdam (1756-1836) i början av 1820-talet. När McAdam blev lantmätare bestämde han sig för att bättra på vägarna med krossad sten bunden med grus på en fast bas av stora stenar. Metoden kom att kallas för makadamisering, eller enklare makadam (efter hans efternamn). Metoden var ekonomisk och effektiv för att anlägga vägar och antogs av hela England 1823 och spreds snart över världen.

Blindskriften uppfanns av fransmannen Louis Braille (1809-1852) mellan åren 1825-1828. Louis blev blind vid tre års ålder genom en olycka och i vuxen ålder uppfann han blindskriften som han 1829 presenterade för professorer och lärare på olika blindskolor, men de var inte intresserade. Efter sin död 1852 blev hans system allmänt accepterat och världsberömt. Idag är Brailleskriften det helt dominerande skrivspråket för synskadade.

Den tyske uppfinnaren och fabrikören Johann Nikolaus von Dreyse (1787-1867) uppfann 1827 tändnålsgeväret. Han ville ha ett gevär som innhöll både kula, krut och tändmedel. Hans gevär laddades från 1827 framifrån men 1836 förändrades detta till så kallad bakladdning.

Den svenske ingenjören John Ericson (1803-1889) uppfann ångsprutan, som användes till att bekämpa bränder. Den ersattes i början av 1900-talet av bensindrivna eller elektriska sprutor.

Engelsmannen, ingenjören och uppfinnaren Edwin Budding (1796-1846) fick 1830 patent på en gräsklippare. Hans version var främst till för att klippa gräsmattor på idrottsplatser och stora trädgårdar.

1831 sände amerikanen Joseph Henry (1797-1878) elektrisk ström genom en två km lång kabel och lyckas få en klocka att ringa i andra änden. Han lägger därmed grunden för den elektriska telegrafen.

Jacob Perkins (1766-1849) utvecklade och modifierade Oliver Evans design från 1805 och 1834 lanserade Perkins det första användbara kylskåpet.

Femton år gammal (år 1829) uppfann den amerikanske blivande vapentillverkaren och uppfinnaren Samuel Colt (1814-1862) den första användbara revolvern. Sex år senare (1835) fick Colt patent på sin revolver.

Den tyskfödde brittiska ingenjören Augustus Siebe (1788-1872) uppfann 1837 en dykarhjälm som satt fast i dykardräkten. Dykarhjälmar hade funnits tidigare men hans idé var att sätta fast den i en vattentät dykardräkt samt att det fanns en ventil i hjälmen som var sluten till en luftpump på ytan. Den nya utrustningen var säkrare och mer effektiv och förändrade undervattensarbetet från 1830-talet och framåt.

Den engelske vetenskapsmannen och uppfinnaren Charles Wheatstone (1802-1875) uppfann nåltelegrafen tillsammans med sin medarbetare William Cooke (1806-1879). Det var en rombformad platta med alfabetets bokstäver på och med hjälp av elektriskt spänning aktiverade avsändaren två nålar på mottagarens telegraf som pekade ut en bokstav och på så sätt kunde ett meddelande sättas ihop. En person (telegrafisten) satt samtidigt och skrev ned texten som kom. Wheatstone och Cooke tog patent på nåltelegrafen 1837.

Morsealfabetet är ett kodsystem för överföring med telegrafi och uppfanns av amerikanen och konstnären Samuel Morse (1791-1872). Efter många misslyckade försök hade han 1835 sin första apparat färdig. 1837 demonstrerades telegrafsystemet i New York över en 500 meter lång förbindelse. År 1840 tog han patent och 1843 fick han hjälp av mekanikern Alfred Vail (1807–1859) att utveckla och förbättra tekniken. Det var Vail som kom på att koda med kombinationer av långa och korta streck.

Beroende på var man läser så uppges det att olika personer var först med att uppfinna skiftnyckeln, och en av dessa personer är engelsmannen Joseph Stubs som 1840 uppfann och året därpå fick patent på sin version av skiftnyckel. Hans version fungerade genom att man vred en hylsa på skaftet så att gapet ändrades. Stubs modell blev aldrig satt i produktion.

Den brittiske grevinnan Augusta Ada Byron King, mer känd som Ada Lovelace (1815-1852) anses av många vara den förste datorprogrammeraren. Hon arbetade tillsammans med Charles Babbage (1791-1871) som höll på med att uppfinna en 'differensmaskin' - den analytiska maskinen, som skulle kunna beräkna matematiska tabeller med en metod som kallades för differensmetoden. Adas anteckningar innehöll de första algoritmerna som avses för att bearbetas med en maskin.

En barograf är en barometer som registrerar lufttryck och styr ett stift som tecknar en kurva för lufttrycket på en barogram. Barografen uppfanns 1843 av fransmannen Lucien Vidie (1805-1866). Året efter uppfann han även Aneroidbarometern.

Morsealfabetet är ett kodsystem för överföring med telegrafi och uppfanns av amerikanen och konstnären Samuel Morse (1791-1872). Efter många misslyckade försök hade han 1835 sin första apparat färdig. 1837 demonstrerades telegrafsystemet i New York över en 500 meter lång förbindelse. År 1840 tog han patent och 1843 fick han hjälp av mekanikern Alfred Vail (1807–1859) att utveckla och förbättra tekniken. Det var Vail som kom på att koda med kombinationer av långa och korta streck.

Beroende på var man läser så uppges det att olika personer var först med att uppfinna skiftnyckeln. En av dem är Richard Clyburn (1796-1852) som 1842 visade upp sin justerbara skruvnyckeln. Året därpå fick han patent på den. Verktyg kan justeras så att det passar olika muttrar och bultar och gör att en enda justerbar skiftnyckel kan ersätta en hel uppsättning fixerade skruvnycklar.

En aneroidbarometer är ett instrument som används för att mäta tryck utan användning av vätska. Aneroidbarometern uppfanns 1844 av fransmannen Lucien Vidie (1805-1866) som året innan uppfunnit barografen.

På 1830-talet lanserades den första tändstickan - en trästicka doppad i gul fosfor som kunde antändas när som helst. År 1844 fick den svenska kemisten och uppfinnaren Gustaf Erik Pasch (1788-1862) patent på en säkrare tändsticka, säkerhetständstickan. Pasch kom på att man i stället kunde använda röd fosfor och separera de verksamma ingredienserna. En del av antändningsmaterialet lades på ett plån och de andra doppades på stickan. Eftersom Paschs tändsticka inte kunde antändas lika lätt kallades den "säkerhetständsticka", vilken han tog patent på 1844. Hans idé var alltså en vidareutveckling av den "vanliga" tändstickan.

I mars 1845 fick engelsmannen Stephen Perry patent på gummiband gjort av vulkaniserat gummi. Han uppfann dem för att hålla papper och kuvert tillsammans. Perry drev ett gummiföretag i London som hette 'Messers Perry och Co' som tidigt började tillverka produkter av vulkaniserat gummi.

Belgaren Adolphe Sax (1814-1894) fick 1846 patent på saxofonen. Han kom på idén av den när han skulle förbättra klarinettens konstruktion.

Den amerikanske uppfinnaren Linus Yale Sr. (1797-1858) uppfann 1848 ett cylinderlåset som tillverkas än idag. Hans uppfinning baseras på de forntida egypternas lås i trä. Låset är en typ av tapplås som använder stift av varierande längd för att förhindra låset från att öppnas utan korrekt nyckel.

Den moderna säkerhetsnålen uppfanns 1849 av den amerikanska uppfinnaren Walter Hunt (1796-1859). Han insåg aldrig värdet av sin uppfinning och sålde därför patentet för 400 dollar till ett företag.

Fransmannen Amédée Mannheim (1831-1906) vidareutvecklade William Oughtreds räknesticka från 1600-talet och kom med en förbättrad version.

Det första blixtlåset patenterades 1851 av Elias Howe (1819-1867), en amerikansk symaskinskonstruktör. På de första blixtlåsen syddes häktorna fast i tyget för hand, en i taget.

Den amerikanske uppfinnaren och maskiningenjören Linus Yale (1821-1868) började 1850 att arbeta i sin fars låsbutik och efter faderns död 1858 vidareutvecklade han faderns cylinderlås från 1848. Låset är en typ av tapplås som använder stift av varierande längd för att förhindra låset från att öppnas utan korrekt nyckel. 1851 fick han patent på cylinderlåset för användning i banker. 1863 fick han även patent på stiftlåset för användning i dörrar.

Den moderna klädnypan uppfanns av David M. Smith (1809-1881) som tog patent på den 1853. Smiths variant var gjord av två små 'träben' som satt ihop med en förspänd metallfjäder.

Amerikanen Elisha Graves Otis (1811-1861) uppfann 1853 en av hissens viktigaste delar ur säkerhetsperspektiv, den så kallade fånganordningen som förhindrar hissar från att falla ner om lyftkabeln skulle gå sönder. Samma år startade han även företaget Otis Elevator Company som idag har 60 000 anställda i hela världen.

Den första flytvästen som faktiskt fungerade uppfanns 1854 av den engelske sjökaptenen Ross Ward. Flytvästen bestod av en linnegördel fylld med korkbitar.

År 1858 fick den amerikanska uppfinnaren Ezra Warner patent på en enklare variant av konservöppnare.

Den franska fysikern Gaston Planté uppfann 1859 blyackumulatorn (blybatteriet), som efter förbättringar blev det första kommersiella laddningsbara batteriet.

År 1859 fick den fattiga änkan Amalia Eriksson (1824-1923) tillstånd att bedriva ett sockerbageri och började där framställa polkagrisar. Tack vare polkagrisarna blev Amalia så småningom en rik kvinna och 1915 fick hon besök av kronsprinsparet Gustaf Adolf och Margaretha i bageriet.

Den svenske ingenjören John Ericsson (1803-1889) uppfann ett pansarskepp som kallades för monitor. Det var en typ av pansrat örlogsfartyg med ett rörligt kanontorn. Det har fått namnet monitor efter det första fartyget som byggdes av det här slaget, som kallades för USS Monitor.

James Clerk Maxwell (1831-1879) förutsåg 1864, på matematisk grund, att elektromagnetiska vågor borde existera, men han kunde aldrig visa att de existerade. Detta anses vara grunden för radions födelse.

Skrivkulan, den första versionen av en skrivmaskin, uppfanns 1865 av den danske prästen och uppfinnaren Rasmus Malling-Hansen (1835-1890). Han utvecklade den 1865 men fick inte patent förrän 1870. Maskinen bestod av en rund kula med tangenter och kunde även användas för blindskrift.

Amerikanen Hiram Stevens Maxim (1840-1916) uppfann rättfällan, den variant som är vanligast idag.

År 1866 kom Alfred Nobel (1833-1896) på att om man blandar nitroglycerin med kiseldioxid så blir det en vätska som man kan forma till stavar som är lämpliga att föra in i borrhål. Året därpå patenterade han upptäckten under namnet dynamit.

År 1864 började den amerikanske uppfinnaren och tidningsutgivaren Christopher Latham Sholes (1819-1890) att utveckla en 'bokstavstryckmaskin'. 1868 fick Sholes tillsammans med mekanikern Carlos Glidden (1834-1877) och journalisten John Jonathon Pratt (1831-1905) patent på den första moderna skrivmaskinen. Skrivmaskinen hade tangentbord, färgband och vals och två rader med tangenter där bokstäverna var placerade i alfabetisk ordning.

Den amerikanska boktryckaren och uppfinnaren John Wesley Hyatt (1837-1920) upptäckte processen för tillverkning av celluoid, en plast som består av cellulosanitrat mjukgjord med kamfer, den första praktiska konstgjorda plasten som kunde tillverkas i större mängder. John vidareutvecklade Alexander Parkes konstgjorda plastmaterial som kallades för 'parkesin', men som inte kunde tillverkas i industriell skala.

Den amerikanske ingenjören George Westinghouse (1846-1914) var nära om att vara med om en tågolycka på grund av bromsarnas otillräcklighet. Han tyckte inte att tågets bromsar var effektiva och han uppfann därför tryckluftsbromsen 1867 och två år senare fick han patent på sin uppfinning. Med hans nya bromsar stannade tåget med ett sånt ryck att personerna i tågvagnen åkte ur sina säten. Westinghouse fortsatte att utveckla och förbättra sina bromsar fram till 1887, han grundade verkstadsföretag som tillverkade tryckluftsbromsar för tåg och de kom därefter att kallas för Westinghousebromsen.

Bröderna John Wesley Hyatt (1837-1920) och Isaiah Hyatt fick 1869 patent på en biljardboll som var tillverkad av pappersmassa blandad med cellulosanitratlösning.

Den första som lämnade in patent på tuggummi var tandläkaren och amerikanen William Finley Semple (1832-1923) som i december 1869 gjorde detta. Dock hade tuggummi redan sålts kommersiellt sedan 1848. Det var då John B. Curtis som sålde sitt tuggummi som kallades för "State of Maine Pure Spruce Gum" Två år senare började Curtis sälja smaksatt paraffin som blev ännu mera populärt. Det var dock ändå William Semple som lämnade in den första patentet på tuggummi.

Den franske telegraftjänstemannen Émile Bardot (1845-1903) uppfan 1870 den så kallade Baudot-koden som han fick patent i Frankrike på 1874. Det är ett fjärrskrivaralfabet som man använde vid telegrafi så att man slapp signalera med morsekod.

År 1870 uppfann den amerikanska uppfinnaren William Worcester Lyman (1821-1891) den första roterande konservöppnaren.

QWERTY-tangenbord utformades cirka 1870 av den amerikanske uppfinnaren Christopher Latham Sholes (1819-1890). Han vidareutvecklade sin tidigare skrivmaskin med två rader till ett tangentbord med fyra rader och där de sex första bokstäverna i översta raden började med QWERTY, som det är än idag på datorernas tangentbord. 1887 fick Sholes patent.

Amerikanska uppfinnaren Margareta Knight (1838-1914) uppfann 1868 bland annat en maskin som vek och limmade den flata bottnen i de fyrkantiga papperspåsarna som vi idag känner dem. Hon fick patent på sin uppfinning 1871. Hon startade 1870 the Eastern Paper Bag Company. Hon lämnade under sin livstid in 87 patent.

Ulrika Eleonora Lindström (1835-1892) var mejerska i Burträsk i Västerbotten och hon uppfann västerbottenost 1872. Enligt tradition under en jäktig dag på jobbet när hon var tvungen att avbryta omrörningen i ostkaret.

Jeansen skapades 1872 i San Francisco av skräddaren Levi Strauss (1829-1902) tillsammans med skräddaren och uppfinnaren Jacob Davis (1834-1908).

Jeans med nitförstärkningar av koppar skapades 1872 i San Francisco av den lettlandsfödde skräddaren Jacob Davis (1834-1908) som 1868 emigrerat till Amerika. Davis hade dock ont om pengar så Levi Strauss (1829-1902) hjälpte till så Davis kunde söka patent. Patentet beviljades den 20 maj 1873.

Fransmannen Émile Baudot (1845-1903) uppfann en multitelegraf. Med den kunde man överföra flera meddelanden genom samma kabel samtidigt.

Spränggelatin är ett sprängämne som uppfanns 1875 av Alfred Nobel (1833-1896). Den har en gelliknande massa som man får när man blandar varm nitroglycerin med 7 till 8 % nitrocellulosa.

Under 1877 utvecklade fransmannen Georges Leclanchés (1839-1882) det som blev ursprunget till brunstensbatteriet vilket historiskt sett har varit ett av de mest använda batterierna i våra hushåll. Det var det första batteriet utan någon vätska.

En fonograf är en maskin för inspelning och återgivning av ljud. Det var flera uppfinnare som uppfann maskiner för att spela in ljud före Thomas Alva Edison (1847-1931) men han var den första som uppfann en enhet som både kunde spela in och återge ljud.

En separator är en apparat som separerar två vätskor som inte är blandbara, eller separera bort partiklar i en vätska. 1877 utvecklade Gustav de Laval (1845-1913) en framgångsrik separator och med den kunde man på kort tid skilja bort grädden ifrån mjölken.

Svensken Gustav de Laval tog 1878 patent på en gräddskummare.

Gabardin är ett fintrådigt, tättvävt och vattentätt tyg med kypertbindning som uppfanns 1879 av engelsmannen och herrklädesdesigner Thomas Burberry (1835-1926). Kypertbindning är en vävningsteknik som ger ett snett löpande linje över tyget. Han fick patent på tyget 1888. Han startade senare lyxvarumärket Burberry.

Den amerikanske barägaren James Jacob Ritty (1836-1918) och hans bror John i Ohio fick 1879 patent på den första kassaapparaten för att förhindra att de anställda stal pengar. När man tryckte ner en tangent visades priset på en liten tavla samtidigt som ett hål stansades i en pappersrulle. Rullen hade kolumner för dollar och cent. Så tolv hål i kolumnen för 50 cent innebar t.ex. att tolv varor sålts för det priset.

Den skotsfödde amerikanska uppfinnaren Alexander Graham Bell (1847-1922) uppfann tillsammans med sin assistent Charles Sumner Tainter (1854-1940) den så kallade fotofonen som var som en trådlös telefon. Den kunde överföra ljud och samtal på en stråle av ljus. I juni 1880 överförde Tainter ett trådlöst rösttelefonmeddelande från ett tak i Washington, D.C. till Bell som stod cirka 213 meter bort. Detta hände nitton år före första röstradiosändningen.

Amerikanen Hiram Stevens Maxim (1840-1916) utvecklade kulsprutan på 1880-talet. Den kom att bli den första helautomatiska kulsprutan och användes av ett stort antal länder samt tillverkades i en mängd olika versioner. Maximkulsprutan användes på bägge sidor i såväl första som andra världskriget.

Den svenska uppfinnaren Carl Richard Nyberg (1858-1939) förbättrade tekniken för lödning av rörskarvar. Han uppfann först lödlampan som bestod av en lufttrycksatt behållare med sprit som vid antändning gav en stark och het koncentrerad svetslåga. Han fortsatte att uveckla och 1881 tog han patent på blåslampan som var säkrare och som från början kallades gasoljelödlampa.

Den svenska ingenjören Hilmer Kollén (även Karl-Hilmer Johansson) (1850-1922) uppfann 1883 komparationslinjalen som hade mätskalor för tum och meter. Efter några år vidareutvecklades denna till att bli den ihopfällbara tumstocken.

Den moderna ångturbinen, som kom att användas i ångfartyg, uppfanns 1884 av engelsmannen Charles Algernon Parsons (1854-1931). Ångturbinen har turbinskovlar som gör om högtrycksånga till en roterande rörelse.

Den franska fysikern René Antoine Ferchault de Réaumur (1683-1757) kom redan 1734 med ett förslag att ur någon gummiliknande vätska dra ut trådar på samma sätt som silkesmaskar spinner sina kokonger. Hilaire de Chardonnet (1839-1924) utvecklade idén i praktiken och tog 1884 patent på konstsilke.

Första tryckknappen för kläder fick tysken Heribert Bauer patent på år 1885. Dock var knappen tvungen att sättas fast med en speciell press på klädesfabriken. Tryckknappen består av en liten platta med en kula som trycks in i en annan liten platta där den hålls kvar av en fjäder.

Coca-Cola uppfanns 1886 av apotekaren John Stith Pemberton (1831-1888) i Atlanta, Amerika. Det hela började när han experimenterade för att uppfinna ett botemedel mot huvudvärk. Han fick istället fram en hink med sockerlag och när han blandade det med kolsyrat vatten blev det en god dryck. Själva namnet Coca-Cola kom Pembertons revisor och kollega Frank Mason Robinson (1845-1923) på lite senare.

Den första kommersiellt framgångsrika, automatiska och moderna diskmaskinen uppfanns 1886 av den amerikanska uppfinnaren Josephine Cochrane (1839-1913) i Shelbyville, Illinois. Diskmaskinen presenterades på världsmässan i Chicago 1893 och kalllades för Lavaplatos (diskmaskin på spanska).

Brunstensbatteriet som uppfanns 1877 av Georges Leclanchés förbättrades ständigt och 1887 uppfann dansken Wilhelm Hellesen (1836-1892) torrbattieriet som han också fick patent på. Han grundade senare A/S Hellesen som blev ett välkänt batterimärke i Danmark. 1986 köptes företaget av Duracell.

År 1887 utvecklade Solon E. Moore David M. Smiths klädnypa från 1853 genom att sätta dit ett spiralformat stöd gjord av en enda tråd, som förenades med de två spårade träbitarna i klädnypets mitt.

År 1887 fick tysk-amerikanen Emile Berliner (1851-1929) patent på ett grammofonsystem som var en skivspelare istället för en cylinderformad system som Edison uvecklat. Berliner tänkte sälja inspelningar tillsammans med spelaren. Han utvecklade därför en effektiv metod för att duplicera skivorna som skulle göra det möjligt att massproducera dem.

Svenska uppfinnaren Frans Wilhelm Lindqvist (1862-1931) var den första att konstruera ett sotfritt fotogenkök, vilket han gjorde 1888. Hans uppfinning blev känd under namnet Primus och såldes i hela världen.

Heinrich Hertz (1857-1894) bekräftade Maxwells teori om ljuset som en elektromagnetisk vågrörelse och hans försök ledde så småningom fram till radiotekniken. Heinrich Hertz har gett namn åt enheten hertz som används för att mäta svängningstal som tex frånden mänskliga rösten eller intrument.

Den ställbara rörtången uppfanns 1888 av svensken Johan Petter Johansson (1853-1943). En rörtång är en tång med ställbar käftvidd, så utformad att greppet hårdnar när vridning sker i den ena riktningen.

Med en spektrotelegraf kan man signalera från fyrar eller från ett stormigt hav med hjälp av optiska ljussignaler som sänder morsetecken. Det var den danske uppfinnaren och fysikern Poul la Cour (1846-1908) som 1888 kom på idén med spektrotelegrafen.

Den skotske uppfinnaren John Boyd Dunlop (1840-1921) kom på idén med att sätta tunna luftringar med en inre gummislang fylld med luft på sin sons trehjuling. Detta blev startskottet för cykeldäcken som fram till då varit massiva gummiringar. Dunlop tog paten på sin uppfinning 1888 och startade sedan ett bolag som tillverkade dessa.

Den moderna behån sägs den franska uppfinnaren och entreprenören Herminie Cadolle (1845-1926) ha kommit på omkring år 1889. Hon klippte av den höga korsetten på mitten och satte elastiska axelband på överdelen som hon från början kallade för 'corselet-gorge'. Hon startade sedan företaget Cadolle Company som gick utmärkt och där hon sålde underkläder.

År 1889 uppfann den skotske kemisten och fysikern Sir James Dewar (1842-1923) tillsammans med den engelske sprängämnesexperten Frederick Abel (1827-1902) ett sprängämne som kallas för kordit, som ger ett mycket liten rökutveckling vilket gjorde att befälhavare lättare kunde följa striderna på slagfältet.

Arthur James Arnot (1865-1946) från Skottland uppfann och fick 1889 patent på världens första elektriska borr.

Den svenske grosshandlaren Andreas Tengwall (1840–1910), som uppfann gaffelpärmen med två av sina vänner. uppfann även hålslagare för papper som skulle passa i hans pärm.

En första variant av hårtork uppfanns 1890 av fransmannen Alexander Godefroy (1852-1903). Den var inte handhållen, utan hade en stor huv som den som ville torka håret satt under. Huven var kopplad till skorstenen på en gasspis.

I slutet av 1890-talet höll den tyske greven och uppfinnaren Ferdinand von Zeppelin (1838-1917) på att utveckla ett stort motordrivet och stelt flygande luftskepp som kom att kallas för Zeppelinare (efter uppfinnaren). Den stora gasballongen som gick på vätgas, var styrbar och vilade på ett metallskelett klätt i duk. Premiärflygningen skedde i juli 1900 över Bodensjön. Flera olyckor inträffade, bland annat luftskeppet som kallades för Hindenburg som utanför New York 1937 fattade eld och 36 människor miste livet.

Den svenske grosshandlaren Andreas Tengwall (1840–1910), tillsammans med bokbindaren R- Larsén och bokhandlaren Otto Killberg uppfann 1889 gaffelpärmen som håller fast papperen med långa motriktade gafflar i metall. Pärmen har fyra ringar som sitter i två par. Hålplaceringen i pärmen används än i dag som standard för hålslagning. De döpte pärmen till Triopärm, eftersom de var tre som utvecklat idén. 1890 fick de patent för sin uppfinning.

Tysken Wilhelm Brunh (1853-1927) uppfann den moderna taxametern som automatiskt registrerade det körda avståndet vilket gjorde det möjligt att mäta priset korrekt.

Beroende på var man läser så uppges det att olika personer var först med att uppfinna skiftnyckeln, och år 1891 fick den svenske uppfinnaren Johan Petter Johansson (1853-1943) patent på sin version av en "ställbar skrufnyckel" som den då kallades.

Erika Aittamaa (1866-1952) levde i en fattig familj i orten Lovikka i Norrbotten. För att dra in pengar till familjen stickade hon vantar för att sälja. En gång blev de så tjocka att inga ville ha dem. Då tvättade och borstade hon upp dem så de blev mjuka, tjocka och sköna och så var Lovikkavanten uppfunnen.

Termosen uppfanns 1892 av den skotske kemisten och fysikern Sir James Dewar (1842-1923). Han tillverkade en flaska med dubbla väggar med vakuum mellan väggarna. I flaskan kunde man förvara gaser vid mycket låga temperaturer. Senare kom man även på att man kunde ha varma eller kalla drycker i den - och termosen var uppfunnen.

Svensken Alexander Lagerman (1836-1904) som var anställd vid Jönköping tändsticksfabrik uppfann 1892 en stor maskin, kallad 'Komplettmaskinen', som både kunde tillverka tändstickor samt även förpacka dem helt automatiskt. Den spottade ur sig en ask tändstickor i sekunden vid slutet av 1800-talet.

Kapsylen uppfanns 1891 i Baltimore, Amerika, av William Painter (1832-1906) som var av Irländsk härkomst men bodde i Amerika. I februari 1892 fick han patent på sin uppfinning. I Amerika kallas kapsylen för "crown cork" (kronkork) eftersom den ser ut som en krona. Tidigare förslöt man flaskorna med en kork fastsatt med metalltråd.

Vem som egentligen var först med att uppfinna radion är osäkert, men flera gör anspråk på att vara först. År 1893 utförde Nikola Tesla (1856-1943) en demonstration av trådlös kommunikation (radio). Marconi arbetade som assistent hos Nikola Tesla och 1896 tog Marconi patent på sin 'trådlösa telegrafi'. Tesla ifrågasatte Marconis patent och efter hans död fastslogs det slutligen att det var Nikola Tesla som uppfann radion.

Viktiga förbättringar av blixtlåset gjordes av den amerikanska maskiningenjören och uppfinnaren Whitcomb L. Judson (1846-1909) som han 1893 fick patent på.

Den tyska ingenjören Rudolf Diesel (1858-1913) uppfann 1893 dieselmotorn som fått namn efter honom själv. Motorn kunde köras på flera olika typer av bränsle, och dieselmotorn blev först en succé, i större fordon som tåg, lastbilar och fartyg eftersom den var så stor och tung. Senare användes den även i vanliga bilar. Rudolf dog under mystiska omständigheter då han föll överbord på en båtresa.

Cornflakes uppfanns av doktor John Harvey Kellogg (1852-1943) som 1894 tog patent på sina flingor. Flingorna uppfanns av en slump 1894 då Harvey försökte förbättra kosten för sina patienter på sjukhuset där han arbetade. Han lät av misstag en skål med kokt vete stå framme som blev mjukt och när det sedan torkade framkom en tunn flaga. Flingan var född! Hans yngre bror Will Keith Kellog (1860-1951) grundade 1906 företaget Kellogg Co. som började producera Corn Flakes.

Vem som egentligen var först med att uppfinna radion är osäkert, men flera gör anspråk på att vara först. Flera har säkert bidragit till slutresultatet. Ryssen Aleksandr Popov (1859-1906) experimenterade att ansluta en kohär (första anordning som kunde detektera radiosignaler för trådlös telegrafi) till en åskledaren, och kom på så sätt på hur man kunde detektera radiovågor. Popov lyckades 1894-1895 använda de elektromagnetiska vågorna för teckenöverföring mellan en sändare och en mottagare belägna 4 km från varandra.

År 1895 skapades den första bärbara handhållna borrmaskinen av Wilhem Emil Fein (1842-1898) och hans bror Carl Fein i Stuttgart, Tyskland.

Den svenske ingenjören, teknikern och uppfinnaren Carl Edvard Johansson (1864-1943) kallad 'Mått-Johansson' utvecklade 1896 en måttsats, kombinationsmåttsats, som kom väl till pass inom verkstadsindustrin. Den ursprungliga måttsatsen innehöll 102 precisionsslipade passbitar av härdat stål som kunde kombineras att ge alla mått mellan 1 mm och 201 mm i steg om 0,01 mm. Måttsatsen kunde mäta ner till en hundradels millimeters noggrannhet. 1911 grundade han företaget CE Johansson i Eskilstuna.

Guglielmo Marconi (1874-1937) uppnådde 1895 några kilometers räckvidd på sina vågor och 1896 gjorde han den första demonstrationen av trådlös telegrafi på ett större avstånd. Samma år tog han patent på sin uppfinning vilket kom att ifrågasättas av hans medhjälpare Nikola Tesla.

Den svenske ingenjören Waldemar Jungner (1869-1924) uppfann och utvecklade den laddningsbara ackumulatorn med alkalisk elektrolyt under 1890-talet och 1899 uppfann han nickel-kadmiumbatteriet, kallat nifeackumulator, eller nifebatteri.

Svensken Waldemar Jungner (1869-1924) uppfann 1899 det laddningsbara Nickel-kadmiumackumulatorn (NiCd-batteri)

Det var Jonas Jönsson Byman (1866-1918) som uppfan bultsaxen som används vid kapning av t.ex. gröve kedjor och armeringsjärn. Han sökte patent på sin uppfinning men blev lurad på sin patent för en annan identisk bultsax hade lite tidigare fått patent och kom senare ut på marknaden.